BakgrundI bakgrunden förklaras begreppet kommunikativ förmåga och de kompetenser som ingår samt hur synen på den kommunikativ förmågan har förändrats i kursplaner. Hur språkundervisning bör vara upplagd beskrivs kort. De olika kompetenserna lingvistisk, diskurs, sociolingvistisk, strategisk, sociokulturell och social förklaras samt vad som bör ingå för att utveckla den kommunikativa förmågan beskrivs. Vikten av både utbildning och träning för läraren för att det ska bli ett kommunikativt klassrum tas upp och den teoretiska ramen beskrivs.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur ett antal engelsklärare i grundskolans år 4-6 resonerar om kommunikativ förmåga samt hur de anser att språkundervisningen kan läggas upp för att utveckla denna.MetodMetoden som använts är den kvalitativa metoden med redskapet intervju. Intervjuer har gjorts med 5 lärare på olika skolor i två kommuner i Västra Götalands län.

Denna rapport tar upp underso?kningen av effektivisering av materialpa?fyllnad som utfo?rts pa? fo?retaget Alfa Laval Lund AB i Ronneby. Underso?kningen har involverat fo?rba?ttringsa?tga?rder fo?r emballagematerialets flo?de. Hur detta material kan hanteras med ra?tt material, i ra?tt tid och ra?tt kvantitet pa? ett tidseffektivt sa?tt utgo?r fra?gesta?llningen fo?r denna underso?kning.

Huvudsyftet med studien var att undersöka varför högstadieelever väljer bort moderna språk. Frågeställningar som fokuserades var: ?Påverkas eleverna av informationen inför språkvalet??, ?Finns det könsskillnader när det handlar om varför man väljer bort språk??, ?Spelar den sociala bakgrunden in när man väljer bort språk?? och ?Vad har eleverna för uppfattning om sin framtid när det gäller språk och språkanvändning??. Som metod för undersökningens genomförande valdes enkätundersökning i fyra olika skolor i Kalmar kommun. De elever som deltog gick i år sju och alla hade valt alternativen svensk/engelska eller engelska förstärkning.

Bakgrund: När individer från olika kulturer möts och arbetar tillsammans uppstår det ofta missförstånd och konflikter. Ett sätt att uppnå förståelse för hur nationell kultur påverkar ett företag, är att studera ett team. Ledaren är mycket viktig för teamet och i ett mångkulturellt team kan hans arbete bli komplicerat pga. olika värderingar etc. som finns i olika kulturer.

Syftet med uppsatsen är att analysera och jämföra den engelska och tjeckiska översättningen av Stieg Larssons kriminalroman Män som hatar kvinnor och undersöka hur svenska kulturspecifika referenser har hanterats  och om de överatta texterna blev domesticerade (målspråksorienterade) eller exotiserade (källspråksorienterade). Detta undersöks genom att kategorisera de svenska kulturspecifika referenser som finns i boken och genom att kartlägga de översättningstekniker som översättarna använt sig av vid översättningen samt genom att utföra en statistisk analys av översättningsteknikernas fördelning i texterna. Eftersom vissa översättningstekniker bidrar till att den översatta texten blir domesticerad och vissa till att den blir exotiserad borde denna analys tydligt visa vilken global översättningsstrategi, d.v.s. domesticering eller exotisering, som tillämpats på båda måltexterna.Resultatet visar att det finns 306 svenska kulturspecifika referenser i boken Män som hatar kvinnor. Dessa har kategoriserats i kategorierna Geografiska namn; Personnamn; Institutioner, företag och organisationer; Mat och dryck; Politiska begrepp; Tidningar och TV; Högtider; Fordon och Övrigt.

