Sökresultat:
733 Uppsatser om Stadens stćndort - Sida 23 av 49
BÀttre hÀlsa genom gentrifikation? : -en fallstudie i Barcelona
Vid stora internationella evenemang sker ofta en uppfrÀschning (gentrifikation) i stÀder för att kunna attrahera framtida investerare och kunna visa upp sin allra bÀsta sida för omvÀrlden. DÄ man rensar bort nedgÄgna slumliknande omrÄden för att bereda plats Ät nya attraktiva bostÀder och affÀrsomrÄden brukar detta medföra att man tvingar ut de fattiga och svaga medborgarna mot stadens perifera omrÄden.VÄrt syfte Àr att via aspekter som arbetslöshet, sjukhusvistelser, kriminalitet och sjukdomsutbredning etc. försöka fÄ en bild av hur hÀlsolÀget i Barcelona har pÄverkats i och med stadsförnyelsen som skedde i och med OS 1992. Genom att vara pÄ plats söker vi att finna en större förstÄelse och verklighetsanknytning av studien.Genom att studera Barcelona i allmÀnhet och distrikten Ciutat Vella, Les Corts och Sant Marti i synnerhet sökte vi en klarare bild av situationen. Studien har dÀrför delats in i tre arbetssÀtt som ska forma en bild av studieobjektet.
Gatans teater - en studie av stadens offentliga rum
Syftet med arbetet Àr att studera och analysera det offentliga rummet, hur
möten mellan mÀnniskor uppstÄr och vad rummet anvÀnds till. Kandidatarbetet
belyser begreppet offentligt rum och vad detta har inneburit och vad det
innebÀr i nutid. Arbetet belyser Àven teorier om vad ett offentligt rum
innehÄller för aktiviteter och vad rummet bör innehÄlla för att locka till sig
mÀnniskor. Arbetet resulterar i ett gestaltningsprogram för DeltavÀgen pÄ
Backaplan i Göteborg, dÀr fokus ligger pÄ strukturen av gaturummet och de
offentliga ytorna lÀngs gatan.
Arbetet baseras pÄ litteraturstudier samt inventeringar av tvÄ gator och dess
offentliga platser i Göteborg. Arbetet inleds med en beskrivning av det
offentliga rummet och dess innebörd.
Stadens natur ? godhet och ondska : En ekokritisk analys av Per Anders Fogelströms Mina drömmars stad
Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i Ärskurs nio. Det Àr totalt 24 elevtexter frÄn ett ersÀttningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna Àr skrivna av pojkar och tolv Àr skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fÄtt Àr att skriva en novell utifrÄn en bild.Syftet med detta arbete Àr att se eventuella skillnader i sÀttet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna Àr. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omstÀndigheter.
Landskapsanalys över Malmö Stadsbiblioteks utbyggnad i ett kulturhistorisk perspektiv : planering i praktiken
Studien fokuseras pÄ följande frÄgor
? Vad var det som gjorde att biblioteket; vilket initialt byggdes som museum, och en stor stÄtlig park, hamnade just hÀr? TvÄ unika resurser, ett stenkast frÄn stadens centrum.
? Kan en kulturhistorisk förstudie anvÀndas som landskapsanalys och fungera som ett planeringsunderlag inför exploateringar? (DÀrigenom kunna se förhÄllande mellan vÄrt brukande och att förbruka vÄr mark.
SYFTE
Att sjÀlv kunna erhÄlla en övergripande kunskap över följande;
? Vad det var som gjorde att biblioteket; vilket initialt byggdes som museum, och en stor stÄtlig park, hamnade just hÀr i detta omrÄde? Detta har en gÄng har planerats, varit nÄgons vision.
? Att kunna finna och beskriva nÄgon forma av kausalitet?
? Att kunna sÀtta denna form av studie tidigt i planeringsskede för att underlÀtta den fortsatta planlÀggningen i/med exploatering som dÄ anpassas efter faststÀllda kulturhistoriska vÀrden.
