Sökresultat:
1323 Uppsatser om Störande ljud - Sida 38 av 89
Att fÄnga konsumentens blick, uppmÀrksamhet och plÄnbok: tv-reklam i dagligvarubutik
Forskning visar att 65 procent av konsumenternas köpbeslut av dagligvaror fattas i butikerna. Denna studie syftade till att studera konsumenters medvetenhet om tv-reklam i dagligvarubutik, hur deras köpbeteende pÄverkas, och i vilken grad kognitiva och perceptuella faktorer inverkar pÄ om tv-reklam medvetet uppfattas av konsumenten eller inte. Endast fyra av 120 konsumenter upptÀckte den tv-skÀrm som de stÄtt intill och ingen mindes vad tv-skÀrmen visat, en stark indikation pÄ att konsumentens uppmÀrksamhet kan vara mycket svÄrfÄngad. Huruvida visad reklamfilm var försedd med ljud och prisuppgift eller inte tycktes inte ha nÄgon effekt pÄ konsumenternas medvetenhet och ingen försÀljningseffekt kunde pÄvisas men generella slutsatser krÀver ytterligare forskning. Fortsatt forskning kan Àven undersöka konsumentens mottaglighet för tv-reklam pÄ olika platser i butiken..
Musikaktiviteters effekt p? livskvalit?n f?r personer med demenssjukdom
Bakgrund Arbetsterapeuter har kompetens inom aktivitet och g?rande och kan utforma inter ventioner f?r alla ?ldrar. Musikterapi ?r en intervention som anv?nds f?r att fr?mja
h?lsa genom upplevelsen av musik. Varje ?r ?r det 25 000 personer som insjuknar i en
demenssjukdom och n?r en person f?r en demenssjukdom kan den social interakt ionen vara n?got som gradvis kan minska, vilket kan leda till ensamhet.
Ăldre personer och sömn : En litteraturstudie
Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva omstĂ€ndigheter som pĂ„verkade sömnen hos Ă€ldre samt vilka icke-medicinska omvĂ„rdnadsĂ„tgĂ€rder som kan göras för att lindra sömnproblem. Ăldre i studien var personer över 60 Ă„r, men det var ingen Ă„ldersbegrĂ€nsning i urvalet av studierna. För att besvara frĂ„gestĂ€llningarna genomfördes en litteratursökning i databaserna Medline (Pubmed), Academic search elite, Science Direct utifrĂ„n inkulsionkriterierna. Det var 12 empiriska studier som inkluderades och granskades. Resultatet visade att omsĂ€ndigheter för sömproblem var att vara Ă€ldre och att lida av depression.
Tack f?r att du v?gade g?ra det m?nga av oss fantiserat om - En netnografisk studie om hur skolattentat diskuteras p? Flashback
Syfte och fr?gest?llningar: Studiens syfte ?r att analysera r?ttf?rdigande och f?rd?mande av
skolattentat p? internetplattformen Flashback. F?r att ytterligare komma ?t r?ttf?rdigande
breddas fokuset ?ven till hur tillv?gag?ngs?tt och strategier f?r att beg? skolattentat ?l?rs ut?
p? Flashback. Studien ?r viktig f?r att den i f?rl?ngningen skulle kunna bidra med
identifiering av potentiella g?rningspersoner och d?rmed bidra till det brottspreventiva arbetet
i samh?llet.
SkĂlur ĂŸĂș? : Om svenskars och danskars förstĂ„else av islĂ€ndska
Denna uppsats visar att ba?de svenska och danska la?rarstudenter utan erfarenhet av isla?ndska har sa? pass mycket fo?rkunskaper med sig fra?n sitt eget modersma?l, att de kan fo?rsta? det va?sentliga av inneha?llet i enklare isla?ndska texter som simultant presenteras i skrift och ljud. Texterna som anva?ndes vid denna grannspra?ksunderso?kning var dels ett avsnitt ur barnboken Hodja og to?frateppið och dels en artikel ur den isla?ndska morgontidningen Morgunblaðið. Informanterna fick svara pa? fra?gor om inneha?llet.