Det här examensarbetet har haft som avsikt att försöka förstå det vidgade textbegreppet genom att synliggöra begreppets innebörd i kursplanen och läromedel för engelska årskurs nio. Vidare har arbetet syftat till att ta reda på huruvida läroböcker för engelska årskurs nio är anpassad till att undervisa utifrån det vidgade textbegreppet. Kvantitativ och kvalitativ textanalys har används som metod för att undersöka tre valda läromedelspaket: Spotlight 9 (Randall et al, 2010), Good Stuff D (Coombs et al, 2004) och PrimeTime Main 3 (Bermheden & Winblad, 2010). Dessa har jämförts och analyserats ur två huvudaspekter; nämligen vilka texttyper förekommer i samtliga läroböcker och hur är det tänkt att samtliga texter ska bearbetas. Resultatet har lett till två viktiga slutsatser: Den första slutsatsen är att det förekommer en hel del vidgade texter i samtliga läroböcker. Däremot används dessa texter huvudsakligen i syfte för att bearbeta traditionella texter. Vilket innebär att vidgade texter inte har ett eget värde och har en underordnad position i jämförelse med traditionella texter.

I föreliggande examensarbete är syftet att undersöka lärares och elevers inställning till grammatik i språkundervisning i skolans senare år. Som språklärare är det viktigt att gå djupare in på hur grammatik bäst kan läras ut och att som språklärare vara medveten sina val av undervisningssätt. Detta är intressant att veta för att kunna hålla en bra kvalité i undervisningen samt för att möta elevens problematik kring språkinlärning. I studerandet av språkinlärningsteorier visade det sig att grammatikundervisningen främst är uppdelad i två inriktningar: grammatik som produkt och/eller process. Grammatikundervisningen präglas oftast av antingen den ena eller den andra men läraren kan även använda sig av båda sätten för att få en mer nyanserad undervisning.

I denna studie analyseras åtta olika läroböcker som används på gymnasieskolor inom de gymnasiegemensamma skolämnena svenska och engelska utifrån dess texters svårighetsgrad. Syftet med följande studie är att studera huruvida läsbarheten i lärobokstexter är förankrade i forskning kring läsning och om den har en verklighetsförankring och autenticitet, vilket studeras utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Vidare jämförs lärobokstexternas kanonisering i förhållande till kurs- och ämnesplaner. Denna studie har utförts utifrån Lennart Hellspongs läsbarhetsanalys med fokus på typografisk läsbarhet samt läsbarhetsindex (lix). Texterna för analysen har valts ut stickprovsvis, samt en djupanalys har utförts på de längsta texterna.

Uppsatsen behandlar och granskar styrelseledamots och VD:s lojalitetsplikt gentemot bolaget. Då det i svensk rätt i princip saknas explicit reglering av området kompareras det svenska rättsläget med det engelska och amerikanska för att studera och jämföra likheter och skillnader. Uppsatsen söker därmed besvara huruvida utländska tankesätt inom förevarande område kan tillämpas även inom den svenska rätten.I utredningen av lojalitetsplikten behandlar uppsatsen frågan om intressekonflikter mellan bolaget och dess lednings genom att granska regleringen av jäv. Fokus ligger här på så kallad självkontrahering, eller self-dealing på engelska. Med detta avses förenklat att en medlem av bolagsledningen själv ingår avtal med bolaget.

I denna litteraturstudie undersöks litteraturens roll vid språkinlärning. Studien fokuserar på hur den skönlitterära läsningen inom engelskinlärning bidrar till ett utvecklat och tryggt ordförråd i de tidiga skolåren. Syftet med litteraturstudien var att undersöka effekterna som framkommer då läsning används i syfte att utveckla elevers språk. Vi har utgått från forskningsfrågan: Hur bidrar läsning till en ökad säkerhet gällande språkförmågan, med fokus på ett bredare ordförråd, för annat språk än modersmålet? Forskning som vi utgått ifrån samt våra studier svarar på den fråga som varit i fokus under studiens utveckling och lyft vikten av att involvera litteratur på olika sätt i undervisningen.

AbstraktDetta examensarbete handlar om språkval engelska/svenska, alternativet för de elever som av olika anledningar väljer att inte läsa ett modernt språk. En undersökning har gjorts i form av intervjuer med lärare och en skolledare samt en enkätstudie med elever, för att få fram en bild av hur de ser på språkvalet och dess funktion. Syftet med arbetet är att söka svar på just detta, samt ta reda på vilka elever det är som går i dessa grupper och hur tiden utnyttjas där. De svar jag fått fram tyder på att både elever och lärare ser brister i organisationen; det är en relativt stökig miljö och många elever som finns i grupperna har egentligen inget behov av extra engelska eller svenska. Alla är dock i princip överens om vilket syfte undervisningen har: att stötta de elever som behöver hjälp med dessa två ämnen.

