Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner är en av de vanligaste komplikationerna för sjukhusvårdade patienter och drabbar uppskattningsvis 10 % av alla inneliggande patienter. Handhygien är den viktigaste åtgärden för att förebygga vårdrelaterade infektioner. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkade sjuksköterskans följsamhet av basal hygienrutin inom slutenvård. Metod: En litteratursökning är gjord i databaserna PubMed och CINHAL. Studien är baserad på tio vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades för att få fram resultatet. Resultat: Kontinuerlig utbildning ökade följsamheten till handhygien. En annan viktig faktor för ökad följsamhet var utformningen av arbetsmiljön. Tillgång till handdesinfektionsmedel måste finnas i arbetsvägen och i synfältet för sjuksköterskan.

Syfte och utgångspunkt:    Att utifrån fyra organisationer undersöka faktorer som är viktiga för arbete med expatriering och att använda Mendenhall, Dunbar och Oddous modell som inspiration för att skapa en egen modell med faktorer värdefulla för en expatrieringsprocess. Forskningsresan:                 Utifrån referensram samt ett empiriskt resultat av intervjuer identifieras fyra kategorier, betydelse av att ta med familjen, mentorskap och stöd, anpassning till kultur och karriärplanering. Det empiriska resultatet samt referensramen är sedan grunden till analys och slutsats. Slutsats:                              I slutsatsen presenteras betydelsefulla faktorer för utgången av studiens syfte.   Dessa faktorer används sedan i den modell författarna skapat. Modellen visar hur behovet av de fyra kategorierna är beroende av den planerade utlandsstationeringens längd. Metod:                                Författarna av studien utgår från en kvalitativ ansats med djupintervjuer som metod. Det empiriska resultatet baseras på det material som framkommit genom djupintervjuer med  respondenterna från de fyra organisationerna..

Genom den ökade medellivslängden drabbas allt fler personer av demens, en sjukdomsgrupp vars symtom endast kan lindras, inte botas. Demenssjukdomar räknas därför till gruppen palliativa sjukdomar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva faktorer som påverkar palliativ omvårdnad av personer med gravdemenssjukdom. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt. Resultatet baserar sig på analys av 35 vetenskapliga artiklar med olika metodansatser publicerade 2001- 2011.

Det här kandidatexamensarbetet inom matematisk statistik och industriell ekonomi undersöker förklarande faktorer bakom ränteskillnad, så kallad spread, mellan amerikanska och tyska statsobligationer. De obligationer som undersöks har en löptid på fem respektive tio år. Den huvudsakliga analysen görs genom multipel linjär regression. Regressionsmodellering av statsobligationsspread är vanligt förekommande i bankvärlden och det här kandidatexamensarbetet kan utgöra en grund för vidare modellering och förbättring av befintliga modeller. Problemformuleringen och arbetsupplägget har utformats i samarbete med en svensk bank, som inte nämns vid namn på grund av sekretesskäl.Kandidatexamensarbetet består av två huvuddelar.

Det har setts en ökning i att bedriva anhörigvård på grund av kortare vårdtider samt platsbrist på vårdhem. Vårdande ses som en krävande uppgift bland anhörigvårdare och kan påverka deras upplevda livskvalitet. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka faktorer som påverkar anhörigvårdares upplevelse av livskvalitet. Metoden var en litteraturstudie. Litteratursökningen har skett i databaserna Cinahl samt PubMed.

Från att IT tidigare varit en stödfunktion till framförallt produktion inom främst tillverkandeindustri har IT sedan 90-talet övergått till att ses som en grund för affärerna. Samtidigtkarakteriseras många organisationers IS/IT miljöer av låg interoperabilitet. Tillsammans har detföranlett ett behov inom både privat och offentlig sektor att investera i integrationsplattformarför att bli mer agila. Då det råder en informationsbrist kring vad som påverkar beslutsfattare vidbeslut om att investera i integrationsplattformar har det varit uppsatsens primära syfte att bidratill att skapa en ökad förståelse och dokumentation för dessa investeringar. Ett sekundärt syftevar även att undersöka om det fanns kategorier av faktorer som har en större påverkan än andravid dessa beslut och om dessa kategoriers påverkan skiljer sig åt mellan privat och offentligsektor.

Svenska studier visar att invandrare i Sverige har sämre hälsa än de som är födda här. Ekonomiska problem, sociala faktorer, arbetslöshet, språksvårigheter, diskriminering och en känsla av att inte känna sig trygg kan vara anledningar till att invandrare har sämre hälsa. För att lättare förstå en del av invandrarpatienters livsvärld krävs det ökad kännedom hos vårdpersonal om hur dessa människor upplever sin hälsa.Denna uppsats är en litteraturstudie där åtta kvalitativa svenska studier har analyserats. Syftet är att beskriva negativa faktorer som kan påverka hur invandrare upplever sin hälsa i det nya hemlandet. Personerna i studien kommer från många olika länder och studierna är gjorda i ett flertal olika sammanhang.

Denna fallstudie avser att titta på kritiska faktorer i projektimplementering. Projektimplementering avser hela genomförandet av projekt efter att avtal har tecknats till avslut, då kunden och leverantören har uppfyllt sina respektive åtaganden. Kritiska faktorer är kommunikation, ledningens stöd, planering, personal, teknik, kundens acceptans, kundkonsultation, samordning och problemlösning. Punkterna är sammanfattade i Schultz, Selvin och Pintos Projekt Implementerings Profilen (PIP). Projekt kännetecknas av att de, med dedikerade resurser under en begränsad tid, skall nå projektetmålet, vilket kan vara en nog så stor utmaning.

