Sluttningshus. 3 kilformade boStadshus på en sluttning i Gröndal. På Sannadalsplatåns i centrala Gröndal finns en plats med fin utsikt mot Mälaren och Stockholms Stad. Härifrån sluttar marken 22 meter till lekparken nedanför. Mot gatan, på Sannadalsplatån, är byggnaderna som lägst för att sedan växa sig som högst där marken är som lägst.

Den förtätade Staden ses idag som en självklar del av en hållbar Stadsutveckling. Vi lever i en urbaniseringstid och frågor kring hur vi kan skapa en förtätad Stad av god kvalitet står högt på agendan. När allt fler människor lever i Staden skapas ökad efterfrågan på samhällsservice i Staden, som till exempel barnomsorg. I Sverige är det kommunen som ansvarar för att tillgodose medborgarna med denna service. Den svenska förskolan, som är den institution där detta behov till stor del ska tillgodoses, har i sin tur krav på god pedagogisk verksamhet samt en bra miljö för barnen, såväl inne som ute. Den här uppstasen handlar om hur förskolans utemiljö konstrueras i den urbana kontexten.

En kvalitativ studie med syfte att undersöka personal på frivilligorganisationers upplevelser av hur situationen förändrats mellan 2008-2015 för hemlösa män i Göteborg. Målgruppen för studien är medelålders män i hemlöshet som lever med alkoholproblem. Studien grundas på fyra individuella intervjuer och en fokusgruppsintervju med respondenter från fyra olika frivilligorganisationer. Studiens resultat har växt fram på ett induktivt sätt genom tematisering och en analys i två steg. Den socialkonstruktionistiska teorin och begrepp från socialpedagogiken har använts för att förklara och förstå studiens resultat.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att utröna hur events kan påverka boendeattraktionen till en Stad och åskådliggöra andra påverkande faktorer. Metod: I vår uppsats har vi valt att använda oss av en kombination av kvalitativa intervjuer och en kvantitativ enkätundersökning. Vi utförde personliga semistrukturerade intervjuer med representanter från studieobjektet Trelleborgs kommun, medan enkätundersökningen genomfördes under två dagar i de centrala delarna av Trelleborg Stad. Teoretiska perspektiv: Det huvudsakliga teoretiska perspektivet i vår uppsats utgörs av teorier kring Place marketing, Event marketing och Boendeattraktion. Dessa sammankopplas i en teoretisk referensram som ligger till grund för analysen.

Många byggprojekt håller på att genomföras i Stockholm för att möta befolkningsökningen. Uppsatsens syfte är att ta reda på och redovisa om och hur de involverade aktörerna i byggnationen av Hjorthagen, Norra DjurgårdsStaden i Stockholm arbetar med genus- och jämställdhetsfrågor. Frågan är om Hjorthagen kommer att kunna bli en mer jämställd Stadsdel än de övriga i Stockholm. Hypotesen som uppsatsen fokuserat kring är att ambitionerna att skapa en ökad jämställhet finns men att de inte införlivas.Den svenska staten försöker implementera jämställdhetsarbetet inom de flesta områden idag men samhällsplaneringen har inte visat något större intresse för detta. Det är Stockholms Stad som har det övergripande ansvaret för den fysiska planeringen i Stockholm men också för den sociala hållbarheten där jämställdhet räknas in.

Föreliggande arbete diskuterar hur gymnasieskolor konsturerar bilder av sig själva och sina elever i sin marknadsföring inför gymnasievalet. Marknadsföringsbroschyrer från tre fristående och två kommunala gymnasieskolor i Malmö Stad har undersökts. Fokus ligger främst på hur broschyrerna konstruerar bilder av en framgångsrik skola och en framgångsrik elev. En utgångspunkt i analysen är att gymnasievalet i allt högre utsträckning kommit att bli ett livsstilsval. Därför undersöks vilka identiteter och livsstilar skolorna tillskriver sina elever och idealiserar genom att sammankoppla dem med framgång.

Bensbyn och Ersnäs är traditionellt två mycket snarlika mindre jordbruksbygder belägna inom det som idag utgör Luleå Kommun. Bägge byar har en lång historia av bosättning i området med anor i båda fall ända tillbaka till 1300-talet e.kr. I båda fallen har jordbruket varit den dominerande näringen under många sekel. Trots byarnas relativa snarlikhet framträdde politiska skillnader dem emellan under 1940- och 50-talet. I Bensbyn blev SAP, Svenska Socialdemokratiska Arbetarpartiet, den dominerande politiska kraften medan Bondeförbundet i Ersnäs framträdde som det starkaste politiska partiet i bygden.

Syftet med denna studie var att undersöka hur personer som tränar på gym ansåg att olika faktorer påverkade betydelsen för hur trovärdig en gyminstruktör är. Frågeställningarna var: Finns det faktorer som är betydelsefulla för trovärdigheten oberoende av träningsmängd och bakgrundsfaktorer? Varierar uppfattningen av vad som gör en gyminstruktör trovärdig beroende på hur många träningstillfällen per vecka en person har? Skiljer sig uppfattningen av vad som gör en gyminstruktör trovärdig mellan personer som har en lång tids medlemskap i gymkulturen? Metoden var enkätundersökning som genomfördes på sex olika gymanläggningar i mellanstor Stad i västra Sverige. Enkäterna bearbetades i ett datorprogram och diskuterades sedan utifrån begreppet trovärdighet ur ett sociokulturellt perspektiv. Det framkom att den faktor som graderades högst för trovärdigheten hos en gyminstruktör var att kunna uppvisa goda kunskaper om träningsformen.

