Introduktion: Omkring en femtedel av Sveriges befolkning kommer att drabbas av en hjÀrtinfarkt till följd av fysiska och psykiska riskfaktorer. MÄnga av dessa faktorer kan undvikas av individen. Syfte: Att beskriva hur individen pÄ egen hand kan förebygga att drabbas av en hjÀrtinfarkt eller Ànnu en. Metod: En litteraturstudie gjordes baserat pÄ vetenskapliga artiklar i PubMed och Cinahl. Efter granskning och kvalitetsbedömning anvÀndes tolv kvantitativa och tvÄ kvalitativa artiklar.

AbstraktTitel: Svenska företags motiv till hĂ„llbarhetsrapportering ? Är det till nytta för alla?NivĂ„: C-uppsats i Ă€mnet företagsekonomiFörfattare: Magdolna Berg och Camilla ÖrnebroHandledare: Jan SvanbergDatum: 2014-06 Syfte: Företagens hĂ„llbarhetsrapportering Ă€r frivilligt i nulĂ€get. De regleringar som finns gĂ€ller rapportering om olika miljöpĂ„verkan men inte inom ramen av en hĂ„llbarhetsrapport utan som en del av Ă„rsredovisningen eller övriga rapporter till lokala myndigheter. Det format som finns till hĂ„llbarhetsrapporten ? GRI rapporteringsstandard - passar större företag men Ă€r för omfattande för att mindre företag ska börja rapportera enligt detta.

I uppsatsen undersöks publiceringen av sekretessbelagda uppgifter vid brottsrapportering i Expressen, ur ett medieetiskt perspektiv. Fokus för studien Àr portrÀtteringen av de misstÀnkta gÀrningsmÀnnen, hÀr Ola Lindholm, Julian Assange och Peter Mangs.Meddelarskyddet som Äterfinns i Tryckfrihetsförordningen hindrar polismyndigheten frÄn att undersöka brott mot förundersökningssekretessen. Syftet med uppsatsen Àr att belysa problematiken genom att kartlÀgga och kritiskt granska rapporteringen av de tre utvalda fallen. FrÄgestÀllningarna Àmnar ge svar pÄ hur rapporteringen sett ut, samt vilka motiv som ligger till grund för publiceringarna. Teorier som anvÀnts som underlag för uppsatsen behandlar pressetik, kommersialisering och nyhetsvÀrdering.

Involuntary childlessness is a big problem around the world. One way to solve the problem is to receive oocytes or semen from a donor. In Sweden, semen donation has been regulated by law since 1985 and oocyte donation since 2003. The aim of this study was to investigate what motivations women and men in Sweden have to donate gametes, if they feel any ambivalence to donate, and to compare if there is any difference in motivation and ambivalence between women and men. Motivation was measured with eight statements based on previous results and clinical experience.

VÄrt syfte Àr att studera hur barn gör sig eller görs till ett manligt eller kvinnligt subjekt under bildskapande aktiviteter i relation till fÀrgval och motiv pÄ en förskoleavdeling. Vi valde icke deltagande observation dÀr vi antecknat vad som sades och gjordes och vi har Àven fotograferat barnens bilder. Vi har analyserat vÄrt insamlade data utifrÄn ett feministiskt poststrukturellt perspektiv i kombination med diskursanalys för att studera vilka förvÀntningar och normer som möter barnen under bildskapande aktiviteter. I vÄrt resultat kan vi se att barnen anvÀnde sig av bilddialoger och verbalt sprÄk men Àven fÀrger och motiv för att göra sig till ett manligt eller kvinnligt subjekt. Vi har Àven sett en viss skillnad i bemötandet av flickor och pojkar frÄn pedagogernas sida.

Enöppen instÀllning till alkoholkonsumtion under ungdomsÄren kan varaproblematiskt dÄ forskning visar pÄ att konsumtionen kan ha ett samband medalkoholproblematik i vuxen Älder, ungdomar i dag har en vÀldigt positivinstÀllning till alkohol och det ses ibland inte som ett problem att drickaalkohol. Det Àr dÀrför viktigt att forskning fokuseras kring ungdomarsidentitetsskapande och behov av grupptillhörighet dÄ alkoholen ofta har ettstarkt symbolvÀrde i dessa processer. Alkoholen som symboliskt hjÀlpmedel kandock innebÀra nÄgot positivt. Ungdomar skapar grupper, gemenskap och fÄr nyamöjligheter med alkoholens hjÀlp. Syftet med denna studie var att jÀmföra ungaindividers berÀttelser kring alkohol.

