Syftet med mitt arbete Àr att ta reda pÄ hur skolan kan medverka till ett hÀlsosammare liv och stÀrka friskfaktorerna genom sunda kost- och matvanor, ökad fysisk aktivitet och vardagsmotion hos barn och ungdomar. Jag valde att anvÀnda mig av olika sÀtt för att fÄ fram information om problemet, sÄsom litteraturstudier och en kvalitativ intervju. Vad jag har kommit fram till i mitt arbete Àr att skolan kan bidra till att förebygga och bromsa utvecklingen av övervikt och fetma hos barn och ungdomar. Genom förebyggande ÄtgÀrder inom skolan, familjen och samhÀllet i stort kan man hejda utvecklingen av övervikt och fetma bland barn och ungdomar..

FörtÀtning Àr ett Àmne som det talas mycket om i dagens samhÀlle. Det utövas i mÄnga stÀder och anses pÄ mÄnga hÄll vara en lÄngsiktigt hÄllbar stadsbyggnadsstrategi. Samtidigt Àr det ett begrepp som inte riktigt Àr definierat. Min uppfattning Àr att folk ibland pratar förbi varandra för att man har olika syn pÄ vad förtÀtning egentligen innebÀr. Syftet med det hÀr examensarbetet har varit att undersöka olika tolkningar av begreppet förtÀtning som Àr vanligt förekommande hos allmÀnheten respektive inom stadsbyggnadsbranschen.

Denna uppsats tar upp vad som motiverar ungdomar till att arbeta med sin situation nÀr de Àr placerade pÄ Hem för VÄrd eller Boende. Undersökningen Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med ungdomar och behandlare pÄ Hem för VÄrd eller Boende och ungdomarnas syn pÄ motiverande faktorer och utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar:? Vad tycker ungdomarna motiverar dem till att genomgÄ behandling?? Vad tycker behandlare motiverar ungdomar till att genomgÄ behandling?? Finns det nÄgra skillnader i hur ungdomarna upplever att de blir motiverade till att genomgÄ behandling och hur behandlarna motiverar ungdomarna?Uppsatsens empiri Àr tematiserad utifrÄn de faktorer som informanterna lyft upp som motiverande för att genomgÄ behandling. Jag kommer anvÀnda motivationsteori för att belysa de tre teman som Àr mÄl, förutsÀttningar och relationer.Studien visar pÄ att dessa tre delar Àr ungdomarnas och behandlarnas bild av de motiverande faktorerna pÄ Hem för VÄrd eller Boende för ungdomar. Bilderna jÀmförs och kommer fram till att de ser samma mÄl men har olika syn pÄ hur vÀgen dit ser ut.

Vid Högskolan i Halmstad producerades vÄren 2008 en informations-/dokumentÀrfilm omrattonykterhet, ?FarvÀl Lillebror ? tvÄ olyckor, tvÄ livsöden?. Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur filmen tas emot av dess huvudsakliga mÄlgrupp: ungdomar i gymnasieÄldern. Studiens frÄgestÀllningar Àr: 1) Vilka reaktioner skapar filmen FarvÀl Lillebror hos vÄra informanter?, 2) Hur resonerar vÄra informanter kring alkohol och bilkörning, med utgÄngspunkt i filmen FarvÀl Lillebror? och 3) Vad tycker vÄra informanter om att anvÀnda film som ett redskap för att nÄ ut med information om rattfylleri? Studiens empiriska material har genererats genom kvalitativa fokusgruppsintervjuer med 15 ungdomar, uppdelade i fyra könshomogena grupper, frÄn tvÄ gymnasieskolor i Halmstad.

Uppsatsens syfte Àr undersöka hur tvÄ gruvorter (GÀllivare/Malmberget och Kiruna) arbetar med och integrerar hÄllbar stadsutveckling i samband med den pÄgÄende och planerade flytten av stÀderna. Vidare Àr syftet att belysa eventuella svÄrigheter/otydligheter i arbetet med hÄllbar stadsutveckling och hur det praktiska planeringsarbetet i samhÀllsomvandlingens namn bedrivs i GÀllivare och Kiruna. DÄ bÄda stÀderna har med ordet ?hÄllbarhet? i sin vision om hur det nya samhÀllet ska vara, blir det intressant att undersöka hur deras syn pÄ hÄllbarhet ser ut och hur de integrerar hÄllbar stadsutveckling i samhÀllsomvandlingen. HÄllbarhet och hÄllbar stadsutveckling har sedan 1960-talet utvecklats till att bli det rÄdande planeringsidealet.

