ABSTRACT  Title:  4000 seats to Sandviken - The business discourse development from 1921 to 2012 seen through two sports stadiums in Sandviken                            Level: Final assignment for Master Degree in Business Administration Author: Signe Jernberg Supervisor: Lars Ekstrand Date: March 2012 Aim:  The aim of this paper is to investigate the business discourse emergence during the 1900s and to make a contribution to how a business administration discourse can be seen today. Method: The business discourse is examined through a inventory of how business theories, practices and ideas have enabled the design of two sports facilities, Göransson Arena And Nya idrottsplatsen in Sandviken Municipality. The inventory is based on material gathered from Sandviken Municipality archives and from Göransson Arenas' own archives. The archives consist of such things as board meeting protocols, annual reports, bookkeeping, drawings, photographs and more. The method is based on Foucault's discourse analysis, focusing on his archaeological period.Results & conclusion: The archives show how business ideas, theories, and expressions can be seen in the two arenas. The results show how the concepts of customer, company and association are present in the design of the two arenas in different ways.

SammanfattningTitel:En ny arena ? Upplevelsens roll och dess utvecklingspotential Nivå:C-nivå Författare:Niclas Edman och Thommy Guttman Handledare:Patrik Gottfridsson Datum:Maj 2012 Syfte:Syftet med uppsatsen är att ta reda på vilken betydelse arenan har för upplevelsen på ett idrottsevenemang och vilken finansiell roll denna spelar. Samtidigt vill vi öka förståelsen kring hur klubbarna arbetar för att göra arenaprojektet hållbart över tid. Metod:Vår undersökning är kvalitativ och har gjorts genom intervjuer med representanter från fyra olika allsvenska klubbar. Teori:Den teoretiska delen bygger på forskning om utveckling av projekt samt litteratur och vetenskapliga artiklar om arenautveckling.

Syftet med denna uppsats är att belysa fenomenet spelberoende utifrån tre områden, vilka är omfattning, karaktär och behov av behandling. Vi undersöker överensstämmelsen mellan forskning och behandling kring spelberoende. De metoder som använts är litteraturöversikt samt halvstrukturerade intervjuer med personal på Folkhälsoinstitutets Spelberoendeprojekt i Malmö och i Göteborg. Den forskning som projektet grundats på gjordes innan den digitala spridningen av spel slog igenom. Därför täcker inte forskningen alla målgrupper för behandling och behandlingen måste ha stöd i forskningen för att få legitimitet.

Syftet med uppsatsen var att få reda på hur lärare och speciallärare samarbetar för att hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter i årskurs 4, i och utanför klassrummet. I klassrummet med läraren och utanför klassrummet med specialläraren. Vilka hjälpmedel som fanns tillgängliga och vilka metoder de använde. Detta är en kvalitativ studie med intervjuer av två lärare, en speciallärare samt tre elever och observationer i klassrummet. Flera läs- och skrivinlärningsmodeller presenteras samt språkets betydelse lyfts fram.

Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) är en av de vanligaste folksjukdomarna som dessutom ökar. Vanligaste orsaken till KOL är rökning. Allt eftersom sjukdomen utvecklas tilltar symtomen successivt och påverkar alla aspekter i det dagliga livet hos dem som är drabbade av KOL. Syftet med studien var att få fördjupad kunskap om hur personer med diagnosen KOL beskriver sitt dagliga liv. Metoden var en litteraturstudie som inkluderade vetenskapliga artiklar.

SammanfattningTitel:En ny arena ? Upplevelsens roll och dess utvecklingspotential Nivå:C-nivå Författare:Niclas Edman och Thommy Guttman Handledare:Patrik Gottfridsson Datum:Maj 2012 Syfte:Syftet med uppsatsen är att ta reda på vilken betydelse arenan har för upplevelsen på ett idrottsevenemang och vilken finansiell roll denna spelar. Samtidigt vill vi öka förståelsen kring hur klubbarna arbetar för att göra arenaprojektet hållbart över tid. Metod:Vår undersökning är kvalitativ och har gjorts genom intervjuer med representanter från fyra olika allsvenska klubbar. Teori:Den teoretiska delen bygger på forskning om utveckling av projekt samt litteratur och vetenskapliga artiklar om arenautveckling.