KlÀdbutikens möjligheter att stÀrka sitt varumÀrke och sin image : med koppling till mÀnniskans sinnen
I denna uppsats har vi tydligt urskiljt olika inslag och delar som Àr viktiga att ta hÀnsyn till vad gÀller att stÀrka klÀdbutikers varumÀrke och image. Genom dem sÄ har vi utvecklat en egen modell som förklarar hur en klÀdbutik kan bygga upp och stÀrka sitt varumÀrke och sin image. Vi har delat upp modellen i tvÄ steg, det första steget tar upp de delar och inslag som Àr fundamentala och den andra delen Àr en pÄbyggnadsdel, om klÀdesbutiken vill förstÀrka sitt varumÀrke och sin image ytterligare. Det första steget innefattar hur inslag och aktiviteter frÄn de tvÄ sinnena, ljud och syn pÄverkar klÀdbutiken. I denna del speglas dessutom vilken roll personalens attityder och bemötande har för kundens upplevelse av butiken.
Visuell Radio
Visuell radio eller ljudbildspel i radio Àr i stort sett ett outforskat omrÄde. Att det gÄr att göra visuell eller audiovisuell radio rent praktiskt och tekniskt stÄr klart - publiceringsverktygen och tekniska lösningar finns. Det detta arbete problematiserar och diskuterar Àr hur visuell radio skulle kunna utformas och gestaltas bÄde utifrÄn ett produktionsperspektiv och ett mottagarperspektiv. Detta sker genom att titta pÄ mediaföretagens multimediala publiceringar men ocksÄ genom att förstÄ hur deras redaktionerna tÀnker om hur ljud och bild kan samverka. Bland annat intervjuas personer som arbetar pÄ New York Times, Svenska Dagbladet, DuckRabbit och MediaStorm för att fÄ denna inblick.
EN VARDAG D?R F?R?LDRAR BEH?VER LIGGA STEGET F?RE En kvalitativ intervjustudie om aktivitetsbalans hos f?r?ldrar till barn med cerebral pares
Bakgrund Barn under 18 ?r har enligt lag en v?rdnadshavare som ansvarar f?r barnets omsorg och trygghet. F?r?ldrar till barn med funktionsneds?ttning som Cerebral pares (CP), har ett ?kat omsorgsansvar vilket kan p?verka deras tid, ork och psykiska h?lsa. Tidigare forskning visar att mammor till CP har l?gre aktivitetsbalans och s?mre h?lsa j?mf?rt med mammor till friska barn
Syfte Unders?ka hur f?r?ldrar till barn med cerebral pares upplever sin aktivitetsbalans i vardagen.
Ungdomars ljudupplevelser i vardagsmiljön
Noise is a growing health problem. People are not always aware of the injuries that noise can cause. The media culture of today has a big influence on teenagers. This is caused by portable music players, computers, concerts etc. The schools are having larg classes and that can cause a lot irrelevant speech during lessons.
Ilska i olika medier : Finns det nÄgon skillnad i hur den uppfattas?
Mediet vi kommunicerar genom pÄverkar hur budskapet i meddelandet uppfattas. Detta gör att olika medier föredras vid olika tillfÀllen. Syftet med denna undersökning var att experimentellt undersöka om olika medier (film, radio och text) pÄverkar uppfattningen av ilska. Hypotesen var att ilskan skulle uppfattas snabbare och starkare nÀr den visades som film eftersom det innebÀr att fler verktyg, som kroppssprÄk och tonlÀge, Àr tillgÀngliga. I undersökningen presenterades ett brÄk mellan en lÀrare och en elev för 75 personer, antingen som film, ljud eller text.
Vardagens DJ : MÀnniskors upplevda pÄverkan av musik
Denna c-uppsats undersöker hur fyra skolelever upplever att de pÄverkas av musik vid inlÀrning i formella miljöer. Syftet med undersökningen Àr att förstÄ hur de hÀr mÀnniskorna anvÀnder musik i sin skolvardag och hur de uppfattar att de kan pÄverkas av musik i olika lÀrmiljöer. Denna undersökning Àr en fallstudie dÀr jag har genomfört djupintervjuer med fyra skolelever i Äldrarna 14-16 Är som i uppsatsen kallas respondenterna. Jag har undersökt hur dessa fyra respondenter upplever att de pÄverkas av musiklyssning vid inlÀrning och hur de anvÀnder musik i formella miljöer. Respondenterna har fÄtt svara pÄ öppna frÄgor i en delvis strukturerad intervju.