I ett flertal undersökningar har individer skattat att de dricker i följd till stress, vilket har visats bero pÄ att mÀnniskor dricker i försök till att hantera ekonomisk stress, stress pÄ jobbet och/eller förÀldrastress (Pohorecky, 1991). Ju svÄrare stressen Àr desto högre Àr alkoholkonsumtionen (Pohorecky, 1991). I denna studie studeras alkohol och förÀldrastress genom sjÀlvskattningsenkÀter tagna ur projektet Alla Barn i Sydöstra Sverige (ABIS) 8-Ärsuppföljning.Resultatet visar pÄ att det inte finns nÄgra signifikanta skillnader i förÀldrastressen hos alkoholkonsumtionens olika riskgrupper varken hos mödrarna eller fÀderna, dÄ de sjÀlva skattat sin alkoholkonsumtion. Detta resultat visar pÄ att man inte med sÀkerhet kan sÀga att mÀngden alkohol som konsumeras hos förÀldrar tenderar att bero pÄ att deras förÀldraskapskrav inte rÀcker till för deras personliga resurser. Resultatet kunde inte heller sÀkert visa tendenser till att alkoholen skulle kunna reducera förÀldrastressen hos förÀldrarna..

Introduktion: Omkring en femtedel av Sveriges befolkning kommer att drabbas av en hjÀrtinfarkt till följd av fysiska och psykiska riskfaktorer. MÄnga av dessa faktorer kan undvikas av individen. Syfte: Att beskriva hur individen pÄ egen hand kan förebygga att drabbas av en hjÀrtinfarkt eller Ànnu en. Metod: En litteraturstudie gjordes baserat pÄ vetenskapliga artiklar i PubMed och Cinahl. Efter granskning och kvalitetsbedömning anvÀndes tolv kvantitativa och tvÄ kvalitativa artiklar.

Denna studie har syftat till att utforska hur l?rarstudenter beskriver den verksamhetsf?rlagda (VFU) praktiken b?de som undervisningsmoment och praktik, samt l?rarstudenternas beskriv-ning av sina upplevelser av skolan som arbetsplats. Fr?gor som har genomsyrat denna studie ?r ?hur beskriver l?rarstudenter sina erfarenheter av VFU som undervisningsmoment och som praktik?, ?hur beskriver l?rarstudenter sina erfarenheter av skolmilj?n p? sina VFU-platser? samt ?hur f?r?ndras deras syn p? l?raryrket efter praktiken?. Studien har genomf?rts via semi-strukturerade intervjuer med sex l?rarstudenter som har haft sina VFU perioder under ?r 2023.

Den ökade förekomsten av etisk rapportering kan ses som en följd av samhÀllets ökade fokus pÄ en hÄllbar utveckling. Det finns olika teorier om motiven bakom redovisning av etisk information, dÀribland 4N-typologin samt legitimitets- och intressentteorin. Dessa angreppssÀtt bygger pÄ förekomsten av kommunikation mellan företaget och dess omvÀrld. Hur detta i realiteten sker behandlas av ytterligare en teori pÄ omrÄdet, Media Agenda Setting Theory. VÄra företags sociala rapportering förefaller kunna förklaras med olika motiv ur 4N-typologin.

