Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986 spred radioaktivt nedfall över Europa och Sverige som kom att tas upp i ekosystemet av växter, djur och människor. I Sverige innebar det att älg (Alces alces), rådjur (Capreolus capreolus) och ren (Rangifer tarandus) fick förhöjda halter av Cesium-137, 137Cs, som i sin tur togs upp av de människor som åt av köttet. Upptaget i ekosystemet påverkas av flera faktorer; jordmånen och dess förmåga att binda radionukleider, växter och svamps benägenhet att ta upp dem, hjortdjurens val av föda beroende på tillgång och årstid samt tiden på året som jägare och samer fäller hjortdjuren. Denna litteraturstudie ämnar ta reda på hur hjortdjur (Cervidae) och människor i Sverige påverkades av nedfallet. Utifrån de studier som granskats har inga rapporterat märkbar påverkan hos hjortdjur.

Syftet med denna C-uppsats är att studera hur olika utformningar av föräldraförsäkringen påverkar enskilda föräldrapars familjesituation. Upprinnelsen till att vi kom att intressera oss för detta var det förslag om reformerad föräldraförsäkring som kom från en utredning om föräldraförsäkringen i september 2005. Förslaget har till största delen inte trätt ikraft ännu beroende på att dess utformning kräver en utökning av föräldradagarna, och det är inte aktuellt i dagsläget. Det vi fann intressant att studera var hur familjer påverkas av att utformningen av föräldraförsäkringen förändras och vad det skulle kunna innebära om utredningens förslag träder ikraft. För att kunna studera detta valde vi att göra en enkätundersökning bland småbarnsföräldrar för att ta reda på hur olika utformningar påverkar den enskilda familjen.Det teoretiska underlag vi har haft som utgångspunkt inför denna studie är SOU 2005:73 ? Reformerad föräldraförsäkring ?Kärlek omvårdnad trygghet? och Lisbeth Bekkengens (sociolog och fil dr i arbetsvetenskap) avhandling Man får välja ? om föräldraskap och föräldraledighet i arbetsliv och familjeliv.

Syftet med studien var att belysa olika svenska myndigheters förändringsstrategier mot och bemötande av hedersrelaterat våld hos familjer med denna problematik, samt om dessa strategier och bemötanden skilde sig något ifrån varandra hos de inkopplade myndigheterna. Den kvalitativa forskningsmetoden valdes och sammanlagt åtta halvstrukturerade intervjuer med polis, socialtjänst och skyddsboende genomfördes.  Den valda teorin utgick från att ett pedagogiskt perspektiv, kompletterat med ett psykologiskt synsätt, skulle kunna användas som grunden för en strategi för bemötande och behandling av hedersvåld.Det mest framträdande resultatet var att det inte fanns någon gemensam vetenskapligt belagd strategi för att förändra grundproblemet, d.v.s. hederstänkandet i familjerna. Däremot kom det fram från samtliga respondenter att de kände igen fenomenet och hade kompetens nog att i de flesta fall skydda drabbade ungdomar, vilket säkert har förhindrat flera tragedier. Samtliga myndigheter hade insatser, resurser och riktlinjer kring skyddet av utsatta ungdomar.Alla respondenter har också beskrivit att en stor svårighet är att hedersförtryck oftast är sanktionerat av ett kollektiv, vilket är väldigt främmande för det svenska samhället där våld mot familjemedlemmar nästan alltid utförs av en gärningsman.

Den här uppsatsen har syftat till att öka kunskapen om socialtjänstens kuratorers arbete med papperslösa på familjecentraler, och att öka förståelsen för vad kuratorerna upplever påverkar arbetet. En kvalitativ metod har använts i denna induktiva studie. Fem semistrukturerade intervjuer med kuratorer har genomförts vid fyra familjecentraler med utgångspunkt vid två geografiska områden.Resultatet visar att kuratorerna behöver arbeta på ett annat sätt med papperslösa, göra andra vägval, än med andra familjer de möter, till exempel genom att hänvisa till eller samarbeta med ideella organisationer. Kuratorernas arbete med papperslösa består till stor del av att finnas tillgänglig för stöd och samtal, att förklara andra myndigheters beslut och upplysa om samhällsinformation och i varierande grad själv ?dra i trådar? och vara aktivt stöd.

