Sökresultat:
95 Uppsatser om Stadieövergćng - Sida 5 av 7
Arbetsplatsen som arena för rökavvÀnjning : - en litteratrustudie
TobaksanvÀndning Àr ett av de största hoten mot vÄr hÀlsa. Det finns mycket att vinna pÄ att sluta röka cigaretter och det Àr aldrig för sent för att sluta. PÄ arbetsplatsen Àr det viktigt att fokusera pÄ arbetsmiljön dÄ denna pÄverkar individens vÀlbefinnande och hÀlsa. Syfte: Syftet med studien var att kartlÀgga vilka ÄtgÀrder som satts in inom rökavvÀnjning med inriktning pÄ arbetsplatsen som arena. Metod: För att besvara syftet har en systematisk litteraturstudie gjorts.
HjÀltar och syndabockar, tapetblommor och clowner : en intervjustudie om en skolas beredskap och förmÄga att hjÀlpa och stödja barn till förÀldrar med missbruksproblem i skolsituationen
Eriksons stadieteori betonar vikten av det sociala samspelet för ett barns utveckling, man utvecklas genom kÀnsliga och kritiska perioder. Utvecklingen sker i olika stadier och nÀr en brist uppstÄr nÄgonstans i vÄrt psyke sÄ invÀntar nÀsta utvecklingsstadier inte pÄ att denna brist först ska fyllas utan man gÄr vidare till nÀsta stadie utan att bristen blivit lÀkt. Detta gör att vÄrt psyke haltar, det Àr först under tonÄren som de brister eller bubblor vi har fÄtt under vÄr uppvÀxt ges en möjlighet att reparera det som gÄtt snett (Fhyr, 1999). Syftet med studien Àr att titta pÄ en skolas beredskap och förmÄga att hjÀlpa och stödja barn till förÀldrar med missbruksproblem i skolsituationen. Tanken med studien Àr att fÄnga olika informanters erfarenhet utifrÄn vÄrt syfte att titta pÄ en skolas beredskap och förmÄga att hjÀlpa och stödja barn till förÀldrar med missbruksproblem i skolsituationen.
Ett nytt sÀtt att vara i vÀrlden-upplevelser av kroppen och fysisk aktivitet i vardagslivet hos personer med förvÀrvad hjÀrnskada. En intervjustudie.
Introduktion: Efter en förvÀrvad hjÀrnskada kan det inte tas för givet att kroppen upplevs som sjÀlvklar i vardagslivet. MÄnga har bÄde fysiska och kognitiva funktionsnedsÀttningar.Syfte: Studiens syfte var att fÄ en fördjupad förstÄelse för hur personer med förvÀrvad hjÀrnskada upplever sin kropp och fysisk aktivitet i det dagliga livet.Metod: Intervjuer genomfördes med 15 strategiskt utvalda personer som hade utretts för förvÀrvad hjÀrnskada. De intervjuades vid ett tillfÀlle 1-5 Är efter debuten. Personerna var i yrkesverksam Älder och hade lÀttare motorisk och/eller lÀtt/mÄttlig kognitiv, emotionell eller personlighetsmÀssig funktionsnedsÀttning. Intervjuerna transkriberades och analyserades med the Empirical Phenomenological Psychological Method (EPP-metoden).Resultat: Ett övergripande tema och sex huvudteman identifierades.
Ă nggenerering i mikrogasturbin ET10
Teknikföretaget Compower avser att marknadsföra en Mikrogasturbin (MGT) med nya patent inom omrÄdet. Denna MGT anvÀnder en extern förbrÀnning till skillnad frÄn den konventionell intern förbrÀnning som MGT som finns pÄ marknaden idag anvÀnder sig av. Mikrogasturbinen Àr avsedd för framförallt smÄskalig vÀrme-och kraftproduktion dÀr högtempererade förbrÀnningsgaser vÀrmevÀxlas med luft för att generera elektricitet via en turbin samt generera anvÀndbar vÀrme via tillhörande vÀrmevÀxlare. Denna MGT producerar idag emellertid för lÄg elektrisk effekt för att vara kommersiellt gÄngbar. En möjlig lösning pÄ detta problem har angetts som att injicera Änga i turbincykeln.
