Antalet ensamkommande barn ökar, både i Sverige och i övriga Europa. Trots det finns det inga tydliga riktlinjer för hur arbetet med barn som fått permanent uppehållstillstånd ska se ut. Tidigare forskning tar upp resilience som en viktig aspekt i samband med ensamkommande barn. Teorin resilience handlar om förmågan att återhämta sig och att man når ett tillfredsställande resultat trots erfarenheter av situationer som innebär en risk att utveckla psykosociala problem. Vårt syfte med uppsatsen var därför att undersöka om personalens arbete leder till att öka barnens resilience. För att studera detta ville vi ta reda på vilka egenskaper hos barnen som personalen ser som viktiga för en sund utveckling och hur personalen stöttar dem att tillvarata sin inre styrka.

 Vi har kommit fram till att kontorets framgångsfaktorer ligger bl.a. i på vilket sätt personalen rekryteras, teamarbetet, företagskulturen samt att personalen delar med sina kompetenser och erfarenheter och bollar idéer med varandra. Att personalen rekryterar lämpliga konsulter på rätt arbetsplats är andra framgångsfaktorer enligt oss. Vi har utformat ett koncept i form av en stjärna till kontoret som ett bidrag till fortsatt utveckling.   Vi har kommit fram till att kontorets framgångsfaktorer ligger bl.a. ipå vilket sätt personalen rekryteras, teamarbetet, företagskulturensamt att personalen delar med sina kompetenser och erfarenheteroch bollar idéer med varandra.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur personalen uppfattar ett rehabiliterande förhållningssätt i hemvården och vad det innebär för personalen att arbeta på ett rehabiliterande förhållningssätt. Metod: Studien är av kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer med sex sjuksköterskor, fyra undersköterskor och två vårdbiträden som alla arbetar inom hemvården. Resultat: Av intervjusvarens analys framkom fem kategorier och fem underkategorier. 1) Få göra själv och komma tillbaka, det vill säga att vårdpersonalen inte utför för många uppgifter åt sin vårdtagare. Detta kan leda till ökat självförtroende hos vårdtagaren och en enklare arbetssituation för personalen.

Det övergripande syftet med studien har varit att skildra hur personal på fyra kommunala äldreboenden definierat begreppet värdegrund samt hur de tillämpat den i det praktiska arbetet med de äldre. I studien har begreppen KASAM, Empowerment samt en problematisering av värdegrundskomponenterna använts för att analysera resultaten av interjuverna. Resultat av studien visade på att det finns en enighet bland personalen i hur man definierar värdegrundskomponenter. De gav dock samtidigt uttryck för komplexiteten i att komponenterna kan ha flera betydelser, vara nära besläktade och i vissa fall motsägelsefulla. Personalen såg på begreppen som mål för sitt arbete och menade på att uppfyllelse av målen genererar en bättre hälsa och välbefinnande för den äldre.

Syftet med uppsatsen är att diskutera och lyfta fram vad som motiverar personalen på Lindex samt undersöka hur butikschefen skapar motivation på arbetsplatsen hos personalen. Undersökningen kommer också belysa vad medarbetarna anser skapar mest motivation hos dem. Butikschefens sätt att motivera och medarbetarnas svar på motivation varit relativt jämna för att jämföra. Båda parterna anser att kommunikationen men främst gemenskapen är viktigaste för att vara motiverad. Även varierande arbetsmoment skapar glädje i arbete vilket bidrar till att motivationen förstärks.

Uppsatsen studerar hur arbetsmiljön på barn- och familjeenheten (BoF) på socialtjänsten i en kommun i mellersta Sverige, en enhet som har både hög arbetsbelastning och personalomsättning, ser ut. Studien utgår från fyra stycken intervjuer med socialsekreterare som har lång erfarenhet inom barn- och familjeenheten (BoF) i kommunen. Resultatet visar att arbetsbelastningen och stressen har ökat med tiden genom att personalen har fått förhålla sig till nya krav på arbetsplatsen och därför har tidspressen blivit större. Den höga personalomsättningen leder till rekrytering av ny personal, vilket påverkar den befintliga personalen. Den befintliga personalen introducerar de nya och får ta de tyngre ärendena, vilket slutligen ger mindre tid åt klientmöten.

Antalet ensamkommande barn ökar, både i Sverige och i övriga Europa. Trots det finns det inga tydliga riktlinjer för hur arbetet med barn som fått permanent uppehållstillstånd ska se ut. Tidigare forskning tar upp resilience som en viktig aspekt i samband med ensamkommande barn. Teorin resilience handlar om förmågan att återhämta sig och att man når ett tillfredsställande resultat trots erfarenheter av situationer som innebär en risk att utveckla psykosociala problem. Vårt syfte med uppsatsen var därför att undersöka om personalens arbete leder till att öka barnens resilience. För att studera detta ville vi ta reda på vilka egenskaper hos barnen som personalen ser som viktiga för en sund utveckling och hur personalen stöttar dem att tillvarata sin inre styrka.