Olika undersökningar vittnar om att familjer inte äter tillsammans längre på grund av tidsbrist och olika aktiviteter på fritiden. Vi äter enklare måltider som inte är lagade och vi utför andra aktiviteter medan vi äter. Eller så äter vi snabbmat när vi är ?på språng? på väg till något annat. Dessa förändringar i måltidsstrukturen skulle kunna innebära att den hemlagade maten till viss del har ersatts av snabbmat.

Jag upplever att barn och ungdomars fysik generellt sett är dålig och oroar mig för hur framtiden kommer att se ut. Jag fföljer debatten i media med stort intresse och har studerat relevant litteratur som bland annat beskriver hur vi påverkas fysiskt och psykiskt av ett liv som allt mer präglas av mekaniska hjälpmedel,tv och datorer. Utifrån litteraturen beskrivs i arbetet vilka vinster det finns med att vara fysisk aktiv, hur aktivitetsmönster ser ut för barn och ungdomar och att det finns både mentala och fysiska skillnader mellan könen.Syftet med arbetet är att ta reda på om idrottslärare uppfattar att unga elever och ungdomars fysiska förmåga har förändrats de senaste 30 åren? Jag har valt att göra en kavalitativ undersökning där 6 idrottslärare, 2 kvinnor och 4 män som har varit yrkesverksamma i minst 30 år har blivit intervjuade. I arbetet redovisas även 16 års statistik från ett antal gymnasieklassers konditionstester.I min undersökning har jag kommit fram till att idrottslärarna anser att det har skett en försämring av fysiken och att det framförallt beror på samhällsförändringar och attitydförändringar.

Slöjan som hinder på arbetsmarknaden ? en intervjustudie av några muslimska kvinnor i Gävle. C-uppsats i religionsvetenskap, MNR-programmet, Högskolan i Gävle 2011.För ett antal år sedan så blossade debatten upp kring huruvida kvinnor skulle få använda niqab, den klädedräkt som täcker kvinnors kropp och ansikte, allt utom ögonen på offentliga platser som i skolan.Syftet med denna uppsats var att ta reda hur beslöjade muslimska kvinnor tas emot på arbetsplatser, och huruvida deras slöja är ett hinder eller en tillgång i sammanhanget, samt hur de ser på sin identitet som sjalbeklädd kvinna i Sverige. Kvinnorna har med olika bakgrund av någon anledning hamnat i Sverige, och här skapat sig ett liv utifrån olika förutsättningar. Tillsammans med sina familjer så har de gjort en lång resa för att ta sig just hit.

Bakgrund: Neonatalvården i Sverige är organiserad så att nyfödda barn i behov av intensivvård vårdas en tid på regionsjukhus innan de flyttas till hemsjukhuset för fortsatt vård. Tidigare studier har visat att flytten till hemsjukhuset är en stor och påfrestande händelse för föräldrar som befinner sig i anknytningsprocessen och därför behövs ny kunskap för att förbättra rutinerna och omhändertagandet av föräldrar i samband med återtransport. Syfte: Att undersöka föräldrars erfarenheter i samband med förflyttning av barnet från neonatal intensivvårdsavdelning på regionsjukhus till hemsjukhusets neonatalavdelning. Metod: För att genomföra studien valdes en deskriptiv och kvalitativ design. Resultat: Analysen av föräldrarnas berättelser resulterade i tre olika kategorier att lämna tryggheten, att möta det nya och likheter och skillnader.

Syftet med denna undersökning har varit att skapa en bild av hur integrationsprocessen fungerar på individnivå i de fall där läkare från Rumänien rekryteras till Sverige. Dessa läkare har flyttat till norra Norrland tillsammans med sina familjer för cirka två år sedan, och därför uppstod intresset för att även titta närmare på hur integrationen fungerar utifrån ett familjeperspektiv. Aspekten som var mest betydelsefull att diskutera här har givetvis varit arbetet. För att kunna få svar på studiens frågeställningar samt skapa en djupare förståelse för detta fenomen ansågs kvalitativ metod vara lämplig. Sammanlagt har tio vuxna mellan 30 och 45 år intervjuats, fem läkare tillsammans med sina makar.

