Syfte Syftet med studien Àr att beskriva och förklara hur redovisningspraxis utformas frÄn en föreslagen redovisningsstandard. Problem Hur utformas redovisningspraxis kring den föreslagna leasingstandarden ED/2013/6 inom Scaniakoncernen? Metodologi Denna studie Àr baserad pÄ kvalitativ metod. En etnografisk studie har genomförts, vilket inkluderar intervjuer och observationer. Teoretisk referensram I denna studie anvÀnds förÀndringsteorier, vilket innebÀr Burns institutionella teori tillsammans med teorier om maktbaser och motiv för att kunna studera förÀndringen som en process. Slutsats Redovisningspraxis utformades av Scanias redovisningsspecialist med influenser av deras rapporteringsansvarige och investeringsansvarige. Detta kunde genomföras i och med redovisningsspecialistens tidigare profession och hans nuvarande position inom Scania. Motiven som drev redovisningsspecialistens pÄverkan pÄ redovisningspraxis var frÀmst de politiska motiven av vad revisorerna skulle godkÀnna. .

Studien har haft en hermeneutisk utgÄngspunkt dÀr semistrukturerade intervjuer av kvalitativ metod har anvÀnts för att samla in data frÄn fem studerande mÀn i Äldrarna 20-26 Är. Syftet med studien har varit att belysa unga universitetsstuderande mÀns erfarenheter av den manliga studentrollen i relation till alkoholkonsumtion. Vi har med Goffmans dramaturgiska perspektiv och Connells maskulinitetsteori tolkat resultatet. Det framgÄr att rollen som student har förvÀntningar pÄ sig att gestaltas pÄ specifika vis och att detta formar de individer som gÄr in i denna roll. Lika sÄ gÀller för rollen som man, dÀr vissa attribut och handlingar krÀvs av individen för att visa upp och markera tillhörighet till rollen.

Bakgrund: Flera stora produktionsföretag har börjat anvÀnda sig av utvecklingsprogram för sina leverantörerna för att sprida beprövade tanke- och arbetssÀtt och dÀrigenom erhÄlla förbÀttrade prestationer av leverantörerna. Denna utveckling har i flera fall visat sig ge positiva förÀndringar pÄ leverantörernas prestationer men det har varit svÄrt för kundföretagen att fÄ kÀnnedom om vad som verkligen har hÀnt i leverantörernas verksamheter. Syfte: Syftet med denna studie Àr att utreda vilka effekter som efterstrÀvas och erhÄlls nÀr stora produktionsföretag, genom utvecklingsprogram, bedriver leverantörsutveckling. Genomförande: Data och information har insamlats genom personliga intervjuer hos personer frÄn ett stort produktionsföretag samt ett tvÀrsnitt av tre leverantörsföretags personal. Resultat: Studien visar pÄ att bakomliggande motiv till leverantörsutveckling Àr stabilitet i flödet, lÄngsiktiga leverantörsrelationer, optimala processer och upprÀtthÄllandet av kontinuerliga förÀndring.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och undersöka de motiv som lÄg bakom den nya lagÀndringen om allvarligt psykiskt störda brottslingar i brottsbalken 30 kap 6 §. I forskningen undersöks Àven vilka attityder psykiatriker och socialutredare som jobbar med rÀttspsykiatrisk undersökning har kring dessa motiv och hur de ser pÄ framtiden. Forskning Àr kvalitativ och empirin bestÄr av förarbeten till lagÀndringen och intervjuer av tre psykiatriker och tre socialutredare som jobbar inom rÀttspsykiatrisk undersökningsverksamhet.Mina specifika forskningsfrÄgor lyder: Vilka motiv lÄg bakom lagÀndringen i brottsbalken 30 kap 6 §? Hur upplever psykiatriker och socialutredare som arbetar inom rÀttspsykiatrin lagÀndringen? I vilken utstrÀckning finns det likheter och skillnader i attityderna mellan professionerna?De teoretiska utgÄngspunkterna Àr ifrÄn utilitarismen dÀr ansvar Àr det centrala begreppet, det andra begreppet som anvÀnds Àr disciplin som Àr hÀmtat ifrÄn och Foucaults makt teori. Resultatet och analysen utgÄr ifrÄn de teman som kommit fram utifrÄn förarbetena; flexibilitet, straffvÀrde, vÄrdbehov, sjÀlvförvÄllande och temat framtiden har Àven valts att ha med.Resultatet visar pÄ att sjÀlvförvÄllat rus och avsaknaden av ett vÄrdbehov verkar vara det motiv som talar mest för att det ska bli ett fÀngelsestraff istÀllet för rÀttspsykiatrisk vÄrd enligt mina informanter och en viktig del Àr att alla omstÀndigheter vÀgs samman och helhetsbedöms.

