Sökresultat:
1357 Uppsatser om Stadens ekologiska modernisering - Sida 53 av 91
Konsten att vara effektiv : en studie av offentligt understödd teaterverksamhet i Sverige
1974 tog Sveriges riksdag ett beslut rörande den offentligt understödda teaterverksamheten. Ansvaret för utvecklingen lades på kommuner och landsting för att teaterverksamheten skulle utvidgas i hela landet. Subventioneringen av denna verksamhet är mycket omdebatterad och åsikterna är många angående hur skattemedlen ska användas samt var de gör mest nytta. Vår uppsats har sin grund i denna debatt då vi fått i uppdrag av ett kommunalråd från ett oppositionsparti i Uppsala att undersöka subventioneringen av ett antal stads- och länsteatrar. Vi har för avsikt att jämföra Upsala Stadsteater med åtta av landets stads- och länsteatrar för att mäta verksamheternas effektivitet.
Varv på Beckholmen
Beckholmen är en ö vilket gör dess tillgänglighet begränsad. Visserligen kan man nå ön per fot men eftersom att det pågår industriverksamhet på ön är endast en liten del av den tillgänglig för allmänheten. Resten ägs tillträde endast av de som arbetar på ön. Ön är visuell på håll från bl.a. Slussen, hela Södermalms nordöstra strand och Henriksdal vilket gör att den lätt kan hamna i blickfånget om den huserar en större utmärkande byggnad.Mitt projekt är en skulptural varvsbyggnad som syftar till att framhäva Beckholmen och dess renässans som en ö med sjöfartsverksamhet.
Hållbar IT- baserad verksamhetsutveckling - Principer som främjar realisering av en hållbar målmedveten IT- baserad verksamhetsutveckling
Hållbar utveckling kan urskiljas som en strävan att arbeta för en helhet i det ömsesidiga beroendet inom de områden vi lever och verkar inom. Stor del av IT- politiken i Sverige grundas på att IT skall främja hållbar tillväxt och bidra till ett hållbart samhälle. En hållbar framtid kan även beaktas som ett resultat av en hållbar IT- baserad verksamhetsutveckling. Denna studie syftar till att utreda och klargöra de principer som främjar en hållbar IT- baserad verksamhetsutveckling. En sådan utveckling drivs av både ekonomiska, sociala, etiska, ekologiska och kulturmässiga målbilder.
Åseda, en trist håla - eller?
Sverige har 1936 tätorter (Boverket, 2006) varav flera av dem är orter med
mindre än 2000 invånare. Alla vet hur dessa mindre orter ser ut och vad man
menar med en stad eller landsbygd. Stad och land är väldokumenterade och
analyserade, planering i städer finns det mycket skrivet om. Men det som finns
mitt i mellan dessa är den lilla tätorten och om den finns det mindre skrivet.
Arbetet tar upp vad den lilla tätorten är och vilken slags planering och
livsmiljö som finns där. Att leva i en liten tätort är ett annat sätt än vad
det är i staden eller på den rena landsbygden.
Svensk asyl i relation till mänskliga rättigheter och genus
Bakgrund: En stor del av maten som produceras idag tillverkas och konsumeras på ett ohållbart sätt som skadar miljön. Hållbart producerad kost (HPK) är mat med så litet klimatavtryck som möjligt, till exempel varor med låga utsläpp av växthusgaser, effektiv markanvändning, hållbart fiskad fisk, ekologiskt producerade varor etc.Flera studier har tidigare gjorts på konsumenters motivation till ekologiska köp eller mat med låga koldioxidutsläpp. Det finns dock ingen liknande forskning på hållbart producerad mat i en bredare bemärkelse.Syfte: Syftet med denna studie är att ta reda på nyckelfaktorerna som motiverar konsumenten att välja HPK framför en icke hållbar producerad kost (IHPK)Metod och material: En webbaserad enkätundersökning gjordes via klusterval bland Uppsalastudenter på BMC samt via sociala medier.Resultat: Bland de 336 respondenterna fanns en överrepresentation av kvinnor, högutbildade, studenter samt personer inom åldersgruppen 19 - 35 år. En stor del av respondenterna var positivt inställda till HPK, men färre kunde tänka sig att köpa den. Flest kvinnor angav "ansvar" som den viktigaste faktorn i sitt kostval, medan flest män angav "bekvämlighet" som den viktigaste aspekten.