Utformning av ett graderingssystem för bedömning av bogsÄr pÄ gris
BogsÄr sÀnker vÀlfÀrden för de grisar som drabbas av det. BogsÄr har blivit ett uppmÀrksammat djurvÀlfÀrdsproblem och branschen försöker jobba förebyggande för att minska förekomsten av dem. BogsÄr kan liknas vid trycksÄr hos mÀnniska och drabbar frÀmst suggor under laktationstiden dÄ de ligger ner mycket. Det rÄder oenighet i hur bogsÄr utvecklas. Vissa studier visar pÄ en utveckling dÀr sÄret startar med att epidermis skadas.
Energi och nÀringsintag hos studenter pÄ handelshögskolan vid UmeÄ universitet : En tredagars kostregistrering
Bakgrund Intaget av mÀttat fett Àr högt hos Sveriges befolkning och intaget av fibrer, jÀrn och D-vitamin har minskat pÄ senare tid. Kostvanor och livsstil pÄverkar hÀlsan och risken att drabbas av folkhÀlsosjukdomarna; hjÀrtkÀrlsjukdom, diabetes, benskörhet, metabola syndromet och cancer. För att minska risken att drabbas av folkhÀlsosjukdomar Àr det Àven viktigt att minska stillasittande. Civilekonomstudenter Àr en grupp som traditionellt sett har ett stillasittande arbete. Det Àr dÀrför viktigt att belysa hur nÀrings- och energiintaget ser ut för denna grupp för att kunna motverka ohÀlsa i ett tidigt stadie.Syfte Syftet med studien var att undersöka om civilekonomstudenter vid UmeÄ universitet uppnÄr det genomsnittliga behovet (AR) och Nordiska nÀringsrekommendationer (NNR) gÀllande nÀrings- och energiintag.Metod Metoden som anvÀndes var en tredagars kostregistrering.
2011 Ärs uppdatering av Skuldsaneringslagen (2006:548) : En granskning av hur uppdateringen pÄverkat enskilda nÀringsidkare och borgenÀrer
BakgrundRegeringen ansÄg trots införandet av 1994 Ärs Skuldsaneringslag (1994:334) att man behövde en lösning pÄ problemet att enskilda nÀringsidkare varken kunde bli beviljade skuldsanering eller företagsrekonstruktion för att pÄ sÄ sÀtt ha möjlighet att fortsÀtta bedriva sin verksamhet om de hamnat i ekonomiskt obestÄnd. 2007 tillsattes dÀrför en sÀrskild utredare som skulle utreda och lÀmna förslag om skuldnedsÀttning för enskilda nÀringsidkare. Denna utredning lÄg till grund för regeringens proposition som riksdagen oktober 2010 fattade beslut om.ProblemformuleringVilka effekter har den nya Skuldsaneringslagen medfört för nÀringsidkare sÄvÀl som borgenÀrer?SyfteVÄrt syfte med kandidatuppsatsen Àr att undersöka om införandet av den nya Skuldsaneringslagen (2006:548) gjort att de förvÀntade effekterna uppnÄtts, samt om det inneburit att andra effekter uppstÄtt.MetodStudiens syfte besvaras genom en personlig intervju samt flertalet enkÀteter som har samlats in för det empiriska materialet. Bearbetningen av det empiriska materialet gjordes med en kvalitativ metod.
