Det finns en rad olika faktorer som påverkar när en konsument väljer livsmedel. Det har framkommit i flera studier att konsumenter är dynamiska och att det inte är helt utrett hur de resonerar. Denna studie har valt att fokusera på livsmedelsmärkning men behandlar även fler faktorer. Metoden för studien är fokusgrupper som har gjorts vid Göteborgs Universitet. Därmed har studien en kvalitativ ansats och strävar efter att öka förståelse och generera idéer angående faktorer som influerar valet av livsmedel.

Föreliggande studie syftar till att undersöka vilka sociala faktorer som påverkar elever som väljer att studera Estetiska programmet Bild och Form på gymnasiet. Genom en kvantitativ metod har en enkätundersökning genomförts vilket har kompletterats av offentlig statistik från Skolverket. Enkäten har delats ut till två klasser som studerar utbildningen Estetiska programmet med inriktning Bild och Form på en kommunal gymnasieskola. Genom att utforma en omfattande enkät har även elevers sociala bakgrund samt framtidsplaner inkluderats i undersökningen. Resultatet visar att elevernas subjektiva upplevelser av faktorer som inverkar i valet främst är deras fritidsintressen, utbildningens utbud av praktiska kurser samt att utbildningen är högskoleförberedande.

För pedagoger är det viktigt att se det som skapar framgång och ger positiv perspektiv.Min undersökning kan hjälpa till att fördjupa förståelsen för vilka faktorer som främjar utbildning för hållbar utveckling. Syftet med studien är att ta reda på faktorer som är viktiga för att främja och förbättra utbildning för hållbar utveckling. Enligt styrdokumenten är hållbar utveckling en nödvändig komponent i utbildning. Materialet erhölls genom kvalitativa djupintervjuer med 6 lärare, inkluderar förskollärare, grundskollärare, gymnasielärare, representanter från Håll Sverige Rent, Naturskolan som har av erfarenhet i praktiskt arbete med hållbar utveckling inom framgångsrikt Grön Flaggs certifieringsprogram. Det analyserades och sammanställdes sedan i löpande text.

Syftet med studien var att undersöka om det finns samband mellan prokrastinering och anställnings- och arbetsrelaterade faktorer, samt mellan prokrastinering, målmedvetenhet; och neuroticism. Studien genomfördes i form av en enkätundersökning som besvarades av 100 personer. Enkäten bestod av frågor från General Procrastination Scale, International Personality Item Pool, samt delar ur en medarbetarundersökning från Karolinska Institutet. Studiens huvudresultat visade att män prokrastinerade mer än kvinnor och medarbetare prokrastinerade i högre utsträckning än chefer. Högre ålder hade ett samband med lägre grad av prokrastinering.

Långvarig smärta är vanlig hos befolkningen och upp till 30-50 % har smärta av någon form. Av dessa är 10% direkt relaterade till cancer. Trots god att medicinsk vård finns tillgänglig kan brister i bemötandet från vårdpersonalen resultera i att patienter känner sig otillfredsställda. Syftet med den här studien var att belysa vilka faktorer patienten uppfattade som viktiga vid vårdpersonalens bemötande i samband med cancerrelaterad smärta. Studien utfördes som en litteraturstudie och Travelbees vårdteori låg som värdegrund.

Bakgrund: I Sverige lever omkring 310 250 personer med typ 2 diabetes. Egenvård omfattar olika aktiviteter som en person måste utöva dagligen för att ha kontroll över sjukdomen. Omvårdnad vid diabetesvård baseras råd, utbildning och stöd. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att utifrån ett patientperspektiv beskriva faktorer som påverkar egenvård hos patienter med typ 2 diabetes. Metod: Litteratursökningarna utfördes i databaserna Cinahl och Pubmed.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans arbetsrelaterade stress samt att ta reda på vilka konsekvenser detta kan leda till. Metod: Examensarbetet utfördes som en litteraturstudie med 14 vetenskapliga artiklar. Datainsamling gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Huvudresultat: De faktorer som tydligast framkom genom artiklarnas resultat handlade om sjuksköterskornas psykiska och fysiska arbetsmiljö, vilket innefattar bland annat skiftarbete, relationer till arbetsgruppen, att bli utsatt för olika typer av hälso- och säkerhetsrisker samt att bemöta död och döende. Det framkom dessutom att besparingar och omstruktureringar var en av de mest frekvent nämnda stressfaktorerna för sjuksköterskor, liksom arbetsbelastning, krav och förväntningar.

I dagsläget finns effektiv behandling för cervixcancer med en god överlevnadsstatistik i Sverige och delar av västvärlden. All typ av behandling för cervixcancer kan medföra olika konsekvenser som kan leda till sexuell dysfunktion och en påverkad kroppsbild. SYFTE: Att identifiera vilka faktorer som bidrar till sexuell dysfunktion och en negativt påverkad kroppsbild hos kvinnor som behandlats för cervixcancer. METOD: Polit och Beck (2012) niostegsmodell följdes för att systematiskt utföra denna litteraturstudie. CINAHL och PubMed användes som databaser för att hitta relevanta artiklar.