Metod
Min metod i denna studie har varit att genomföra en landskapsanalys i ett kulturhistoriskt perspektiv över objekt och omrÄde i dess kontext.
Detta har gjorts genom att söka och lÀsa relevant litteratur som rör stadens historia ur flera perspektiv; beskrivningar, sammanhang och kausalitet (d.v.s. hÀndelser, beslut och konsekvenser) av aktörer.
AVGRĂNSNINGAR
Uppsatsen skrivs frÀmst mot den bakgrunden av landskapsanalys gÀllande kulturhistoriska vÀrden. SÄledes fördjupar denna sig inte i begrepp som naturvÀrden, biotoper, vÀxt och djurliv, vatten luft/klimat.
Resultat
Jag vill göra gÀllande att en stor del av resultat Àr de olika kapitel som beskriver tillkomst och utvecklingen av staden, parken och byggnaden. Som ett delresultat vill jag peka pÄ att exploateringsprocesser krÀver nÄgon form av kvalitetssÀkringsprocess för att kunna bevara de kultur- och naturvÀrden som Àr definierade.
Ett sÀtt Àr att implementera metoden balanserad samhÀllsbyggnad som juridiskt instrument (inom ex PBL).
Stockholms förtÀtningsideal i strÀvan mot hÄllbar stadsutveckling : En studie om sambanden mellan den tÀta staden och Stockholms parker och offentliga grönomrÄden
Syftet med denna studie Àr att undersöka sambandet mellan Stockholms parker och offentliga grönomrÄdena i relation till den rÄdande förtÀtning staden genomför. Stockholm har en tydlig strategi pÄ att skapa en tÀt stad vilket medför effekter pÄ stadens parker och offentliga grönomrÄden. Studien diskuterar de vÀrden som tillkommer och gÄr förlorade nÀr exploateringen av staden ökar samtidigt som den totala arealen grönomrÄden minskar. Vidare diskuteras det offentliga grönomrÄdenas funktion i den tÀta staden. De metoder som anvÀnts i studien bestÄr av semistrukturerade informantintervjuer i kombination med telefon- och e-postintervjuer följt av en bred litteraturundersökning.
Datormodellen DAGVL-DIFF för berÀkning av icke-stationÀra flödesförlopp i avloppssystem - En analys av stabilitet och berÀkningsnoggrannhet
Dagens Àldreomsorg kantas av kvalitetsproblem och arbetsmiljöproblem vilket titt som tÀtt uppdagas i olika mediala skandaler. Sedan en tid tillbaka har Àldreomsorgen i Stockholm konkurrensutsatts och idag bedrivs lite mindre Àn hÀlften av stadens vÄrd- och omsorgsboenden av privata utförare. Samtidigt anklagas vinstdrivna bolag för att ta ut höga avkastningar istÀllet för att satsa pÄ kvalitén. I denna studie undersöks hur Stockholms stad följer upp och sÀkerstÀller att privata utförare tillhandahÄller en god Àldreomsorg. Studien visar pÄ att kvalitén i dessa verksamheter Àr komplex att följa upp och krÀver en relation prÀglad av tillit och förtroende mellan kommun och utförare, och uppföljningen har visat sig likna biktens funktion inom den katolska kyrkan.
FörstÄelse för visualiserad elförbrukning i publik miljö : En anvÀndbarhetsstudie av touchdisplayen Urban Energy
Hur publika displayer skall utformas och anpassas efter sin miljö pÄ bÀsta sÀtt Àr Ànnu ett outforskat omrÄde. I takt med att miljöfrÄgor blivit Àn mer aktuella i dagens samhÀlle har det ocksÄ etablerats ett behov av att förÀndra vÄrt beteende exempelvis i form av energieffektivisering. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur en publik touchdisplay för elvisualisering skall utformas för att vara förstÄelig, intuitiv och sÀker frÄn publik genans. En anvÀndarstudie i form av en utvÀrdering av en interaktiv touchdisplay kallad Urban Energy monterad i Göteborg har gjorts under ledning av Interactive Institute Swedish ICT. Touchdisplayens primÀra syfte Àr att uppmÀrksamma förbipasserande pÄ stadens elförbrukning och uppmuntra till energimedvetenhet.I denna studie rekryterades 17 förbipasserande deltagare villiga att testa denna display med hjÀlp av tvÄ uppgifter och en enkÀt.