På två hjul i Karlskrona -en studie av det befintliga cykelvägnätets hållbarhet utifrån trafiksäkerhet, standard, upplevd trygghet, tillgänglighet och trevnad.
Bakgrunden till mitt val av Karlskrona som arbetsområde är ett intresse för hur förbättringar av cykelvägnätet kan öka förutsättningarna för användningen av cykeln som transportmedel i min hemstad. Karlskrona har en god potential att bli en mer aktiv cykelstad. Trots att staden har en speciellt form med sin placering på ett antal öar är den ändå väl samlad på en begränsad yta. Klimatet är bättre än för många andra cykelorter i Sverige, även om vinden är ett påtagligt inslag stora delar av året. I den teoretiska delen redogör jag för de vilkor och förutsättningar som gäller för planering av cykelvägar.
Skäggetorp - ett förslag hur stadsdelen kan integreras med övriga staden
Stadsdelen Skäggetorp är en förort cirka 4 kilometer från Linköpings centrum
som uppfördes under miljonprogrammet det vill säga mellan 1965-74. Under dessa
tio år uppfördes drygt en miljon bostäder i Sverige med avsikten att bygga bort
den bostadsbrist och trångboddhet som då rådde. Efteråt har byggandet och
stadsdelarna från epoken kommit att kritiserats hårt för att bland annat ha
monotona och torftiga miljöer. Utemiljöerna var något som allt som oftast blev
eftersatt vid byggandet på grund av att det rationaliserades och
serietillverkning skedde. Förorterna från miljonprogrammet har även kritiserats
på grund av den segregering som allt som oftast skett i dessa stadsdelar.
Kyrkogården: begravningsplats eller rekreationsområde? : en fallstudie av två kyrkogårdar i Växjö kommun
Sen långt tillbaka i tiden har begravningsplatsen varit en plats för sorg och en plats för de döda, där användandet av kyrkogårdsrummet har var väldigt återhållsamt. Nu kan man dock se att kyrkogårdarna inne i tätbebyggda städer har fått fler funktioner då de allt mer används som rekreationsområden och som parker. Vad är det för aktiviteter som sker på dagens kyrkogårdar och vad är det för faktorer som påverkar de nya aktiviteterna?Med utgångspunkt i två kyrkogårdar i Växjö kommun: Tegnérkyrkogården och Hovshaga kyrkogård så tar den här uppsatsen upp och diskuterar vad det är som påverkar användarskiftningen och vad det är för nya aktiviteter som nu sker på stadens kyrkogårdar. Tegnerkyrkogården är en gammal stadskyrkogård som ligger inbäddad i Växjö centrum och Hovshaga kyrkogård är en relativt nyanlagd skogskyrkogård i utkanten av staden.
Miljöcertifieringar i klädbranschen - En fallstudie av Polarn O. Pyrets ekologiskt certifierade kollektion
Vårt syfte med denna uppsats är att studera huruvida användandet av eco-marketing, med en miljöcertifiering, kan ha potential att stärka ett etablerat företags varumärkeslojalitet och på lång sikt dess varumärkeskapital. Med utgångspunkt i teorin om varumärkeskapital ämnar vi att titta på hur kunderna till vårt fallföretag, Polarn O. Pyret, uppfattar deras användning av miljöcertifieringar. Den metod vi använt oss av i uppsatsen är abduktiv då vi, med utgångspunkt både i teorin och i Samhällsdebatten, studerar hur kunderna uppfattar användningen av eco-marketing med miljöcertifieringar. Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi intervjuat fokusgrupper och genomfört en intervju med en PR-konsult.
Vellinge Centrum - Centrumförnyelse
Vellinge är både centralorten i Vellinge kommun och en
bostadsförort till Malmö. Orten består till stor del av villabebyggelse.
Vellinges expansion kan härledas till två viktiga
händelser där den första var järnvägen drogs in till Vellinge.
Järnvägen skapade nya förutsättningar för industrier, handel
och framförallt nya kommunikationer. Den andra händelsen
var bilens starka intåg under 50-talet. Bilen skapade
möjligheten att röra sig över längre sträckor vilket också
resulterade i att utbyggnaden av Vellinge bredde ut sig över
större ytor.
Utbredningen nådde sin topp under 70-talet då Vellinge
fördubblades i storlek. I centrum genomfördes under samma
tid en modernisering där nya centrumbyggnader och stora
parkeringsytor anlades.