I föreliggande uppsats undersöks IKT (informations- och kommunikationsteknik) i gymnasieskolans svenskundervisning. Studien har utförts bland annat genom kvalitativa intervjuer av 5 svensklÀrare pÄ fyra olika gymnasieskolor i SmÄland. Författarna försöker ge svar pÄ vilka motiv som ligger bakom den pÄgÄende förÀndringen mot ett mer digitaliserat svenskÀmne, vad och hur dessa förÀndringar rent konkret ser ut samt om svensk-undervisningen blir bÀttre eller sÀmre av IKT. Dessutom har vi försökt ta reda pÄ och besvara hur svensklÀrares attityder till förÀndringen ser ut samt huruvida skolornas 1:1-satsning med en dator per elev har betydelse för förÀndringen mot en IKT-baserad svenskundervisning.De huvudsakliga resultaten visar att det finns olika motiv till integrerandet av IKT i svenskÀmnet pÄ gymnasiet. Vi ser tendenser till nÄgot som kan sÀgas vara ett slags socialiserat behov hos dagens unga dÀr de nya digitala, visuella medierna ser ut att pÄverka och förÀndra den unga generationens sÀtt att hantera sitt lÀrande.

Skolan Àr en mÄngkulturell mötesplats dÀr barnen mÄste lÀra sig att förstÄ och acceptera varandra. För att lyckas med detta sÄ kan barnlitteratur vara ett bra underlag för diskussioner kring mÄngkulturella frÄgor. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur barnlitteratur gestaltar mÀnniskors kulturella olikheter. Vi har undersökt hur utbudet ser ut pÄ VÀsterÄs och Enköpings bibliotek gÀllande barnlitteratur som lyfter fram teman och motiv som kulturmöten, utanförskap, fördomar och normalitetens reaktioner. Studien belyser ocksÄ hur dessa teman och motiv gestaltas i barnlitteraturen.

De kunskapsintensiva företagen har ökat sin nÀrvaro pÄ marknaden. Dessa företag har en annan sammansÀttning Àn traditionell industri gÀllande företagens tillgÄngar vilket ger upphov till att den traditionella bilden av redovisningens innehÄll börjar ifrÄgasÀttas. Detta arbete har till syfte att beskriva vilka modeller, mÄlgrupper och motiv företag har för att redovisa intellektuellt kapital i Ärsredovisningen. UtifrÄn ett urval pÄ 200 företag genomfördes en fallstudie pÄ fem företag som i nÄgon bemÀrkelse presenterat intellektuellt kapital i Ärsredovisningen. Resultatet pekar pÄ att det intellektuella kapitalet börjar fÄ en framtrÀdande roll inom kunskapsintensiva företag.

Specialarbete, 15 hpSvenska som andrasprÄk, fördjupningskurs SIS133Vt 2013Handledare: Karin Sandwall.

Teknisk gymnasieutbildning har genomgÄtt stora förÀndringar de senaste Ären och nya Àmnen har kopplats till teknikomrÄdet. Har det vidare teknikperspektivet ocksÄ vidgat elevrekryteringen? Manliga elever pÄ tvÄ skilda teknikinriktningar, ingenjör och arkitektur, har genom enkÀter och intervjuer besvarat frÄgor som rör deras motiv, intressen och framtidsplaner. Ur ett genusperspektiv behandlas mÀnnens upplevelser kring teknik och genus. UtifrÄn resultatet har tre elevtyper blivit synliga: teknikern, kreatören och surfaren. Teknikern och kreatören Àr bÄda mÄlmedvetna i sina studier och framtida yrkesval.

Enligt bokföringslagen (1999:1078) Àr samtliga svenska företag skyldiga att föra bokföring. Vid start av ett företag Àr dÀrför en av de första frÄgorna vem som ska sköta den löpande bokföringen. Valet stÄr mellan att sköta bokföringen internt eller att vÀnda sig till en bokföringsbyrÄ. Vi Àmnar kartlÀgga hur smÄ handelsbolag organiserar sin redovisningsfunktion och utreda motiven till bolagsÀgarnas val. Studien berör icke-revisionspliktiga handelsbolag inom Stockholms lÀn.

