Examensarbetets syfte var att öka förståelsen för inskolningens betydelse för flerspråkiga barn i förskolan och hur förskollärare arbetar med inskolningar. Det ingick även i syftet att undersöka vad förskollärare lyfter fram för att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling vid inskolningar och under barnens fortsatta vistelse på förskolan. Frågeställningarna som låg till grund för undersökningen var: Vilka faktorer anser förskollärare viktiga att beakta vid inskolningar av flerspråkiga barn i förskolan? Vilka aspekter lyfter förskollärare fram för att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling? Den teoretiska utgångspunkten i examensarbetet var det sociokulturella perspektivet som innebär att barn lär genom socialt samspel och kommunikation.Som metod användes intervjuer med tolv förskollärare som är verksamma på förskolor med mångkulturella barngrupper i en mellansvensk kommun. Frågorna som ställdes handlade om hur lång erfarenhet förskollärarna har av arbete i förskola och med mångkulturella barngrupper.

För första gången i historien bor fler människor i städer än på landsbygden. Stadsborna utsätts för många stressmoment, exempelvis trafik och buller, och arbetsrelaterad stress är idag bland de dominerande orsakerna till sjukskrivning. För att klara av hög press under en längre period utan att få utmattningssyndrom är det viktigt med återhämtning, vilket fås vid åsyn av eller vistelse i natur eller grönska. Flera studier visar på många positiva effekter av natur, bland andra bättre humör, snabbare tillfrisknande, högre smärttröskel och ökad koncentrationsförmåga. Därför bör grönska och grönområden, speciellt i stora städer, prioriteras.

Den här studien har som syfte att undersöka de yngsta barnens samspel för de barn som ännu inte har ett verbalt språk. Studien har genomförts med videoobservationer och löpande protokoll för att få syn på vad som händer i samspelet mellan barnen. Det som väckte intresset för denna studie var att de yngsta barnen i en grupp på förskolan oftast inte ser ut att leka med någon eller vara i en aktivitet med andra utan att de mestadels ?flyter? omkring i gruppen. Det har i den här studien visats motsatsen av det som till en början ses som en ostrukturerad lek snarare är samspel och lek mellan barnen.I tidigare småbarnsforskning anses att det inte förekom något samspel för barn före tre års ålder utan det har hävdats att härmandet är det beteende som var det mest framträdande hos barn i den åldern.

Spa-branschen har genomgått en kraftig expansion under de senaste 10 åren. Ordet ?spa? går inte att ta patent på och följden har blivit att ordet används lite hur som helst och i alla möjliga sammanhang och kontexter. , Som gäst, utan större kännedom om spa-branschen, kan det vara svårt att särskilja seriösa aktörer från de mindre seriösa. Även som aktör kan detta upplevas negativt.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna undersökning är att undersöka vad idrottslärare har för uppfattningar kring elevers duschning samt vistelse i omklädningsrummet efter genomförd idrottslektion.Hur ser idrottslärarna på att eleverna duschar eller inte duschar efter idrottslektionen?Vilka anledningar kan det finnas bakom idrottslärarnas åsikter?Hur tänker lärarna kring deras möjliga ansvar att få eleverna att duscha och sköta sin hygien? MetodKvalitativ metod har använts för att få fram resultatet, då genom semistrukturerade intervjuer som spelats in med diktafon. I studien medverkar fem idrottslärare som för närvarande arbetar inom grundskolan. Ett hermeneutiskt arbetssätt har använts för att analysera den data som samlats in under intervjuerna. Varje lärare har intervjuats två gånger och intervjuerna är analyserade utifrån teman som har hittats i de transkriberingar som gjorts av intervjuerna.

Scandic Plaza i Umeå är ett av de 160 hotell som ingår i Nordens ledande hotellkedja Scandic. Umeå är en stad med stark tillväxt och har blivit utnämnd till kulturhuvudstad 2014, något som väntas locka tusentals besökare. Vidare har även IKEA bestämt sig för att etablera sig i det kommande köpcentraprojektet Entré Syd. Detta skapar goda chanser för Scandic Plaza att ytterligare växa och stärka sin position på hotellmarknaden i Umeå. Det finns en rad olika faktorer som påverkar en konsuments förväntningar, samt upplevelse och utvärdering av en hotellvistelse. Varför det gör som de gör, hur de gör det samt vad de har för förväntningar och behov, är några viktiga aspekter att kartlägga för att förstå konsumenters beteende.

Internationaliseringen av den högre utbildningen har lett till att fler studenter runt om i världen väljer att åka utomlands för att studera. Denna uppsats har för avsikt att undersöka studentmobilitet mellan Östra Europa och Norra Sverige samt få en förståelse för de inresande studenternas mål och ambition med deras vistelse i Sverige, samt även deras framtidsutsikter. Det finns även ett delsyfte att ta reda på om det finns skillnader och olika förutsättningar mellan könen när det kommer till att studera utomlands. Tillvägagångssättet för detta har främst skett genom intervjuer med utvalda respondenter. Uppsatsen sker på uppdrag av professor Ulf Mellström som är ansvarig för projektet ?Globalized eduscapes; students, learning and mobility in knowledge society?, (finansierat av Vetenskapsrådet 2010-2013) vars huvudsakliga syfte är att undersöka internationella studenters situation i Sverige.