Syftet med denna studie är att titta på vilka lokaler som finns till förfogande på olika fritidshem i en sydsvensk Stad som är integrerade i skolan, och se hur dessa används. Vi har även undersökt om miljöns utformning är anpassad för fritidshemsverksamheten, och berört vad det finns för möjligheter och begränsningar med fritidshemmens lokaler. Våra frågeställningar är: Vilka lokaler finns till förfogande för fritidshemsverksamheten och hur används dessa? Vad har fritidspedagoger för tankar om inomhusmiljön, meningsfull fritid, elevinflytande och samverkan med skolan? Vilka möjligheter och/eller begränsningar finns det för fritidshemslokaler? Vi har försökt att svara på våra frågor utifrån vår undersökning, relevanta teorier och forskning. Vår undersökning har vi gjort på fyra fritidshem i en sydsvensk Stad där vi har använt oss av observation och intervju som metod.

Allt fler människor söker efter upplevelser och upplevelsenäringen har kommit att bli en av de stora framtidsbranscherna. Tidigare har Boden varit en utpräglad militärStad men neddragningar inom det militära har gjort att Bodens kommun måste satsa på en ny industri för att stanna kvar på kartan. Den ekonomiska föreningen Boden Turism anser att upplevelseindustrin i Boden är en viktig del i framtiden. Har Bodens kommun logi- och aktivitetsaktörer idag en samverkan sinsemellan och med kommunala aktörer och kan detta stärka Bodens kommun att bli en Stad som fokuserar på upplevelser i deras turismnäring. Då upplevelseindustrin är viktig för Bodens kommun framtid kan en strategi som fokuserar på upplevelser innebära positiva effekter för Bodens kommun.

Landskrona är en Stad där boendet är segregerat. Fotboll är en idrott som har stark dragkraft. Landskrona BoIS driver fotbollsfritids som ett samverkans- och integrationsprojekt, där vill man skapa en meningsfull fritidssysselsättning åt barn och ungdomar som vill spela fotboll. Samtidigt vill man skapa integrationsmöligheter..

Bakgrund: Barn tillbringar idag många timmar på förskolan då föräldrarna är på arbetet. Detta innebär att förskolan får ta på sig en större fostrande roll eftersom barnen möjligtvis inte får den rörelsestimulans de behöver i hemmet. Förskolan har en viktig uppgift i att tillgodose varje barns rörelsebehov samt att ge barnen tillfällen att själva få insikt i hur den egna livsstilen påverkar hälsan och välbefinnandet. Vi har under utbildningens gång i olika sammanhang hört och diskuterat om hur viktigt det är för barn att röra på sig. Vi har båda ett intresse kring rörelse och god hälsa, så därför kändes det som ett naturligt val av ämne.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka i vilken omfattning planerade rörelseaktiviteter bedrivs i förskolan och vad arbetslaget har för inställning till det.

Ungdomsåren är en omtumlande period av förändring och identitetsutveckling. När det rör sig om utsatta ungdomars hälsa är denna grupp exponerad för en eller flera riskfaktorer samtidigt. Enligt internationella och nationella styrdokument är ungdomar en prioriterad grupp då det finns studier som visar på en ojämlikhet i hälsa bland målgruppen. Studiens referensram innefattar tre olika dimensioner av begreppet utsatthet, vilka är sårbar, riskfylld och missgynnad. Syftet med denna studie var att få en ökad förståelse för nyckelpersoners uppfattningar gällande social utsatthet bland ungdomar i åldern 13-19 år.

Kandidatarbetets överordnade teman är entreprenörskap, Stadsförnyelse och rättvisa. Syftet är att, med utgångspunkt i vad forskare hävdar vara ett skifte från traditionell välfärdspolitik till entreprenörsmässig Stadspolitik, belysa rättviseaspekterna i den nutida fysiska planeringen utifrån ett antal principer för hur en rättvis Stad kan uppnås. Vidare är syftet att tillämpa dessa principer i en analys av rättviseaspekterna i ett aktuellt Stadsförnyelseprojekt. Problematiken som undersöks bygger på antaganden om att den nya Stadspolitiken banat väg för en ökad social polarisering i samhället, då de ekonomiska intressena tenderar prioriteras framför sociala behov och demokratiska rättigheter. Undersökningens forskningsdesign är en fallstudie och fallet som har undersökts är Stadsförnyelseprojektet H+ i Helsingborg. I fallstudien appliceras begrepp hämtade från Susan Fainsteins teori om The Just City (2010), den rättvisa Staden, i en kvalitativ innehållsanalys av det empiriska materialet Fördjupad Översiktsplan för H+, Imagine Helsingborg (genomförandeplan) samt planområdets Miljöprofil.

Uppsatsen berör detaljplaneprocessen i Stockholms Stad. Syftet är att undersöka hur detaljplaneprocessen är utformad, identifiera problem som fördröjer processen samt diskutera eventuella effektiviseringsåtgärder. För att besvara syftet har fallstudier genomförts av byggprojekten Lövholmsvägen i Gröndal, kvarter Kolbottnen i Hagsätra samt Pepparvägen i Hökarängen. Byggprojekten har studerats kvalitativt i form av arkivstudier och intervjuer. Uppsatsen tillämpar processteori som analysmodell med fokus på effektivisering.I slutsatsen redovisas sju faktorer som kan bidra till längre detaljplaneprocesser: resursbrist, konjunkturläge, grönområden, praktiska utmaningar, motstridiga intressen, förändrade omständigheter samt involvering av rätts- och beslutsinstanser.