Bland Jackpottar och extra spins : -En analys av hur spelföretag försöker locka kunder samt hur manligt och kvinnligt framstÀlls i reklamfilmer.
Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilka kommunikationsstrategier som anvÀnds i reklamfilmer för spelbolag samt vilka gemensamma drag och olikheter som finns i de olika spelbolagens marknadsföring dÄ tv-reklam utgör mediet. Jag har i min uppsats besvarat följande frÄgestÀllningar:? Hur byggs reklamfilmerna upp för att locka specifika mÄlgrupper att spela pÄ just deras sajter?? Hur gestaltas manligt och kvinnligt i reklamfilmerna?Jag har analyserat fem reklamfilmer frÄn fem olika spelföretag; Karamba, Maria, Jackptjoy, Vera & John samt Mr Green. Jag har analyserat reklamfilmerna utifrÄn begreppen: humor, metafor, ljud, bild, kvinnlighet och manlighet. Dessa begrepp Àr formade utifrÄn Jens Elmelund Kjeldsen, Maria Nikolajeva samt Ulf Dahlqvist och Magnus Lindes teorier om retorik, genusschema och reklamutformning.
Feminismen har sp arat ur: En retorisk analys av Fittstim -min kamp
Titel Feminismen har sp Ärat ur: En retorisk analys av Fittstim - min kampFörfattare Jennifer Marin Hummelin & Kristina SandinKurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, Göteborgs universitetTermin VÄrterminen 2014Handledare Gabriella SandstigSidantal 60 (inklusive bilagor)Antal ord 19 834Syfte Att studera hur argumentationen ser ut i avsnittet Har feminismen spÄrat ur? i Sveriges Televisions programserie Fittstim - min kamp.Metod En retorisk analys.Material Första avsnittet i programserien Fittstim - min kamp.Huvudresultat Avsnittet driver tesen att feminismen har spÄrat ur. Till stöd för tesen argumenteras det för att dagens feminism Àr medial, splittrad, extrem och onödig. Intervjupersonerna stödjer argumentationensom i huvudsak sker implicit. Avsnittet appellerar frÀmst till tittarens kÀnslor, snarare Àn till hens förnuft.
Hur anvÀnds sÄng i undervisningen av svenska för invandrare? : en studie i lÀrares sÄngval och metoder
Syftet med följande undersökning Àr att fÄ ökad insikt om hur lÀrare i Svenska för invandrare(sfi) gör nÀr de anvÀnder sÄng i sprÄkinlÀrningen, vilka sÄnger de vÀljer, vilka övningar detillÀmpar pÄ dem samt hur de anser att arbetssÀttet mottagits hos eleverna. Det Àr en kvalitativstudie och sju lÀrare har medverkat med information. Genom intervjuer och e-postkorrespondenshar empiri samlats in. Studiens samlade data analyseras med utgÄngspunkt i ett sociokulturelltperspektiv pÄ lÀrande.Informanternas svar ger en lÄng lista pÄ anvÀndbara sÄnger de tycker om och hur dearbetar med dem i klassrummet. De vÀljer sÄnger med texter pÄ elevernas nivÄ som samtidigtövar nÄgot av de moment man i övrigt arbetar med i undervisningen.
Konst?kares upplevelser av tidig specialisering - En j?mf?relse av konst?kare i Sverige och Lettland
Syfte: Syftet med studien ?r att utforska upplevelsen av hur tidig specialisering p?verkar
konst?kare mentalt, socialt och kulturellt.
Metod: Tillv?gag?ngs?ttet ?r kvalitativt, med semi-strukturerade intervjuer och tillh?rande
inneh?llsanalys. Totalt intervjuades sex deltagare, varav tre fr?n Sverige och tre fr?n
Lettland.
Resultat: Identifierade teman sammanst?lldes till social- och mental p?verkan, samt tr?nares
roll. De st?rsta kulturella skillnaderna ?r f?ljande.