Ett ovÀntat inflytande : revisorers syn pÄ förvÀntningsgapet i klientrelationer
FörvÀntningsgapet Àr sedan lÀnge ett definierat fenomen som kvarstÄr trots upprepade försök att minska det. En anledning till att gapet kvarstÄr pÄstÄs vara att revisorer sjÀlv har introducerat det. Detta i kombination med att förvÀntningsgapet troligtvis kommer att fortsÀtta att existera, medför att det finns anledning att undersöka om revisorer kan dra nytta av det i sitt dagliga arbete.Syftet med den hÀr studien Àr att utifrÄn revisorers perspektiv undersöka förvÀntningsgapet och revisorers möjlighet att med hjÀlp av gapet utöva inflytande över klienter. Undersökningen Àr baserad pÄ intervjuer med revisorer frÄn olika byrÄer.Studiens teoretiska referensram Àr baserad pÄ antaganden frÄn professionsteori för att beskriva revisorers kunskap, vilket Àr vÀsentligt för att undersöka om revisorer har ett kunskapsövertag de kan nyttja för att utöva inflytande. I detta avseende presenteras Àven antaganden frÄn agent-teorin för att beskriva den informationsasymmetri som kan förekomma.
L?RA SIG NAVIGERA I EN NY VARDAG Dagliga livet efter psykiatrisk slutenv?rd -En systematisk litteraturstudie
Bakgrund
Vid psykisk oh?lsa p?verkas m?nga delar av vardagslivet och kan hindra personer till att engagera sig i de aktiviteter som v?rdes?tts. Personer upplever olika aktivitetsv?rden i vardagen, vilket g?r att den upplevda meningen ?r unik f?r varje person. Personer med psykisk oh?lsa upplever en l?gre aktivitetsbalans i vardagen, n?got som bidrar till s?mre m?ende.
Den kommunala balansakten - En studie om anv?ndningen av artificiell intelligens och dess etiska aspekter inom Sveriges kommuner
Syfte: Denna uppsats riktar ljus p? anv?ndningen av AI i Sveriges kommuner. Uppsatsen
?mnar att unders?ka hur kommuner tolkar anv?ndningen av AI och dess etiska
aspekter. Till f?ljd syftar uppsatsen att belysa hur kommuner hanterar AI och dess
etiska aspekter f?r att synligg?ra utmaningar och m?jligheter som kommuner upplever
vid inf?randet.
Teori: Studien ?r f?rankrad i ?vers?ttningsteorin med hj?lp av studiens analysverktyg som
avser id?modellen.
Studie om samverkansprojekt kontra traditionell entreprenad
AnlÀggningsbranschen har lÀnge ansetts som en relativt fragmenterad bransch dÀr de tre stora leden, bestÀllare, projektörer och entreprenörer drar Ät olika hÄll i ett projekt. Parterna skapar ofta sina egna mÄl som i sjÀlva verket gynnar de sjÀlva mer Àn att gynna hela projektet. Detta konservativa arbetssÀtt gör varken att projektets kvalitet eller kostnadsbudgeten blir bÀttre samt att tidsplanen ofta inte rÀcker till.För att rÄda bukt pÄ detta problem börjar det vÀxa fram en ny arbetsmodell i Sverige, nÀmligen utökad samverkan. Utökad samverkan gÄr att tillÀmpa pÄ samtliga redan befintliga entreprenad- och upphandlingsformer, det Àr kort och gott ett verktyg som projektet blir tilldelat för att enklare lösa problemen som uppstÄr frÄn start- till slutfasen i projektet. SjÀlva grundprincipen med utökad samverkan Àr att det ska flyta pÄ som det egentligen bör, men som ofta inte sker.
Uppdatering av bergmekaniska designvillkor för Mertainen dagbrott
AnlÀggningsbranschen har lÀnge ansetts som en relativt fragmenterad bransch dÀr de tre stora leden, bestÀllare, projektörer och entreprenörer drar Ät olika hÄll i ett projekt. Parterna skapar ofta sina egna mÄl som i sjÀlva verket gynnar de sjÀlva mer Àn att gynna hela projektet. Detta konservativa arbetssÀtt gör varken att projektets kvalitet eller kostnadsbudgeten blir bÀttre samt att tidsplanen ofta inte rÀcker till.För att rÄda bukt pÄ detta problem börjar det vÀxa fram en ny arbetsmodell i Sverige, nÀmligen utökad samverkan. Utökad samverkan gÄr att tillÀmpa pÄ samtliga redan befintliga entreprenad- och upphandlingsformer, det Àr kort och gott ett verktyg som projektet blir tilldelat för att enklare lösa problemen som uppstÄr frÄn start- till slutfasen i projektet. SjÀlva grundprincipen med utökad samverkan Àr att det ska flyta pÄ som det egentligen bör, men som ofta inte sker.