Dynamisk berÀkning av en jack-up plattform - BerÀkning av laster, randvillkor, egenfrekvens och slutligen dess respons
Dagens Àldreomsorg kantas av kvalitetsproblem och arbetsmiljöproblem vilket titt som tÀtt uppdagas i olika mediala skandaler. Sedan en tid tillbaka har Àldreomsorgen i Stockholm konkurrensutsatts och idag bedrivs lite mindre Àn hÀlften av stadens vÄrd- och omsorgsboenden av privata utförare. Samtidigt anklagas vinstdrivna bolag för att ta ut höga avkastningar istÀllet för att satsa pÄ kvalitén. I denna studie undersöks hur Stockholms stad följer upp och sÀkerstÀller att privata utförare tillhandahÄller en god Àldreomsorg. Studien visar pÄ att kvalitén i dessa verksamheter Àr komplex att följa upp och krÀver en relation prÀglad av tillit och förtroende mellan kommun och utförare, och uppföljningen har visat sig likna biktens funktion inom den katolska kyrkan.
BostadsgÄrdar i Landskrona 1917-1937 : fallstudie av kvarteren Gripen, Lyckan och Cykeln 1
Stadens bostadsomrÄden Àr byggda efter olika ideal och de skiljer sig Ät beroende pÄ hur stadsplaner och arkitektur utformades under den tid de Àr byggda. Olika typer av vÀxtmaterial och olika material i markbelÀggningen har anvÀnts i olika tider. Dessa material ger en viss karaktÀr Ät utemiljön kring bostadsomrÄdena.
I min studie tittar jag nÀrmare pÄ vilket vÀxtmaterial och vilka markbelÀggningar som var vanligt förekommande runt bostadsomrÄden i Landskrona mellan 1917-1937. Arbetet bygger pÄ en fallstudie av tre specifika kvarter dÀr jag inventerar befintligt material. Materialen jÀmförs sedan med gamla bilder frÄn trakten men Àven med nya bilder av ett vÀlbevarat omrÄde i Malmö, VÀstra sorgenfri.
Trygghet utifrÄn unga kvinnors perspektiv
MÄlet med vÄr uppsats Àr att ur ett sociologiskt perspektiv undersöka den upplevda tryggheten i Halmstad utifrÄn unga kvinnors syn. Vi vill Àven undersöka diverse strategier som anvÀnds för att hantera situationer som kÀnns mindre trygga. Vi anvÀnde oss av kvalitativa intervjuer dÀr Ätta unga kvinnor i Äldrarna 18-25 intervjuades. Det framgick att de unga kvinnorna upplever att Halmstad Àr en relativt trygg stad, men att det trots detta helst inte vistas i centrum kvÀllstider utan sÀllskap. De unga kvinnorna anvÀnde sig av olika strategier i hopp om att förebygga otrygghet.
Konsten att vara effektiv : en studie av offentligt understödd teaterverksamhet i Sverige
1974 tog Sveriges riksdag ett beslut rörande den offentligt understödda teaterverksamheten. Ansvaret för utvecklingen lades pÄ kommuner och landsting för att teaterverksamheten skulle utvidgas i hela landet. Subventioneringen av denna verksamhet Àr mycket omdebatterad och Äsikterna Àr mÄnga angÄende hur skattemedlen ska anvÀndas samt var de gör mest nytta. VÄr uppsats har sin grund i denna debatt dÄ vi fÄtt i uppdrag av ett kommunalrÄd frÄn ett oppositionsparti i Uppsala att undersöka subventioneringen av ett antal stads- och lÀnsteatrar. Vi har för avsikt att jÀmföra Upsala Stadsteater med Ätta av landets stads- och lÀnsteatrar för att mÀta verksamheternas effektivitet.
