Under senare tid har det i samhÀllet varit ett enormt fokus pÄ jordens miljöhot och det har förts en het debatt kring exempelvis klimatförÀndringarna. Dessa frÄgor har idag kommit att bli mer oroande Àn nÄgonsin förr. Denna uppmÀrksamhet har bidragit till att det uppstÄtt ökade krav pÄ företagen och deras miljö- och sociala ansvar gentemot omvÀrlden, vilket tvingat dem att se över vad verksamheten har för effekter pÄ omgivningen. Som svar pÄ samhÀllets ökade krav pÄ transparens har det blivit alltmera vanligt att företagen upprÀttar en hÄllbarhetsredovisning dÀr de redogör för deras miljömÀssiga och sociala pÄverkan. I Sverige Àr upprÀttandet av en hÄllbarhetsredovisning ett frivilligt Ätagande frÄn företagens sida.

Self-Determination Theory Àr en teori som handlar om hur hur och vilken grad av motivation vi har för att göra saker. Vi applicerade denna teori pÄ Crossfitutövare dÄ vi tror att det Àr en motiverande trÀningsform. Syftet med studien Àr att undersöka upplevd kvalitet av motivation i samband med Crossfit-trÀning. En enkÀtundersökning genomfördes mot 94 Crossfit-utövare frÄn tvÄ Crossfit-anlÀggningar i vÀstra Sverige. EnkÀterna mÀtte tre olika variabler inom ramen för Self-Determination Theory: tillfredsstÀllelse av psykologiska behov, mÄlsÀttningar och motiv till trÀning.

Titel: Nya tider - En kvalitativ studie om socialdemokratiska opinionsledares uppfattningar om tidningen Ny tidFörfattare: Henrik Gudmundsson & Mathias HvitHandledare: Jan StridUppdragsgivare: Ny tidKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapInstitution: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, JMGSidantal: 54 (inklusive abstract, referenslista och bilagor)Antal ord: 19 009Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka vad socialdemokratiska opinionsledare i GöteborgsomrÄdet har för uppfattningar om Ny tid, pÄ papper sÄvÀl som pÄ nÀtet.Metod: Den kvalitativa samtalsintervjunMaterial: Studien bygger pÄ tio samtalsintervjuer med socialdemokratiska opinionsledare som besitter formella positioner och Àr utspridda över olika delar av partiet och arbetarörelsen.Huvudresultat: Resultatet visar pÄ att opinionsledarna har anvÀndning för tidningen pÄ olika plan. InnehÄllsmÀssigt skiftar motiven för anvÀndning, dÀr vad som efterfrÄgas i större skala grundar sig i ett identifikationsmotiv. Det pÄvisas Àven att sociala samt underhÄllande motiv utgör en stor del av lÀsningen. Vidare finner opinionsledarna olika funktioner med papperstidningen och internet. Papperstidningen Àr bÀttre till lÀngre, mer avslappnad lÀsning.

Denna uppsats tar upp elevers uppfattning om kondition och fysisk aktivitet. Syftet var att undersöka vad elever i Ärskurs 9 har för sjÀlvskattad kondition, om de utövar fysisk aktivitet regelbundet samt om deras sjÀlvskattade kondition pÄverkar deras gymnasieval. Undersökningen tar Àven upp betydelsen av fysisk aktivitet och instÀllning till fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet har positiva effekter pÄ hÀlsan och det finns ett samband mellan kontinuerlig fysisk aktivitet och minskad psykisk stress och oro. DÄliga erfarenheter inom fysisk aktivitet förmÄr personen ifrÄga att avstÄ frÄn att genomföra fysisk aktivitet, eftersom personen förvÀntar sig ett negativt resultat.

