Masthuggskajen genomg?r nu en omfattande omvandling fr?n industrihamn till en modern stadsdel med bost?der, kontor, parker och kulturinslag. Det ger en m?jlighet att studera hur en stad v?xer och f?r?ndras och vilka utmaningar och m?jligheter detta medf?r. Denna studie syftar till att unders?ka inkluderandet av barn och ungas behov i samband med projektets planeringsprocess utifr?n begreppen barnv?nlig stad och delaktighet.

Stadsdelen Ringdansen ? belägen söder om Norrköping ? är en av många förorter som byggdes i Sverige åren 1965-1974 i det så kallade Miljonprogrammet. Ringdansen har i likhet med många andra av dessa förorter alltsedan det byggdes tampats med en mängd problem av olika slag, där de sociala varit ett av de allra främsta. Andra problem var ekonomiska, ekologiska och estetiska. Runt år 2000 inleddes Ringdansprojektet som syftade till att öka Ringdansens allmänna trivsel och trygghet samt att höja dess rykte som länge varit dåligt.

Va?ra sta?der finns till fo?r oss. I sta?derna befinner vi oss i ett gemensamt rum, ett rum som borde vara designat fo?r va?rt eget ba?sta. Vi har etablerat lagar och regler fo?r att kunna planera och kontrollera va?ra sta?der men kan det vara sa? att dessa lagar har kommit att bli kontraproduktiva? Ibland i frustration, andra ga?nger av lekfullhet, har ma?nniskor bo?rjat ifra?gasa?tta dessa regler och tagit planerarnas roll i sina egna ha?nder.

Det fanns från 2000 ett förbud i Sverige mot att tillföra syntetiskt framställda vitaminer till foderstaten för ekologiska idisslare enligt EU-förordning 1804/1999. Efter förbudet har en generell dispens varit gällande för att kunna tillgodose vitaminbehovet. Vitaminbrist och hälsa har ett starkt samband och det finns därför ett stort intresse av ytterligare forskning om behovet av vitaminer till idisslaren. Från den 1 januari 2006 är det tillåtet enligt ny lag att ge syntetiska vitaminer till ekologiska idisslare (SJVFS 2005:92). En av de viktigaste vitaminerna för kor är vitamin D.

Visby is a city that at first glance is of medieval origins. The popular image of scientists today is that the city was formed in the Middle Ages. According to some of the researchers Visby was formed during the Viking Age, it is based on the basis that the area has been used for a long period. Urban development in the Nordic countries is complex and there are different opinions as to why the Nordic cities emerge. It is important to shed light on the underlying process on why cities are emerging to provide clarity as to why Visby city is emerging.

Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementets Johan Gråberg ansåg att Sverige låg långt fram med sina insamlingskvantiteter av elavfall och att det vore bra om Sverige blev en förebild för övriga Europa. Men den svenska modellen med producentansvar reglerar idag endast producenternas ansvar att samla in och förbehandla elavfall, den säger mycket lite om hur transporterna ska ske med hänsyn till infrastruktur och miljö. Den svenska modellen går därför inte att använda i Europa då insamlingen och transporterna skulle öka transportbehovet och nyttjandet av tunga lastbilar med släp (Kallunki & Eknor 2005, s. 39-41). Detta går emot de miljömål och de miljöbestämmelser som finns i Europa (Nationalkommittén för Agenda21 och Habitat 2002, s.

Målet med uppsatsen var att utforska och resonera kring hur en parkanläggning, i detta fall Stowe Landscape Gardens i Buckinghamshire, England, kan få en viss betydelse och värderas högt av eftervärlden. Frågorna som uppsatsen utgått från är: - Vad är Stowe? - Hur beskrivs Stowe? - Vilken betydelse har Stowe och varför? Stowe verkar vara betydelsefull för landskapsarkitekter att känna till, och uppsatsen kan komma att utgöra ett underlag för en diskussion kring hur olika anläggningar framställs i trädgårdshistorien, och hur man som landskapsarkitekt kan förhålla sig till det. Genom litteraturstudier och en intervju med Barry Smith, Head Gardener på Stowe, har en undersökning av hur Stowe omnämns i olika typer av litteratur genomförts, för att se hur Stowe representeras. Uppslagsverk, undervisningslitteratur för landskapsarkitekt-programmet på SLU Alnarp, litteratur från The National Trust (organisationen som äger och förvaltar Stowe idag1) och resonerande trädgårdskonstteori har utgjort underlags-material. Resultatet i tabellsammanställningen tyder på att Stowe har en stor betydelse i träd-gårdshistorien, eftersom den anses vara mycket tidstypisk för landskapsparkernas tids-period, med stöd av de studerade källorna.

Alkohol är ett vanligt berusningsmedel i Sverige. Tidigare forskning har visat att familj och vänner påverkar ungdomars alkoholkonsumtion. Studiens syfte var att undersöka ungdomars upplevelse av vad som påverkade deras alkoholkonsumtion samt om skillnader fanns mellan landsbygd och stad. Den teoretiska utgångspunkten i undersökningen var Bronfenbrenners ekologiska modell. Metoden som användes var berättelser där ungdomar skrev om en situation där de druckit alkohol eller avstått samt öppna enkätfrågor.