Syfte:Syftet med föreliggande arbete är att undersöka hur äldre personer och personal på ett vårdboende i Uppsala uppfattar kvalitéten på den mat som levereras färdig till boendet och sedan serveras. Metod: Studien har en kvalitativ design och genomfördes genom intervjuer på fem äldre och fem personal på ett vårdboende. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ analysmetod. Resultat: I studien framkom att de äldre och personalen ofta hade samma uppfattning om vad bra mat var. De äldre hade dock kritik angående matens temperatur, doft, smaksättning och variation i större utsträckning än personalen.

Ambulanssjukvård bedrivs både på hämtplats och under transporten till mottagande enhet. Detta medför att personalen utför vårdåtgärder i vårdutrymmet under transporten enligt tidigare forskning sker detta ofta utan att personalen använder sig av bilbältet.Syftet med denna studie var att undersöka ambulanspersonalens upplevelser av trafiksäkerheten i vägburna ambulanser.Metoden har varit intervjuer med semistrukturerade frågor samt en öppen fråga. Intervjuerna har genomförts med ambulanspersonalen i deras arbetsmiljö, det vill säga ambulansens vårdutrymme. Intervjuerna har sammanställts och en innehållsanalys har gjorts på den öppna frågan.Resultatet visar att personalen inte använder säkerhetsutrustningen i den utsträckning som de borde och vill göra. Arbetsmiljön och patientens tillstånd var helt avgörande.

Denna studie beslyser de vuxnas lärande i förskoleverksamhet, där personalen hela tiden är inbegripna i ett lärande. Mycket lärande för personalen sker utifrån reflektion och dialog med kollegor..

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka och presentera hur ett SMS-baserat deklarationssystem har påverkat personalen på skatteverket. Frågeställningen har varit att utforska de förändringar som SMS-deklaration kan åstadkomma för personalen i skatteverkets kontor i Lund. Resultatet från studien visar att personalen har en positiv inställning till användandet av det nya systemet. Intervjuerna har tydligt visat oss att SMS-deklaration eller e-deklaration över huvudtaget har en nyckelroll i dagens deklarationsprocess. De viktigaste fördelarna är bättre effektivitet och enkelhet, som i sin tur ger en betydligt billigare tjänst.

Självbestämmande för personer med utvecklingsstörning ska vara en självklarhet, men är inte alltid så enkelt att förverkliga. De behöver ofta hjälp till självbestämmande och då är personalen deras verktyg. Syftet med studien var att ur ett personalperspektiv ta reda på möjligheten till självbestämmande för personer med utvecklingsstörning som bor i gruppbostad. Studien har genomförts med en kvalitativ metod och bygger på intervjuer som gjorts med sex personal på tre olika gruppbostäder. Svaren på intervjufrågorna har gett en uppfattning om hur personalen arbetar för att ge personerna med utvecklingsstörning möjlighet till självbestämmande i sin hemmiljö.

Syftet med denna studie var att undersöka om barnens intressen uppmärksammas av fritidspersonalen och i vilken utsträckning fritidspersonalen arbetar utifrån dessa. Syftet var även att undersöka om fritidspersonalen uppmärksammar barnens intressen, enligt barnen själva. Intervjuer har genomförts med fyra pedagoger och tio fritidsbarn på ett för oss känt fritidshem. Både personalen och barnen fick ge sina personliga svar på intervjufrågorna som bland annat innefattade dagens förutsättningar samt visioner för fritidsverksamheten.I resultatet framkommer att personalen försöker uppfylla barnens önskningar så gott det går. De försöker lyssna på barnen och barnen får komma med förslag på vad de vill göra.

När en närstående går bort väcker detta många känslor hos de drabbade och det blir även en stor omställning i deras liv. Hur de drabbade upplever det som hänt beror mycket på åldern, kön, hälsa, personlighet, om man varit med om något liknande förut, civilstånd, stöd från andra personer, religion och kultur. Syftet med studien var att belysa mötets betydelse mellan vårdpersonal och personer som mist en närstående i samband med sjukhusvistelse. När en person går bort under sjukhusvistelse är mötet med personalen viktigt för de närstående och deras fortsatta sorgeprocess. Studien har genomförts som en litteraturstudie.

Eftersom stölder är ett ständigt problem som hela tiden ökar är det viktigt att personalen är säkerhetsutbildad för att klara en stöld- eller hotsituation så bra som möjligt. Personalen kan komma att utsättas för situationer som de inte kan bemästra. Med denna insikt har författarna undersökt hur det står till med tryggheten hos personalen och vilka risker de utsätts för i sitt dagliga arbete ute i butikerna. Hur hänger trygghet och ångest hos butikspersonalen ihop med stöld- och rånförebyggande åtgärder? En undersökning gjordes i fem olika butiker i Varberg och genom ställda frågor till personalen har fakta samlats in om personalens trygghet och deras ångest i butikerna.