I denna uppsats har vi med samhÀllsekonomisk analys studerat följderna av ett införande av nolltaxa inom kollektivtrafiken. I kommunen Kristinehamn erbjöds gratis busstrafik under Är 1997-2001, och med utgÄngspunkt frÄn detta projekt har vi undersökt de samhÀllsekonomiska effekterna. MÄlet med införandet var att sÀnka kostnaderna för fÀrdtjÀnst- och skolskjutsverksamhet samt att minska de negativa externa effekterna av biltrafiken. Till följd av den högre uppfÄngningsgraden av resenÀrer uppnÄddes lönsamhet i stadstrafiken, men ej i landsortstrafiken. Konsekvenser av skattefinansiering, sÄsom snedfördelning och dödviktskostnader, implicerar dock att ett ekonomisk-politiskt stÀllningstagande för eller emot statliga ingripanden, mÄste tas vid utvÀrderingen av projektet.

This essay investigates the pupils, in Swedish upper secondary school in the greater Stockholm area, who choose to study the Russian language as a foreign language. The essay asks; who are these students, and what is motivation behind their language choice? In order to answer these two questions the essay uses both interviews and paper survey. The theoretical background ofth is essay is based on the works and theories of French sociologist Pierre Bourdieu, and thus the question; who are these students is aimed at the students' social and economical background in lines with Bourdieu's theories. The essay also uses the earlier study of Swedish sociologist Mikael Palme, in which he maps the different schools and programs in the greater Stockholm area, in a socio-economical context based on habitus.

Detta arbete handlar om mödrars motiv för det aktiva valet de gjorde dÄ de valde grundskola till sina barn. Syftet var att fÄ mer kunskap angÄende förÀldrars och specifikt mödrars aktiva val. I undersökningen valdes inte nÄgra specifika skolor ut, utan undersökningen Àr gjord i sydöstra SkÄne. Genom kvalitativa intervjuer har vi kunnat upptÀcka förÀldrars olika anledningar till valet av friskola eller kommunal skola. En slutsats som kan dras Àr att de flesta mödrar i undersökningen valde bort en skola. AlltsÄ att de sÄg en chans att komma bort frÄn det som inte fungerade.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka vilka motiv som funnits till engelskÀmnets existens och funktion i tvÄ statliga utredningar. Som empiri tjÀnade SOU 1948:27, 1946 Ärs skolkommissions betÀnkande med förslag till riktlinjer för det svenska skolvÀsendets utveckling och SOU 1992:94, Skola för bildning, pÄ vilka en kvalitativ textanalys med hermeneutisk tolkning genomfördes. Studien tog sina teoretiska utgÄngspunkter och analysverktyg i Anthony Giddens teori om moderniteten, Ulf P. Lundgrens teori om lÀroplanskoder och tre forskardiskurser om kultur i sprÄkundervisningen. Resultatet visade att engelskÀmnets existens inte var given för individen i SOU 1948:27, dÀremot för samha?llet dÄ fÄ samhÀllsresurser ansÄgs behövas för att ge individen relativt god fÀrdighet jÀmfört med de andra stora kultursprÄken, frÀmst tyska.

I den hÀr uppsatsen jÀmförs hur tre olika barn- och ungdomsboksförfattare skildrar historisk tid, i det hÀr fallet 1600-talet och hÀxprocesserna. Författarnas anvÀndning av miljö, karaktÀrer och berÀttarteknik för att berÀtta om dessa hÀndelser analyseras utifrÄn en narratologisk synvinkel. I uppsatsen undersöks Àven bilden av hÀxan och texternas motiv studeras. Slutligen granskas författarnas syn pÄ dÄtiden och deras syfte med berÀttelserna. Teorierna i uppsatsen har hÀmtats frÄn bland andra litteraturvetaren John Stephens och historikern Peter Aronsson.Slutsatserna Àr att Maj Bylock, Bo R Holmberg och Olov Svedelid vill berÀtta bÄde om dÄtiden och nutiden.

Media har idag ett brett utbud av olika livsstilsprogram dÀr hjÀlpmedel av olika slag presenteras för att mÀnniskor skall kunna förbÀttra sin livsstil. Ett program som uppmÀrksammats i detta sammanhang Àr Du Àr vad du Àter. Programmet har kritiserats av yrkesverksamma inom överviktsbehandling för dess moraliserande och skuldbelÀggande sÀtt att presentera mat och Àtande.Syftet med detta arbete var att undersöka hur tittare resonerar kring TV-programmet Du Àr vad du Àter. Syftet innefattade Àven att ta reda pÄ vilka motiv tittare hade för att se Du Àr vad du Àter samt hur de reflekterade över personer och situationer i programmet. Programidén och programmets metoder för viktminskning var andra aspekter som belystes.Tre fokusgruppintervjuer genomfördes dÀr tittare fick se ett avsnitt av programmet.