Denna studie har som syfte att få fram ett exempel på hur mycket av de vanligaste bekämpningsmedlen vi människor i praktiken får i oss via grönsaker beroende på vad vi äter.En kvittoundersökning har genomförts där 27 försökspersoner från 12 olika hushåll har samlat ihop kvitton under en sexveckorsperiod. 52 % (n=14) var kvinnor, 41 % (n=11) var män och 7 % (n=2) var barn. En enkätundersökning kompletterade kvittometoden med sådana frågor som påverkar hur mycket grönsaker man äter. För att bedöma mängden bekämpningsmedel som försökspersonerna kan förväntas ha fått i sig användes mätdata från livsmedelsverkets undersökning av bekämpningsmedelshalter i frukt och grönt 2008 vilken är den senaste undersökningen där halterna publicerats.Resultatet i denna undersökning visade att bekämpningsmedelsbelastningen på försökspersonerna inte var över gränsen för det acceptabla dagliga intaget för enskilda substanser. Resultatet visade också att vi människor nästintill inte får i oss några bekämpningsmedel vid konsumtion av ekologiska grönsaker och att det kan vara en risk att äta konventionellt odlade grönsaker..

The aim of this thesis is to form a theory of the green consumer power and to distinguish whether this phenomenon could indicate a movement toward the ecological citizenship. To do so, scientific theories regarding the responsibility of companies have been used, as well as the public choice theory, to link individuals as citizens to individuals as consumers. The motives of corporate environmental responsibility, along with consumers ability to bring pressure in different dimensions, are later drawn on as indicators applied to empirical information. The largest producer of ecological products in Sweden, Arla Foods, is employed as case study to explore if the green consumer power can and does exist. The ecological citizenship uses the ecological footprint, to define in what ways we can minimize our part of environmental degradation.The study seems to strengthen the theory, consumers do have a power to make companies go green and they tend to use it increasingly.

Göteborg är en stad som växer. Det behövs åtgärder för att göra stadens transportsystem mer effektivt när invånarantalet ökar, en bakgrund till att infrastrukturprojektet Västsvenska paketet har utvecklats. Vid årsskiftet 2013 introducerades ett system för trängselskatt, som en del av Västsvenska paketet, i Göteborgs stad. Infrastruktur i form av vägar och spårvägar har traditionellt varit statligt finansierade, något som frångåtts alltmer under senare tid. I och med lagändringar har det blivit både möjligt och vanligare med kommunal och regional medfinansiering.I denna uppsats analyserar vi de möjliga effekter trängselskatt kommer att ha för Göteborg.

Dagens städer är byggda och formade med en stor ojämnlikhet i hur utrymmet fördelas mellan olika fordon och transportslag. Parkeringar längs med vägar fungerar endast som förråd åt bilar. Gator har blivit transportsträckor utan någon riktig identitet.Hur kan vi återta och omprogrammera en del av dessa parkeringar? Fokus ligger på hur man genom små förändringar på flera olika platser kan ta tillvara på de lokala krafter som finns och samtidigt skapa en levande och dynamisk stad.Syftet är att skapa en grogrund för en stadsutveckling på en gräsrotsnivå och som sedan kan påverka i vilken riktning våra städer utvecklas och förändras. Målet är att omdefiniera det publika rum mellan stadens byggnader, som idag till stor del upptas av motorfordon, till att bli något nytt och berikande åt staden som helhet..

Hela 85 % av byggnadsmaterialen i ett nybyggt hus består av hälso- eller miljöfarliga material. Detta måste förändras! Ekologiskt byggande handlar om att undvika dessa material i så stor utsträckning som möjligt och samtidigt reducera uppvärmningen och tappvattenförbrukning med hjälp av energieffektiva installationer. Att det går att minska de miljöfarliga materialen i ett hus är självklart, men är det möjligt att bygga ett hus med nästan inga miljö- och hälsofarliga material? Vilka tekniska lösningar är att föredra vid ekologiskt byggande? Hur utformas ett ekologiskt hus?Syftet med detta examensarbete är att hjälpa Eksjöhus att ta fram ett ekologiskt anpassat enfamiljshus och därmed bidra till ett sundare boende och en bättre miljö. Förundersökningar i form av utredningar av material, installationsmöjligheter och arkitektonisk utformning av ett ekologiskt hus ligger till grund för framtagning av huset och är en mycket viktig del i rapporten.

Detta examensarbete handlar om att utveckla ett gestaltningsprogram för Flens stadskärna och därigenom skapa en stad med bättre orienterbarhet, tillgänglighet, trygghet och med förstärkt identitet. Ett gestaltningsprogram har gestaltande avsikter och är en samling riktlinjer som används inom arkitektur, stadsbyggnad samt infrastruktur för att skapa en sammanhållen stadsmiljö (Tornberg 2008). Flen är en stad belägen i hjärtat av Sörmland och har drygt 6000 invånare i staden och 16 000 invånare i kommunen. Staden växte fram som ett stationssamhälle längs med västra stambanan då denna öppnades för allmän trafik år 1862. Samhället blev en viktig knutpunkt när järnvägen mellan Grängesberg, Eskilstuna, Flen och Oxelösund stod klar 1866. Flen blev ett municipalsamhälle år 1902 och 1949 en stad.

Staden, en miljö där människan över decennier har satt sina spår. De förändringar vi har tvingat på städerna har gjort att klimatet där kan variera kraftigt inom ett litet geografiskt område. Ofta finns det flera artificiella faktorer som t.ex. varmluftsutsläpp och gatubelysning som inte kan återfinnas i en naturlig miljö. Detta påverkar ståndortsförutsättningarna i en rabatt och bidrar till att det i många fall skapas väldigt extrema miljöer.