Kärleksfull matematikundervisning - vägen till framgång? : - En kvalitativ intervju- och literaturstudie...
Utgångspunkten i vår undersökning var att grundskolans matematikundervisning sedan länge är präglad av enskild räkning i läroboken och graden av modernisering är låg. Detta grundar vi dels på egen erfarenhet och dels på forskning vi läst tidigare. När elever får problem med matematiken i skolan läggs skulden på eleverna istället för på skolan och lärarens undervisning. Syftet med vårt arbete var att få en bild av vad skolan och den enskilde läraren kan göra för att förändra/förbättra förutsättningarna i matematik för grundskolans elever. Undersökningens frågeställningar var: Vilka faktorer kan ligga bakom elevers utveckling efter ett icke godkänt nationellt prov i matematik i skolår 5? Vad kan skolan och den enskilde läraren göra för att förändra/förbättra förutsättningarna i matematik för grundskolans elever?Vi valde att söka svar på våra frågor dels genom att göra en litteraturstudie och dels genom attintervjua fyra elever som inte blivit godkända på nationella ämnesprovet i matematik i skolår 5.
Station Bönered - om att skapa goda miljöer kring ett pendeltågspår
När en stad växer måste man ta ställning till hur det ska ske. Idag är
biltrafiken dominerande i Göteborg och i framtiden skulle spårbunden trafik och
utbyggd pendeltågstrafik i regionen kunna innebära mer hållbara tranporter. En
pendeltågsstation har ett relativt begränsat omland och behöver för fullt
utnyttjande bebyggas nära inpå. Den spårbundna trafiken kan dock innebära
störningar och risker.
Jag undersöker i mitt examensarbete hur en ny stadsdel utanför Göteborg kan
byggas ut kring en tänkt pendeltågsstation.
"Vi önskar oss bara killgrejor, eller hur?" ? ett arbete om könsroller och leksaker
Denna uppsats, "Vi önskar oss bara killgrejor eller hur"? ? ett arbete om könsroller och leksaker, skriven av Åsa Arvidsson och Eva Hansson, är baserad på en undersökning som genomförts på två förskolor.
Syftet med uppsatsen är att beskriva hur leksaker uppfattas och behandlas av barn och vuxna.
För att kunna få fram ett resultat av vår undersökning har vi tagit fram fyra frågeställningar:
- Vad väljer föräldrar och andra vuxna i barnets närhet för kategori av leksaker till barn beroende på kön?
- Vilka och vad för slags leksaker väljer barnen själv att leka med?
- Hur leker flickor och pojkar med samma leksak?
- Hur tänker pedagogerna på förskolan kring leksaker?
Vi har utgått ifrån tidigare studier kring leksaker och könsroller. Vi tror att den omgivning och de sociala kontakter barnet kommer i kontakt med har betydelse för barnets könsrollsidentitet.
Vardagsmat eller domedag? Marknadsföring av ekologiska varor genom svaga och starka rädslor
In a time when concern for the environment is a topic that is met with both love and hatred, organic goods and services become increasingly common on the market. Communication efforts with the purpose of increasing the proportion of organic products consumed are being conducted by both private and public actors. However, achieving attitudinal and behavioral change within complex areas such as this comes with many difficulties.Within public opinion change, a common way of achieving a change in behavior is to use fear appeals and scare tactics. Earlier studies have shown that messages prompting a low level of fear can be more effective than messages prompting a high level of fear, since a high level of fear tends to raise defense mechanisms in the consumer. The purpose of this essay is to examine whether fear and defense mechanisms is a problem when it comes to making consumers choose organic products, as well as studying whether messages prompting low levels of fear are more effective than those prompting high levels of fear.This quantitative study is conducted in the form of a questionnaire-based experiment, comparing the effectiveness of two messages prompting different levels of fear.
Etableringsproblematik för träd i stadenshårdgjorda ytor
Att plantera och etablera träd är svårare än vad det först kan se ut att vara. Det är lätt att tro attdet bara är att köpa ett fint träd och sätta ner det i lite jord med lite skötsel, t.ex. bevattning. Iparkmiljö kan denna etableringsmetod ge goda resultat, men i stadens hårdgjorda ytor leder detendast till att träd överlever ett antal år och sedan dör långsamt. De dåliga växtbäddarna tvingarfram onödig och dyrbar skötsel som ändå i längden tvingar fram ersättningsplanteringar.