Sjuksköterskeyrket har förändrats från att vara uppgiftsorienterat till att sjuksköterskan skall anamma ett helhetsperspektiv på patienten och omvårdnaden av denne. En central del i sjuk-sköterskans arbete är vårdrelationen som skall syfta till att skydda och stärka patientens vär-dighet samt att minska dennes lidande. Relationen skall präglas av ömsesidighet vilket inne-bär att sjuksköterskan blir medaktör i patientens lidande, men även att hur sjuksköterskan mår har en betydande påverkan på patienten. Under de senaste femton åren har frekvensen av emotionella utmattningssyndrom ökat inom humanserviceyrken, vilket kan ses som en konse-kvens av långvarig stress och känslomässigt engagemang i krävande situationer. I samband med stora pensionsavgångar som väntar i framtiden och en åldrande befolkning kommer ef-terfrågan på sjukvårdspersonal att öka.

Sammanfattning saknas..

SAMMANFATTNING Syfte: Att med kvantitativa metoder försöka finna faktorer som kan förklara skillnaderna i mängd antibiotikaförskrivning mellan tandläkare i Skåne och Västerbotten i Sverige. Metod: I denna utredande demografiska studie, gjordes en initial sökning i databasen Pubmed för att finna kvantitativa faktorer som påverkar tandläkares antibiotikaförskrivning. Statistiska uppgifter hämtades sedan från olika svenska register och tolkades för resultatet. Resultat: Ingen enskild faktor som undersöktes kunde förklara den högre förskrivningen av antibiotika som ses i Skåne. Resultaten stödjer hypotesen att det inte finns någon kvantitativ faktor som kan förklara Skånes förskrivning av antibiotika. Slutsats: Skillnader i mängd ordinerad antibiotika mellan de två regionerna i Sverige kunde inte förklaras genom att undersöka de kvantitativa faktorerna som använts i denna studie. Skillnader i förskrivning är troligen ett resultat av kvalitativa faktorer och fler studier inom området efterfrågas. Nyckelord: antibiotika, förskrivning, tandvård, Sverige.

Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva aktuell forskning om vilka faktorer som bidrar till bristfällig munvård hos vårdtagare på äldreboenden. Vidare var syftet att beskriva vilka interventioner som har genomförts för att förbättra munvården på äldreboenden samt effekter och erfarenheter av dessa. Metod: Sökningar har genomförts i databaserna Cinahl och PubMed. Artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats har sökts och sedan kvalitetsgranskats enligt Högskolan Dalarnas modifierade granskningsmallar. Resultat: Faktorer som bidrar till en bristfällig munvård var bland annat; motvilja från vårdtagaren, munvård ansågs som motbjudande av omvårdnadspersonal, låg prioritering av munvård, brist på kunskap om munvård hos omvårdnadspersonal och brist på rutiner för munvård.

Ambitionen i denna studie är att synliggöra hur en lokal kvinnojour i Malmö arbetar med ett barnperspektiv samt vilka faktorer som kan ha försvårat respektive främjat implementeringen av det. Detta då kvinnojouren under tre år haft ett barnprojekt, vilket syftat till att implementera ett barnperspektiv i jourens verksamhet. Denna kvalitativa studie är inspirerad av processutvärdering som metod och baseras på intervjuer med socialsekreterare, anställda på jouren och en representant från Rädda Barnen. För att analysera hur de arbetar med ett barnperspektiv har jag utgått från delaktighetsperspektivet och omsorgsperspektivet, båda centrala begrepp i Barnkonventionen. För att analysera vilka faktorer som kan ha främjat respektive försvårat implementeringen av ett barnperspektiv har jag bland annat utgått från organisations- och implementeringsteorier.

SammanfattningStudiens huvudsyfte är att undersöka hur socialtjänsten, polisen och skolan i Härnösands kommun samverkar i stort och hur dessa aktörer samverkar kring ungdomar som brukar eller missbrukar alkohol eller droger. Studien syftar även till att studera hur personalen i respektive verksamhet upplever samverkan samt kartlägga faktorer som på något sätt kan främja eller hämma samverkan. Studiens frågeställningar är: Hur samverkar socialtjänsten, polisen och skolan i Härnösands kommun i stort och kring ungdomar som brukar eller missbrukar alkohol eller droger?Hur upplever personalen i respektive verksamhet att samverkan fungerar i praktiken?Vilka förutsättningar bör finnas för att samverkan ska fungera?Vilka faktorer hämmar eller främjar samverkan? Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod och innehållsanalys som analysmetod. Studien bygger på sex intervjuer med professionella som är verksamma i samverkan i Härnösands kommun.

Partnervåld är ett stort problem och ses som ett folkhälsoproblem. Detta våld kan drabba både kvinnor och män i alla åldrar, samhällsklasser och med olika etnisk tillhörighet. Med partnervåld menas fysiskt, psykiskt och sexuellt våld, där offer och förövare har eller har haft en intim relation. Statistik visar att 16 kvinnor och 4 män dör varje år i Sverige till följd av partnervåld. Syftet med studien var att belysa de faktorer som de som utsatts för partnervåld ser som betydelsefulla i mötet med hälso- och sjukvårdspersonal.