Problemställning: Muskuloskeletala besvär hos professionella pianister (Playing-related musculoskeletal disorders - PRMDs) är ett vanligt förekommande problem och besvären är oftast smärtsamma, långvariga och funktionsnedsättande. Pianister drabbas i hög grad av skador i övre extremiteterna. Tidigare studier efterfrågar en gemensam konsensus med tydliga definitioner över de riskfaktorer som ingår i PRMDs hos pianister. Det rekommenderas valida och reliabla mätinstrument samt prospektiva studier för att säkerställa prevalensen.Syfte: Syftet var att konstruera ett frågeformulär på engelska för användning att kunna identifiera prevalensen av PRMDs och dess frisk- respektive riskfaktorer hos professionella pianister i Sverige, Nederländerna och Grekland. Metod: För att säkerställa att alla relevanta riskområden skulle inkluderas i frågeformuläret genomfördes intervjuer med tre experter inom området och intervjuerna analyserades sedan med innehållsanalys.

Uppsatsen behandlar och granskar styrelseledamots och VD:s lojalitetsplikt gentemot bolaget. Då det i svensk rätt i princip saknas explicit reglering av området kompareras det svenska rättsläget med det engelska och amerikanska för att studera och jämföra likheter och skillnader. Uppsatsen söker därmed besvara huruvida utländska tankesätt inom förevarande område kan tillämpas även inom den svenska rätten.I utredningen av lojalitetsplikten behandlar uppsatsen frågan om intressekonflikter mellan bolaget och dess lednings genom att granska regleringen av jäv. Fokus ligger här på så kallad självkontrahering, eller self-dealing på engelska. Med detta avses förenklat att en medlem av bolagsledningen själv ingår avtal med bolaget.

BAKGRUND:Man tillägnar sig språk när man omges av det, genom att lyssna på och läsa det. Egenproduktion av språk, att tala och skriva, kommer efteråt. Det är viktigt att arbeta medelevernas ordförråd och med de typer av övningar som är språkutvecklande för eleverna.Läromedel kan användas i olika utsträckning och på olika sätt och det är viktigt att man somlärare gör ett medvetet val av aktiviteter i sin undervisning. Enligt styrdokumenten skaengelska vara ett kommunikativt ämne.SYFTE:Undersökningen syftar till att se hur pedagoger i år F-5 undervisar i engelska. Vi fokuserar påatt se vilka undervisningsmoment pedagogerna använder sig av och i vilken utsträckningläromedel används.METOD:Vi har genom en enkät undersökt hur ett antal pedagoger arbetar med engelskämnet.Redskapet valde vi för att kunna se hur vanliga olika aktiviteter är.

Syftet med uppsatsen var att undersöka och jämföra hur de engelska fotbollsklubbarnas årsredovisningar ser ut. Vi har dessutom valt att undersöka om klubbarna följer de gällande regler som finns samt om deras årsredovisningar ger en rättvisande bild över klubbens ekonomiska ställning. Denna undersökning inriktar sig främst på de immateriella tillgångarna som är upptagna i årsredovisningen.Metoden vi använde oss av för att få svar på våra frågeställningar var genom att vi i vår teoretiska ansats hade ett deduktivt synsätt medan vår undersökningsansats byggde på en kvalitativ studie. Datainsamlingen har främst utgjorts av klubbarnas årsredovisningar samt gällande regelverk kring redovisningen.I vårt teoriavsnitt behandlade vi bland annat hur den ökade globaliseringen av handeln påverkat redovisningens utveckling och skapat ett behov av en global harmonisering av redovisningen. En del av dagens fotbollsklubbar är inte längre ideella sportföreningar utan börsnoterade bolag vilket har lett till ökade krav på klubbarnas redovisning.