I skapandet av staden har mÀnniskan möjlighet att göra om sig sjÀlv och förverkliga sitt hjÀrtas önskan. Hur och för vem staden ska utformas för Àr troligtvis en diskussion vilken kommer att finnas lika lÀnge som staden i sig. Genom historien har privat Àgande och andra samhÀlleliga former av dominans kontrollerat dess rum, vilket ofta resulterat i olika former av proteströrelser. Tactical urbanism har i flertalet stÀder vÀrlden över blivit en populÀr metod för att förbÀttra livskvaliteten i staden. Detta genom att lokala aktörer, frÀmst medborgarna, förÀndrar sitt nÀromrÄde med smÄskaliga förbÀttringar. Denna uppsats beskriver vad tactical urbanism Àr, teorin bakom metoden och vilka möjligheter och följder den kan medföra i stadsmiljön och i planeringen av staden.

Syftet med denna studie var att undersöka hur ungdomars identitetsskapande pÄverkas ur ett stigmatiserat bostadsomrÄde. Vi har dÀrför utrett hur ungdomar upplever den mediala framstÀllningen av bostadsomrÄdet, dÀrtill hur det kan inverka pÄ deras identitetsskapande. Metoden baserades pÄ en kvalitativ ansats dÀr sex ungdomar har intervjuats frÄn Stockholms förort Husby. Teorier som har tillÀmpats i vÄr analys var Goffmans stigma teori, Ristilammis förortsdiskurs samt en teoretisering av ?vi? och ?dem?.

Det har lÀnge funnits en konflikt mellan kommuners vilja att förtÀta staden och de som anser att förtÀtningen tar av stadens grönstrukturer. Denna uppsats har tittat nÀrmre pÄ denna konflikt och hur den tar sig uttryck i litteraturen och stadsbyggnadsprojekt. En av orsakerna till att denna konflikt uppstÄr Àr att strategiernaoch mÄlen för att förtÀta staden och för att öka tillgÄngen pÄ grönska hÄlls separata samt att förtÀtning ofta prioriteras högre. DÄ dessa ofta hÄlls Ätskilda kan en av lösningarna pÄ problemet vara att istÀllet kombinera dem och dra nytta av alla fördelar. I likhet med hur Ebenezer Howard ville förena staden med landsbygden kan en av lösningarna pÄ klimatförÀndringarna och utglesningsproblemen vara att förena förtÀtningsprojekt med grönstrukturer i olika skalor.

Titel: Hur nÄr vi ungdomarna? ? En mottagarstudie pÄ uppdrag av sjÀlvhjÀlpshuset SolkattenFörfattare: David BergHandledare: Jan StridUppdragsgivare: Agneta Lyrhagen, sjÀlvhjÀlpshuset Solkatten.Kurs: MK1500, examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Göteborgs Universitet (JMG).Termin: VÄrterminen 2013Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka vad som kan fÄ Göteborgs ungdomar att i högre grad söka hjÀlp hos sjÀlvhjÀlpsgrupper.Metod: Uppsatsen innehÄller ett kvantitativt moment i form av en enkÀtstudie samt uppföljande kvalitativa intervjuer.Material: EnkÀten besvarades av 60 studenter vid Göteborgs Universitet och de uppföljande intervjuerna genomfördes hos organisationer som arbetar med ungdomar eller stödgrupper. Syftet var att undersöka ungdomars kunskap och uppfattning om sjÀlvhjÀlpsgrupper och sjÀlvhjÀlpshus.Huvudresultat: Ungdomar har en lÄg medvetenhet och kunskap om sjÀlvhjÀlpshus i Sverige. DÀremot har de överlag en positiv instÀllning till grupperna och det finns goda möjligheter för att Solkatten i framtiden ska kunna locka till sig ungdomar i högre grad genom medveten och vÀl riktad kommunikation..

Syftet med vÄrt arbete Àr att ta reda pÄ hur ungdomar uppfattar sina egna erfarenheter av alkohol och vad de har för attityder kring det. Vi vill ocksÄ göra en jÀmförelse mellan killar och tjejer samt mellan en större (Malmö) och en mindre stad (Karlskrona). För att ta reda pÄ detta gjorde vi en kvantitativ undersökning i form av enkÀter. Utöver detta sökte vi litteratur inom Àmnet som vi kunde knyta an svaren pÄ vÄra enkÀter till. Vi kom fram till att majoriteten av ungdomarna dricker bÄde relativt ofta och mycket alkohol och hÀlften kÀnner sig berusade nÀstan varje gÄng.