Syftet med studien var att se om skattningar av ledarskap, gemenskap, inflytande, fysisk arbetsmiljö och ålder kan predicera den skattade arbetstillfredsställelsen. Det fanns ett antagande om att vissa faktorer var mer subjektivt lagda och andra mer generella, det är viktigt att poängtera att subjektivt kontra generellt inte används som ett motsatspar i denna uppsats. När en individ skattade faktorer utifrån sitt eget perspektiv ansågs de som subjektiva faktorer. När istället flertalet individer hade förhållit sig likvärdigt gentemot en faktor var det rimligt att den var mer generell eftersom flertalet skattade den högt. Studien genomfördes med hjälp av en webbenkät som besvarades av 127 respondenter, vilket gav svarsfrekvensen 55 %.

Tidigare forskning har visat att det är vissa faktorer (hygienfaktorer) som utgör grunden, och således är ett måste, för att motivation överhuvudtaget ska kunna uppstå (Herzberg, 1966). Vidare är det dock helt andra faktorer (motivationsfaktorer) som i sig fungerar motiverande för individen. Problemformuleringen som ligger till grund för föreliggande studie är vilka faktorer ökar fastighetsmäklarens motivation? Syftet är därför att undersöka vilka faktorer som ökar fastighetsmäklarens motivation genom att jämföra motivations- och hygienfaktorer med varandra som motivationsfrämjande variabler. Med motivations- och hygienfaktorer åsyftas nöjda kunder, möjlighet till personlig utveckling samt eget ansvar respektive uppskattning och omtanke från chef, arbetsgruppens gemenskap samt lön.

Bakgrund: Allt fler människor drabbas av den kroniska sjukdomen diabetes typ 2. Att leva med sjukdomen upplevs olika, av vissa som en naturlig del av livet, av andra som något patologiskt. Delaktighet och egenvård har nära samband för att patienten ska kunna anpassa sig till den nya situationen. För att kunna stötta patienterna och motivera till god egenvård är det också viktigt för hälso- och sjukvården att ha kunskap om patienters upplevelser av egenvård.Syfte: Syftet var att utifrån ett patientperspektiv beskriva upplevelser av främjande respektive hindrande faktorer i egenvården hos patienter med diabetes typ 2.Metod: En litteraturstudie genomfördes baserad på tio kvalitativa artiklar insamlade från databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna analyserades genom att identifiera gemensamma nämnare i artiklarnas resultat och därefter skapades teman.Resultat: Tre huvudteman med tillhörande subteman identifierades.

Problemställning: Vilka är de interna samt externa kritiska faktorer som skall tas hänsyn till, vid fastställandet av en Time pacing-rytm?Syfte: Syftet med uppsatsen är att klargöra vilka interna och externa faktorer som är kritiska, av största vikt, för fastställandet av en Time pacing-rytm i ett företag. Dessutom ämnar vi ordna dessa faktorer i en modell som skall hjälpa företag vid fastställandet av rytmen, vid användandet av Time pacing-strategin.Metod: Uppsatsen är genomförd med kvalitativ inriktning, och dess primärdata är inhämtat dels genom intervjuer med externa konsulter, dels genom intervjuer hos fallföretaget.Slutsatser: Vi har utrönt vilka de kritiska faktorerna är som påverkar Time pacing-rytmen. Detta har vi visualiserat i en modell, i vilken vi även rangordnat faktorerna kronologisk gentemot varandra. Således har vi fastslagit att det finns faktorer som är mer kritiska än andra vid fastställandet av rytmen, samt att det går att rangordna dem kronologiskt..

Bakgrund: Undersökning visar att en person med funktionsnedsättning som har en stillasittande fritid löper dubbelt så stor risk för fetma än en person utan funktionsnedsättning. Det är vanligt att personer med funktionsnedsättning är fysiskt inaktiva och en orsak kan vara de hinder som finns i vårt samhälle som omöjliggör delaktighet i fysisk aktivitet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka faktorer som har betydelse för fysisk aktivitet hos personer med funktionsnedsättning i åldern 13-25 år. Metod: Litteraturstudie. Tio vetenskapliga artiklar analyserades och sammanställdes utifrån de faktorer som visades påverka vid deltagande i fysisk aktivitet.

I takt med teknikutveckling, vårdens ökade krav på tillgänglighet och effektivitet så ökar även vården som sker på distans. Telefonrådgivning är en del av den. Sjuksköterskor och patienter behöver numera inte befinna sig på samma plats vilket ställer andra krav på sjuksköterskornas kompetens. Arbetet som telefonsjuksköterska är en komplex arbetssituation som kräver specialistkunskaper och ger sjuksköterskorna utmaningar. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av arbete med telefonrådgivning.

Tidigare studier visar att ökad handel spelar en tydlig roll för ett lands ekonomiska tillväxt. Genom att träda in på den globala marknaden öppnas många möjligheter för ökad handel och nya arbetstillfällen. Utrikeshandeln är betydelsefull för små öppna ekonomier som till exempel Kenya och bör utgöra en stor del av landets BNP. I och med detta är det viktigt att studera vilka faktorer som påverkar ett lands utrikeshandel. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som påverkar Kenyas export.