AtmosfÀr och tillgÀnglighet : Àr det viktigt för en handelsplats?
Shopping har idag blivit ett fritidsnöje bland konsumenterna och nÀr konsumenterna gÄr till olika shoppingcentrum Àr det lika viktigt med en bra upplevelse som med sjÀlva handlandet. Det lÀggs ned mycket tid pÄ att fÄ rÀtt butiksmix i stadskÀrnan och externa köpcentrum. Under de senaste Ärtionden har externa köpcentrum vuxit fram och blivit en konkurrens för stadskÀrnan. Det Àr dÀrför viktigt att stÀrka upplevelsen för konsumenten och locka dem till sig. Viktigt Àr att kÀnna till kundernas behov och önskemÄl för att lyckas överleva och konkurrera mot de olika köpcentrumen.Uppsatsen har som mÄl att ta reda pÄ vad det Àr konsumenten vill uppleva vid shoppingen, och inte sjÀlva handlandet i sig.
MÄtt för att mÀta kodkvalitet undersystemutvecklingsprocessen
Viljan att hÄlla en hög kvalitet pÄ den kod som skrivs vid utveckling av system och applikationerÀr inte nÄgot nytt i utvecklingsvÀrlden. Flera större företag anvÀnder sig av olika mÄtt för attmÀta kvaliteten pÄ koden i sina system med mÄlet att hÄlla en hög driftsÀkerhet.Trafikverket Àr en statlig myndighet som ansvarar för driften av bland annat de system somhÄller igÄng Sveriges jÀrnvÀgsnÀt. Eftersom systemen fyller en viktig del i att sÀkra driften ochse till att tÄgpositioner, planering av avgÄngar och hantering av driftstörningar fungerar dygnetrunt för hela landet anser de att det Àr viktigt att strÀva efter att hÄlla en hög kvalitet pÄsystemen.Syftet med det hÀr examensarbetet var att ta reda pÄ vilka mÄtt som kan vara möjliga attanvÀnda under systemutvecklingsprocessen för att mÀta kvaliteten pÄ kod och hur mÄtten kananvÀndas för att öka kvaliteten pÄ IT-lösningar. Detta för att redan pÄ ett tidigt stadie kunnamÀta kvaliteten pÄ den kod som skrivs i bÄde befintliga och nyutvecklade system.Studien Àr en fallstudie som utfördes pÄ Trafikverket, de olika mÄtten som undersöktes varcode coverage, nivÄn pÄ maintainability index och antalet inrapporterade incidenter för varjesystem. MÀtningar utfördes pÄ sju av Trafikverkets system som i analysen jÀmfördes motantalet rapporterade incidenter.
Revisorns oberoende : Tre olika perspektiv
Revisorns oberoende Àr ett Àmne som det har diskuterats mycket kring det senaste Ärtiondet och efter de senaste Ärens redovisningsskandaler har Àm-net aktualiserats igen. Det Àr ett svÄrgripbart Àmne och det Àr upp till revisorn sjÀlv att avgöra om han/hon Àr oberoende och nÀr detta Àr hotat. Revisorns huvudsakliga uppgift Àr att granska företagens Ärsredovisning, bokföring samt dess förvaltning. Det hÀr ska genomföras sjÀlvstÀndigt och oberoende frÄn företaget och andra intressenter. Revisorns roll har utvecklats frÄn att endast vara en renodlad kontrollant till att idag Àven agera som konsult, vilket medfört att revisorns oberoende stÀllning ifrÄgasatts allt oftare.