Syftet med min uppsats har varit att undersöka mönster som binder samman normen, barnet och döden i Tim Burtons verssamling The melancholy death of Oyster boy and other stories. Detta gör jag med hjÀlp av en tematisk och komparativ metod för att undersöka motivet konflikten mellan barnet och samhÀllet i boken i jÀmförelse med traditionell och subversiv barnlitteratur. Jag inleder med en översikt av hur konflikten mellan barnet och samhÀllet sett ut i barnlitteratur, dÀr drar jag Àven paralleller till Burtons bok. DÀrefter gör jag en analys av relationen mellan förÀldrarna och barnen i boken i jÀmförelse med subversiv och traditionell barnlitteratur, för att visa pÄ hur detta motiv kommer fram i Burtons bok. Jag gÄr sedan över till att diskutera relationen till andra karaktÀrer, samt barnet och normen, för att sedan avsluta med en översikt av motivet döden i barnlitteratur och hur detta motiv framkommer i Burtons berÀttelser..

Trenden att hjÀlpa andra ökar i takt med att samhÀllet blir mer individualiserat. Brottsofferjouren Àr en förening som bygger pÄ frivilliga krafter och engagemang och huvudsyftet med verksamheten Àr att fungera som medmÀnniskor samt informatörer nÀr det gÀller rÀttsprocessen och försÀkringsfrÄgor. Syftet med studien var att lyfta fram centrala motiv till det ideella arbetet och Àven ge en inblick i dessa mÀnniskors uppdrag inom brottsofferjouren. Detta skapar en förstÄelse och fördjupning i vad som motiverar dessa mÀnniskor att ge av sin tid och sitt engagemang. Metoden för studien var induktiv tematisk analys och Ätta semistrukturerade intervjuer med 6 pensionÀrer och 2 högskolestuderande lÄg till grund för analysen.

E-handeln ökar stÀndigt och inte minst nÀr det kommer till klÀdbranschen. Konsumenter vÀrderar tillgÀngligheten och utbudet som internet erbjuder. Dock upplever konsumenter en större risk med att handla pÄ internet jÀmfört med en fysisk butik. Det beror pÄ att den fysiska interaktionen mellan produkt och konsument försvinner. Konsumenter kÀnner dÄ en större risk för att produkten inte ska uppfylla deras förvÀntningar.

Syftet med studien var att fÄ mer kunskap om vilka motiv mÀnniskor har till att stÀndigt Äterkomma till Sweden Rock Festival och vilka upplevelser under festivalen som attraherar dem. FrÄgestÀllningarna var: Varför vÀljer man att Äterkomma Är efter Är till samma festival, och vilka upplevelser under festivalen Àr attraherande?Till grund för empirin, ligger en kvalitativ studie med intervjuer av sju stÀndigt Äterkommande besökare till Sweden Rock Festival. Analysen grundar sig pÄ socialpsykologiska teorier om mÀnskliga möten av Goffman och psykologiska teorier om motiv. Dessa Àr bl a; Cromptons teorier om push och pull faktorer och Manells och Isa-Aholas escapeseeking modell.Resultatet visar att informanterna vÀljer att Äterkomma för att uppleva sÄdant de saknar i sina liv till vardags.

Denna studie har som syfte att lyfta pedagogers och förskolechefers tankar om olika ÄldersammansÀttningar i förskolan och om de smÄ barnens lÀrande och utveckling i dessa. För att komma fram till ett resultat sÄ intervjuades pedagoger och förskolechefer pÄ tre olika förskolor med olika Äldersindelning; Äldershomogen, smÄbarnsavdelning samt utvidgad syskongrupp. Jag analyserade intervjusvaren och kom fram till att pedagogerna och förskolecheferna ansÄg att en blandning med barn frÄn ett- tvÄ Är möjligtvist var mest lÀmpligt för de smÄ barnen med tanke pÄ inskolning och trygghet. De motiv som finns bakom hur en förskola Àr Älderindelad blev synliga, och de som nÀmndes mest var hur organisationen med lokal, antal barn och pedagoger och förÀldrars nöjdhet, sÄg ut.  NÄgot som ocksÄ sÄgs som motiv var anpassning av material och aktiviteter, samlÀrande med Àldre barn och en lugn stÀmning som ger chans till trygghet för barnen.   .