Scandic Plaza i Umeå är ett av de 160 hotell som ingår i Nordens ledande hotellkedja Scandic. Umeå är en stad med stark tillväxt och har blivit utnämnd till kulturhuvudstad 2014, något som väntas locka tusentals besökare. Vidare har även IKEA bestämt sig för att etablera sig i det kommande köpcentraprojektet Entré Syd. Detta skapar goda chanser för Scandic Plaza att ytterligare växa och stärka sin position på hotellmarknaden i Umeå. Det finns en rad olika faktorer som påverkar en konsuments förväntningar, samt upplevelse och utvärdering av en hotellvistelse. Varför det gör som de gör, hur de gör det samt vad de har för förväntningar och behov, är några viktiga aspekter att kartlägga för att förstå konsumenters beteende.

Syfte: Syfte med studien är att undersöka hur pedagoger tänker kring de faktorer som påverkar/avgör när barn inom förskolan byter från småbarnsavdelning till en avdelning för äldre barn. Centrala frågeställningar i studien är: Vad och vem påverkar enligt pedagogerna beslutet när ett barn ska byta avdelning? Hur upplever pedagogerna övergången av barn från en småbarnsavdelning till en avdelning för äldre barn?Teori: Studiens teoretiska ansats har sin förankring i det sociokulturella perspektivet. Barn lär genom att kommunicera och imitera varandra. Tillsammans med barn som kan mer än de själva ges barnet bästa chansen för lärande.

Syfte: Syfte med studien är att undersöka hur pedagoger tänker kring de faktorer som påverkar/avgör när barn inom förskolan byter från småbarnsavdelning till en avdelning för äldre barn. Centrala frågeställningar i studien är: Vad och vem påverkar enligt pedagogerna beslutet när ett barn ska byta avdelning? Hur upplever pedagogerna övergången av barn från en småbarnsavdelning till en avdelning för äldre barn?Teori: Studiens teoretiska ansats har sin förankring i det sociokulturella perspektivet. Barn lär genom att kommunicera och imitera varandra. Tillsammans med barn som kan mer än de själva ges barnet bästa chansen för lärande.

I olika perioder har ämnet våld inom psykiatrin lyfts fram i media, ofta i samband med att ett våldsdåd har begåtts av en ?våldsam psykpatient?. Varken i media eller i den tidigare forskningen är det vanligt att ämnet blir belyst ur ett patientperspektiv. Denna kvalitativa studie försöker fånga ett inifrån-perspektiv och tar sin ansats i att försöka beskriva vad som kan leda fram till att det uppstår konflikt- och våldssituationer på en sluten psykiatrisk avdelning. Studien har genomförts med hjälp av samtal med sju personer med erfarenhet av våld under sin vistelse på en sluten avdelning.

I olika perioder har ämnet våld inom psykiatrin lyfts fram i media, ofta i samband med att ett våldsdåd har begåtts av en ?våldsam psykpatient?. Varken i media eller i den tidigare forskningen är det vanligt att ämnet blir belyst ur ett patientperspektiv. Denna kvalitativa studie försöker fånga ett inifrån-perspektiv och tar sin ansats i att försöka beskriva vad som kan leda fram till att det uppstår konflikt- och våldssituationer på en sluten psykiatrisk avdelning. Studien har genomförts med hjälp av samtal med sju personer med erfarenhet av våld under sin vistelse på en sluten avdelning.

Utgångspunkten i mina arbeten om barn och trafik har varit trafiksäkerheten som ett genomgripande samhällsproblem, med barnens utsatta läge i fokus. Arbetet är uppdelat i två delar, där ett examensarbete på C-nivå, som är en översikt, utgör Del I. Del II utgörs av detta examensarbete på D-nivå och består av en empirisk undersökning om förskolebarns trafikförståelse. Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka femåriga förskolebarns trafikförståelse utifrån tre olika aktörers perspektiv: barnens, förskolans och föräldrarnas. De frågeställningar som studerades var: vilka föreställningar som barnen har om trafik; hur barnen har tillägnat sig dessa föreställningar; hur barnen uppträder i trafiken samt hur förskolepersonalen och föräldrar arbetar med barnens trafikfostran.

I olika perioder har ämnet våld inom psykiatrin lyfts fram i media, ofta i samband med att ett våldsdåd har begåtts av en ?våldsam psykpatient?. Varken i media eller i den tidigare forskningen är det vanligt att ämnet blir belyst ur ett patientperspektiv. Denna kvalitativa studie försöker fånga ett inifrån-perspektiv och tar sin ansats i att försöka beskriva vad som kan leda fram till att det uppstår konflikt- och våldssituationer på en sluten psykiatrisk avdelning. Studien har genomförts med hjälp av samtal med sju personer med erfarenhet av våld under sin vistelse på en sluten avdelning.

Syfte: Syfte med studien är att undersöka hur pedagoger tänker kring de faktorer som påverkar/avgör när barn inom förskolan byter från småbarnsavdelning till en avdelning för äldre barn. Centrala frågeställningar i studien är: Vad och vem påverkar enligt pedagogerna beslutet när ett barn ska byta avdelning? Hur upplever pedagogerna övergången av barn från en småbarnsavdelning till en avdelning för äldre barn?Teori: Studiens teoretiska ansats har sin förankring i det sociokulturella perspektivet. Barn lär genom att kommunicera och imitera varandra. Tillsammans med barn som kan mer än de själva ges barnet bästa chansen för lärande.