Utifrån en undersökning av femton andraspråksinlärare av svenska, diskuterar denna uppsatsrelationen mellan grammatisk nivå (processningskapacitet) i språkproduktion, bedömd efterprocessbarhetsteorins hierarki över morfologiska och syntaktiska strukturer, och grammatiskförståelse, förstått som metalingvistisk kompetens. Syftet är att undersöka om inläraresgrammatiska processningskapacitet i produktionen ligger på samma nivå som förståelsen,eller om förståelsen kan ligga på ett tidigare eller senare stadium.Undersökningen består av tre delar: bedömning av grammatisk nivå i fri skriftlig produktion,grammatikalitetsbedömningstest och enskilda intervjuer med informanterna. Resultatetvisar att produktion och förståelse ofta är på samma hierarkiska nivå, men resultatet är inteentydigt. Det finns även indikationer på att förståelse kan föregå produktion och enstaka exempelpå att produktion kan föregå förståelse. Intervjuerna visar också att inlärarna i hög gradgör explicita hänvisningar till regler när de förklarar grammatiska strukturer, men även att detfinns regler som inlärarna själva konstruerar..

Med utgångspunkt i att stads-, och infrastrukturplanering bör ses på utifrån ett helhetsperspektiv för att uppnå mer hållbara urbana utvecklingar, undersöker denna uppsats om särskilda stadsmönster kan associeras med mer effektiva cykelnät. Cykelnäten har studerats med hjälp av kontinuitetsanalyser som givit en detaljerad insikt i nätens egenskaper. De olika stadsmönstrena har visat sig ha viss betydelse för kontinuiteten i cykelnäten på lokal nivå där de regelbundna traditionella stadsmönstrena visar något bättre förutsättningar för kontinuerliga nät. Samtidigt har flera andra påverkansfaktorer för cykelinfrastruktur som berör stadsmönster i ett regionalt perspektiv och gällande trafikbelastning identifierats som komplicerar ett sådant samband. Dessa sammanvägda har det regelbundna traditionella stadsmönstret också visat sig mer utsatt vid höga trafikflöden och på grund av den höga konkurrensen om utrymme, vara svårare att anpassa förbättringsåtgärder till.

Ansatsen; Deltagande design inom MDI förespråkar att användare är med under hela designprocessen, även under det tidigaste skedet, före det har skissats på någon prototyp över huvudtaget. Medverkan innebär då att användarna får klargöra sina behov, åsikter och önskemål om en produkt. En speciell deltagarteknik har utvecklats för att göra detta möjligt och heter Contextual inquiry. I detta arbete har tekniken tillämpats på hyresgäster inom Skövdebostäder och har gällt produkten elektronisk anslagstavla. Hypotesen har varit att inställningen till en produkt är mer positiv när användare har deltagit i det tidigaste stadiet i designprocessen och skulle då förklaras med hjälp av ett psykologiskt "fenomen" som kallas Hawthorne-effekten.

Syftet med studien var att studera arbetstryggheten av de anställda via bemanningsföretag, vilket utfördes utifrån tre trygghetsaspekter; psykologiska, sociala och ekonomiska. Studiens forskningsdesign är en fallstudie, även kallad för representative fallstudie, i vilket man studera en vardaglig situation eller en form av organisation. Denna fallstudie omfattade en specifik faktor och en specifik bransch, vilka är arbetstrygghet och bemanningsföretag. Det empiriska materialet samlades in genom semi-strukturerade intervjuer med sex personer varav tio uppdrag sammanlagt, som arbetar eller har arbetat via bemanningsföretag. Tolkning av det empiriska materialet genomfördes i form av en analysmodell som skapades utifrån tidigare forskning kring studieämnena.