Varv pÄ Beckholmen
Beckholmen Ă€r en ö vilket gör dess tillgĂ€nglighet begrĂ€nsad. Visserligen kan man nĂ„ ön per fot men eftersom att det pĂ„gĂ„r industriverksamhet pĂ„ ön Ă€r endast en liten del av den tillgĂ€nglig för allmĂ€nheten. Resten Ă€gs tilltrĂ€de endast av de som arbetar pĂ„ ön. Ăn Ă€r visuell pĂ„ hĂ„ll frĂ„n bl.a. Slussen, hela Södermalms nordöstra strand och Henriksdal vilket gör att den lĂ€tt kan hamna i blickfĂ„nget om den huserar en större utmĂ€rkande byggnad.Mitt projekt Ă€r en skulptural varvsbyggnad som syftar till att framhĂ€va Beckholmen och dess renĂ€ssans som en ö med sjöfartsverksamhet.
à seda, en trist hÄla - eller?
Sverige har 1936 tÀtorter (Boverket, 2006) varav flera av dem Àr orter med
mindre Àn 2000 invÄnare. Alla vet hur dessa mindre orter ser ut och vad man
menar med en stad eller landsbygd. Stad och land Àr vÀldokumenterade och
analyserade, planering i stÀder finns det mycket skrivet om. Men det som finns
mitt i mellan dessa Àr den lilla tÀtorten och om den finns det mindre skrivet.
Arbetet tar upp vad den lilla tÀtorten Àr och vilken slags planering och
livsmiljö som finns dÀr. Att leva i en liten tÀtort Àr ett annat sÀtt Àn vad
det Àr i staden eller pÄ den rena landsbygden.
PÄ tvÄ hjul i Karlskrona -en studie av det befintliga cykelvÀgnÀtets hÄllbarhet utifrÄn trafiksÀkerhet, standard, upplevd trygghet, tillgÀnglighet och trevnad.
Bakgrunden till mitt val av Karlskrona som arbetsomrÄde Àr ett intresse för hur förbÀttringar av cykelvÀgnÀtet kan öka förutsÀttningarna för anvÀndningen av cykeln som transportmedel i min hemstad. Karlskrona har en god potential att bli en mer aktiv cykelstad. Trots att staden har en speciellt form med sin placering pÄ ett antal öar Àr den ÀndÄ vÀl samlad pÄ en begrÀnsad yta. Klimatet Àr bÀttre Àn för mÄnga andra cykelorter i Sverige, Àven om vinden Àr ett pÄtagligt inslag stora delar av Äret. I den teoretiska delen redogör jag för de vilkor och förutsÀttningar som gÀller för planering av cykelvÀgar.
SkÀggetorp - ett förslag hur stadsdelen kan integreras med övriga staden
Stadsdelen SkÀggetorp Àr en förort cirka 4 kilometer frÄn Linköpings centrum
som uppfördes under miljonprogrammet det vill sÀga mellan 1965-74. Under dessa
tio Är uppfördes drygt en miljon bostÀder i Sverige med avsikten att bygga bort
den bostadsbrist och trÄngboddhet som dÄ rÄdde. EfterÄt har byggandet och
stadsdelarna frÄn epoken kommit att kritiserats hÄrt för att bland annat ha
monotona och torftiga miljöer. Utemiljöerna var nÄgot som allt som oftast blev
eftersatt vid byggandet pÄ grund av att det rationaliserades och
serietillverkning skedde. Förorterna frÄn miljonprogrammet har Àven kritiserats
pÄ grund av den segregering som allt som oftast skett i dessa stadsdelar.