Bakgrund: Den finansiella marknaden och dess tjÀnster har blivit alltmer komplexa under Ären. Utbudet av olika produkter som exempelvis olika typer av fonder och aktier har blivit allt större. Det finns idag mÄnga olika handelsplattformar för aktier och fonder. Samtidigt som utbudet av komplexa produkter ökar, lÀggs mer ansvar pÄ individen i exempelvis hantering av premiepension. Det förutsÀtter att konsumenten Àr vÀl informerad och tar rÀtt beslut.

I denna studie undersöker jag vilka ritprogram som barn har tillgĂ„ng till i en förskolaoch hur dessa anvĂ€nds. Jag vill Ă€ven fĂ„ svar pĂ„ hur barnens bildprocesser ter sig, vilkamotiv de vĂ€ljer nĂ€r de skapar med surfplattan dels nĂ€r barnen sjĂ€lva fĂ„r vĂ€lja fritt ochdels vilka motiv de vĂ€ljer under en styrande pedagogs medverkan. Studien belyserocksĂ„ pedagogernas instĂ€llning till bildskapandet pĂ„ surfplattorna. De traditionellapappersformat som gĂ€ller för bildframstĂ€llning i skolor Ă€r oftast A4, A3 och A2, menmed surfplattornas intĂ„g i bildskapandet begrĂ€nsas motivens format, dĂ„ en vanligsurfplattas skĂ€rm motsvarar ett A5 papper. Även tillgĂ„ng till specialpennor kanpĂ„verka bildernas resultat, för barnen.

OhÀlsan ökar i vÀstvÀrlden som en följd av bland annat försÀmrade kostvanor och alltför lite fysisk aktivitet. För att öka aktivitetsgraden hos den vuxna befolkningen i Sverige erbjuds mÄnga via arbetsgivaren möjlighet till friskvÄrd pÄ betald arbetstid. Syftet med denna studie var att undersöka olika aspekter av motivation och instÀllning till motion hos individer som nyttjar respektive inte utnyttjar friskvÄrdsförmÄnen. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med tio personer vilka sedan analyserades enligt teoristyrd tematisk analys. Deltagarna besvarade Àven ett standardiserat mÀtinstrument (Sport Motivation Scale).

Internetfenomenet ?Distributed Denial of Service?, förkortat DDoS, beskrivs ofta som ett av de största hoten mot Internet idag. Genom att utnyttja den grundlÀggande strukturen i kommunikation mellan nÀtverk och datorer kan kriminella blockera och stÀnga ute webbplatser och -tjÀnster frÄn anvÀndare, samtidigt som det Àr mycket svÄrt för offret och myndigheter att nÄgonsin identifiera den eller de skyldiga. Enorma globala nÀtverk av ovetande mÀnniskors infekterade datorer fjÀrrstyrs till att utföra angrepp mot alla sorters organisationer pÄ Internet med olika motiv, som finansiella, politiska eller för ren vandalism. Syftet med det hÀr arbetet Àr att göra en dagsaktuell kartlÀggning över lÀget kring DDoS-angrepp och titta pÄ statistik över de mest förekommande angreppstyperna, och se om den nyare publicerade forskningen kan svara pÄ de pÄgÄende och framtrÀdande trender som kan ses.

Denna uppsats analyserar det litterÀra temat kÀnslighet i Sigfrid Siwertz? roman En flanör. Begreppet kÀnslighet definieras i relation till perceptioner och kÀnslor och dÀrefter belyses kÀnslighetens uttrycksformer tematiskt i en nÀrlÀsning av romanen. Analysen relaterar vidare till andra valda litterÀra gestaltningar, som kan sÀttas i sammanhang med verket. Speciellt fokus lÀggs vid att kontextualisera kÀnsligheten med hjÀlp av litterÀra sÄvÀl som filosofiska jÀmförelsepunkter.