Syftet med denna uppsats har varit att utveckla ett laborativt läromedel anpassat för att kunna användas med 5- och 6-åringar och låta pedagoger utvärdera detta. Det laborativa läromedlet, kallat Experimentlådan, har rört ämnet kemi i kombination med bildskapande i ett försök att introducera naturvetenskap på ett tidigare stadium än vad som idag är vanligt. Medverkande pedagoger fick använda sig av det laborativa materialet och utvärderingen skedde i form av intervjuer.Resultatet visar att samtliga pedagoger överlag upplevde materialet som positivt. De fann kombinationen av kemi och bildskapande rolig och att barnen var intresserade och tyckte att experimenten var roliga men att de hade lite svårt att förstå vetenskapliga ord, begrepp och teorin bakom. En pedagog tycker att materialet skulle vara perfekt för lågstadiet.En slutsats är därför att man kan minska på den teoretiska delen i det laborativa materialet och istället låta barnen fokusera på experimenten..

I uppsatsen undersöker jag hur handelsavtal påverkar handelsströmmarna mellan länder. Engenomgång av de olika handelsteorierna görs med en början hos de klassiska teorierna för attdärnäst gå vidare med de nya handelsteorierna. Utgångspunkten i uppsatsen är teorin om navoch-eker system med fokus på Barcelona processen, avtalet mellan EU och Chile samtavtalet mellan EU och Ryssland. Här kan det påvisas att handel påverkas positivt när länderingår avtal med varandra. För att få den största effekten på handel krävs ett samarbete utöverett borttagande av tullar mellan länderna men eftersom det tar ett tag att anpassa sig till denya förhållandena som ett avtal innebär är det svårt att på ett tidigt stadium avgöra avtaletseffekter.

Barn i behov av särskilt stöd är ett prioriterat område i skolan och i läroplanen. En strävan att skapa"en skola för alla"står i fokus och integrering är grunden till det. Denna studies huvudsyfte var att belysa speciallärares upplevelser och erfarenheter av integrering av särskolan i den vanliga grundskolan. För att göra detta intervjuades tre speciallärare i samma kommun. Intervjuerna var uppbyggda kring ett antal frågor om fyra aspekter av begreppet integrering; fysik, funktionell, social och samhällelig integrering.

Utifrån en undersökning av femton andraspråksinlärare av svenska, diskuterar denna uppsatsrelationen mellan grammatisk nivå (processningskapacitet) i språkproduktion, bedömd efterprocessbarhetsteorins hierarki över morfologiska och syntaktiska strukturer, och grammatiskförståelse, förstått som metalingvistisk kompetens. Syftet är att undersöka om inläraresgrammatiska processningskapacitet i produktionen ligger på samma nivå som förståelsen,eller om förståelsen kan ligga på ett tidigare eller senare stadium.Undersökningen består av tre delar: bedömning av grammatisk nivå i fri skriftlig produktion,grammatikalitetsbedömningstest och enskilda intervjuer med informanterna. Resultatetvisar att produktion och förståelse ofta är på samma hierarkiska nivå, men resultatet är inteentydigt. Det finns även indikationer på att förståelse kan föregå produktion och enstaka exempelpå att produktion kan föregå förståelse. Intervjuerna visar också att inlärarna i hög gradgör explicita hänvisningar till regler när de förklarar grammatiska strukturer, men även att detfinns regler som inlärarna själva konstruerar..

Utifrån en undersökning av femton andraspråksinlärare av svenska, diskuterar denna uppsatsrelationen mellan grammatisk nivå (processningskapacitet) i språkproduktion, bedömd efterprocessbarhetsteorins hierarki över morfologiska och syntaktiska strukturer, och grammatiskförståelse, förstått som metalingvistisk kompetens. Syftet är att undersöka om inläraresgrammatiska processningskapacitet i produktionen ligger på samma nivå som förståelsen,eller om förståelsen kan ligga på ett tidigare eller senare stadium.Undersökningen består av tre delar: bedömning av grammatisk nivå i fri skriftlig produktion,grammatikalitetsbedömningstest och enskilda intervjuer med informanterna. Resultatetvisar att produktion och förståelse ofta är på samma hierarkiska nivå, men resultatet är inteentydigt. Det finns även indikationer på att förståelse kan föregå produktion och enstaka exempelpå att produktion kan föregå förståelse. Intervjuerna visar också att inlärarna i hög gradgör explicita hänvisningar till regler när de förklarar grammatiska strukturer, men även att detfinns regler som inlärarna själva konstruerar..