I SkĂ„ne pĂ„gĂ„r i dagslĂ€get planeringsarbetet för spĂ„rvagn i de tre största stĂ€derna; Malmö, Lund och Helsingborg. Hur kommer det sig att samtliga SkĂ„nes tre största stĂ€der med sĂ„ pass olika förutsĂ€ttningar och storlek planerar för spĂ„rvĂ€g samtidigt? Är det ett resultat av ett ökat resande eller finns det andra, mer visionĂ€ra faktorer som styr? Arbetet syftar till att undersöka och jĂ€mföra tre stĂ€ders val av spĂ„rvĂ€g utifrĂ„n de undersökta stĂ€dernas visioner och morfologiska förutsĂ€ttningar. Vilka Ă€r de avgörande faktorerna i valet av kollektivtrafik, hur motiveras valet och vilka effekter förvĂ€ntas ett sĂ„dant val ge staden? Den övergripande frĂ„gestĂ€llningen Ă€r; hur motiverar de studerade kommunerna att planera för spĂ„rvĂ€g? Tre fallstudier har genomförts i studien för att möjliggöra jĂ€mförelser mellan fallen. Det finns spĂ„rvĂ€gsplaner pĂ„ flera hĂ„ll runt om i landet sĂ„ som i Linköping, Uppsala och Jönköping.

I ett flertal undersökningar har individer skattat att de dricker i följd till stress, vilket har visats bero pÄ att mÀnniskor dricker i försök till att hantera ekonomisk stress, stress pÄ jobbet och/eller förÀldrastress (Pohorecky, 1991). Ju svÄrare stressen Àr desto högre Àr alkoholkonsumtionen (Pohorecky, 1991). I denna studie studeras alkohol och förÀldrastress genom sjÀlvskattningsenkÀter tagna ur projektet Alla Barn i Sydöstra Sverige (ABIS) 8-Ärsuppföljning.Resultatet visar pÄ att det inte finns nÄgra signifikanta skillnader i förÀldrastressen hos alkoholkonsumtionens olika riskgrupper varken hos mödrarna eller fÀderna, dÄ de sjÀlva skattat sin alkoholkonsumtion. Detta resultat visar pÄ att man inte med sÀkerhet kan sÀga att mÀngden alkohol som konsumeras hos förÀldrar tenderar att bero pÄ att deras förÀldraskapskrav inte rÀcker till för deras personliga resurser. Resultatet kunde inte heller sÀkert visa tendenser till att alkoholen skulle kunna reducera förÀldrastressen hos förÀldrarna..

Som motiv har Äldrandet inte fÄtt alltför mycket plats i litteraturvetenskapliga studier. Denna uppsats granskar pÄ vilket sÀtt Äldrandet skildras i Bo Carpelans postuma roman Blad ur höstens arkiv (2011)..

Den teoretiska utgÄngspunkten Àr utformad genom tidigare forskning pÄ omrÄdet, dÀr sÀrskilt Lipsky (1980), Korsell (2003) och Sahlin (1994) ansetts tillÀmpbara. I denna utgÄngspunkt Àr stereotypförestÀllningar av relevans och Àrenden kan delas in i kategorier. Klientelet simplifieras dÀrmed och görs till en del av förestÀllningar om en viss stereotyp, vilket sedan kan pÄverka utfallet, alltsÄ om Àrendet vidarebehandlas eller ej. Detta medför ett rutinbaserat arbete dÀr effektivitet lÀttare kan uppnÄs.Studiens resultat stÀmde vÀl överens med den tidigare forskningen och dÀrmed utgÄngspunkten, och indikerar att selektionen ibland sker genom en indelning av lÀtta och svÄra Àrenden. De lÀtta selekteras fram för att pÄvisa Ästadkommet resultat.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka vilka motiv som funnits till engelskÀmnets existens och funktion i tvÄ statliga utredningar. Som empiri tjÀnade SOU 1948:27, 1946 Ärs skolkommissions betÀnkande med förslag till riktlinjer för det svenska skolvÀsendets utveckling och SOU 1992:94, Skola för bildning, pÄ vilka en kvalitativ textanalys med hermeneutisk tolkning genomfördes. Studien tog sina teoretiska utgÄngspunkter och analysverktyg i Anthony Giddens teori om moderniteten, Ulf P. Lundgrens teori om lÀroplanskoder och tre forskardiskurser om kultur i sprÄkundervisningen. Resultatet visade att engelskÀmnets existens inte var given för individen i SOU 1948:27, dÀremot för samha?llet dÄ fÄ samhÀllsresurser ansÄgs behövas för att ge individen relativt god fÀrdighet jÀmfört med de andra stora kultursprÄken, frÀmst tyska.