Dagens ungdomar lever i en stÀndig interaktion med allehanda medier. De Àr en viktig mÄlgrupp för medier och utsÀtts dagligen för budskap som förmedlas via denna kÀlla. Har medier nÄgon pÄverkan pÄ hur ungdomar uppfattar vÀrlden av idag? TillhandahÄller de normbildande vÀrderingar om hur kvinnor och mÀn ska vara? Och i sÄ fall, hur ser ungdomar pÄ detta? Denna uppsats behandlar ovanstÄende frÄgor utifrÄn ett genusperspektiv.Elva gymnasie-ungdomar gavs möjlighet att genom tvÄ fokusgrupper uttrycka sina Äsikter och uppfattningar om medier och dess budskap. Dessa ungdomar befinner sig mitt i processen i skapandet av en egen identitet, varpÄ de utgör en intressant grupp att undersöka.

Syftet med detta arbete Àr att jÀmföra hur svenska ungdomar som arbetar inom servicebranschen i Sverige respektive Danmark ser pÄ arbete. Vad driver vissa ungdomar att ta steget över till den danska arbetsmarknaden, medan andra vÀljer att stanna kvar i Sverige? Avsikten Àr att undersöka detta utifrÄn utbildningsbakgrund, kön, social klass, familjesituation och Älder för att se om det finns nÄgra samband mellan dessa faktorer och val av land att arbeta i. Vi har gjort en enkÀtundersökning bland svenska ungdomar som arbetar inom handel i Sverige respektive Danmark. De resultat vi har fÄtt fram visar att de frÀmsta motiven till att arbeta i Danmark för dessa ungdomar Àr en högre lön och en bÀttre arbetsmarknad i Danmark.

SAMMANFATTNING Under en praktik sommaren 2003 hade jag i uppgift att utifrÄn barn och ungdomars synvinkel ge förslag pÄ var en gÄng- och cykelvÀgstunnel skulle placeras utefter en riksvÀg. RiksvÀgen delade ett bostadsomrÄde, med mÄnga barnfamiljer, frÄn centrum dÀr all service, som exempelvis skola, dagis, affÀrer och sportanlÀggningar var belÀgna. Jag kom dÄ till insikt att det inte Àr vanligt förekommande att ungas kunskap tas tillvara i planeringen, och det var dÄ mina tankar kring detta examensarbete började. Syftet med examensarbetet har dÀrför varit att ta fram ett samlat kunskapsunderlag pÄ den offentliga miljöns betydelse för ungdomar och utifrÄn detta genomföra en fallstudie. Fallstudien skall visa pÄ fjortonÄringars anvÀndning och upplevelse av innerstaden i BollnÀs, samt informationen dÀrefter kan tas tillvara i planeringen. Ungdomarna anvÀnder sig av det offentliga rummet pÄ ett annat sÀtt Àn vi vuxna och det kan dÀrför vara svÄrt att som vuxen se vad som Àr det bÀsta för ungdomarna i planeringen.

Introduktion: Prevalensen av fetma bland barn och ungdomar ökar trots att internationella organisationer och myndigheter försöker uppmÀrksamma allmÀnheten pÄ riskerna att drabbas av sjukdomar och att sjukvÄrdskostnaderna ökar för samhÀllet. I takt med den ökande ?fetmaepidemin? ökar antalet individer med metabolt syndrom i vÀrlden. Viktiga förklaringar till uppkomsten av metabolt syndrom Àr brist pÄ fysisk aktivitet tillsammans med högt energiintag, felaktiga matvanor, stress och psykosociala faktorer. Prevalensen för det metabola syndromet Àr högt bland barn och ungdomar med fetma och ökar i takt med att fetman förvÀrras.

Den latinamerikanska befrielseteologin Àr en kristen teologi som har sitt ursprung i slutet av 1960 och vill befria de fattiga och förtryckta mÀnniskor i latinamerika. Denna rörelse uppstod pÄ grund av sociola orÀttvisor, fattigdom och mÀnskliga rÀttigheter i utvecklingslÀnder i Sydamerika och har kritiserats av den romersk-katolska kyrkan.DÀrför, frÄn ett pedagogiskt perspektiv, Àr det en intressant frÄga om denna teologi Àr representerad i lÀroböcker i religionsÀmnet. Syftet med denna studie Àr att analysera om den latinamerikanska befrielseteologin Àr presenterad i lÀroböckerna.Denna forskning bygger pÄ fem lÀroböcker som har granskats genom en textanalys och en enkel kvantitativ analys för att besvara studiens frÄgor.Resultatet visar att latinamerikanska befrielseteologin presenteras i de analyserade lÀroböckerna, men mÀmns inte vid namn i de tvÄ senast skrivna.   .