Uppsatsens huvudsyfte är att öka kunskapen kring hur anhöriga till äldre upplever vårdplaneringsprocessen, det vill säga vårdplaneringsmötet och den närmsta tiden efteråt. Uppsatsens frågeställningar är:? Hur upplever anhöriga kontakten med de professionella inom vård och omsorg, på vårdplaneringsmötet, innan och efter?? Hur tänker anhöriga kring de insatser som den äldre beviljades?? Upplever anhöriga delaktighet, begriplighet, hanterbarhet, meningsfullhet och självbestämmande i anslutning till vårdplaneringen?? Hur ser de anhörigas roll ut i vårdplaneringsprocessen?Studien baseras på kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med anhöriga till äldre som genomgått en samordnad vårdplanering. Analysen, med hermeneutisk ansats, har skett utifrån de teoretiska perspektiven KASAM, coping och systemteori, samt utifrån tidigare forskning. Resultatet av studien ger en bild av att känslan av sammanhang är avgörande för hur anhöriga upplever vårdplaneringsprocessen. Det framkommer att delaktighet är en nyckel till hög KASAM.

Som lärarstudent har jag under den verksamhetsförlagda tiden fått en bild av andraspråkselevers behov av språkutveckling i det svenska språket. Läsning av skönlitteratur anses vara av många språkforskare stimulerande för språkutvecklingen. Jag vill ta reda på om andraspråkselever, flickor läser skönlitteratur. För att få svar på min fråga gjorde jag en undersökning om läsvanorna hos några flickor med svenska som andraspråk, sammanlagt 31 flickor i två olika mångkulturella skolor. I undersökningen använde jag mig av den kvantitativa metoden, genom enkäter som jag delade ut till samtliga flickor mellan årskurs 4-6, för att få en bakgrundinformation om deras läsvanor.

Övervikt och fetma hos barn har ökat kraftigt sedan 1980-talet i Sverige. Det finns flera hälsorisker för barn med övervikt eller fetma och problemen kan bli större om övervikten permanentas kvar till vuxen ålder. Diabetes typ-2, lågt självförtroende och hjärt- och kärlsjukdomar är ett fåtal exempel på besvär som kan uppstå i samband med övervikt och fetma. Fetma och fetmarelaterade sjukdomar kostar samhället tre miljarder kronor per år i Sverige för vård och behandling. Därefter tillkommer kostnader för bland annat läkemedel, sjukskrivning och förtidspensionering.

Att få ett barn med funktionshinder kan innebära många olika känslor. Situationen för dessaföräldrar kan vara mycket speciell då de ofta vårdar sina barn hemma och på så vis blirexperter både i sitt föräldraskap, men också på omvårdnaden som i vanliga fall ärsjuksköterskan expertkunnande. De har även vissa konkreta behov som kan skilja sig frånandra föräldrars. Detta gör att relationen mellan dem och sjuksköterskan är speciell och detfinns en balans av givande och tagande som är viktig att uppnå. Sjuksköterskor styrs av enmängd lagar och författningar som bland annat betonar de skyldigheter som de har gentemotmänniskor med funktionshinder och deras familjer.

SyfteSyftet med studien var att undersöka vilka upplevelser föräldrar till barn i behov av särskilt stöd kan ha av mötet med förskolan, samt få en förståelse för hur föräldrarna till barnen önskar bli bemötta. Målet var också att få kunskap om de känslor det för med sig att vara förälder till ett barn som är i behov av särskilt stöd. Syftet preciseras i följande frågeställningar:? Hur upplever föräldrarna mötet med förskolan?? Vilka känslor upplever föräldrarna rörande att ha ett barn med funktionsnedsättning samt runt mötet med förskolan?? Hur önskar föräldrarna bli bemötta i förskolan?TeoriEn fenomenologisk livsvärldsansats har använts för att få tillgång till föräldrarnas erfarenheter kring mötet med förskolan. Att studera i livsvärlden handlar om att studera fenomenet, så som det visar sig och att med öppenhet sträva efter att förstå människors vara-i-världen.

Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelser och copingstrategier vid vård av barn med cancer samt beskriva de ingående artiklarnas datainsamlingsmetod.Metod: En beskrivande litteraturstudie med kvalitativ ansats. Totalt granskades elva artiklar, nio kvalitativa, en kvantitativ samt en med mixad metod. Artiklarna söktes via databaserna PubMed och Cinahl mellan åren 2005 till 2015.Huvudresultat: Fem teman identifierades: Sjuksköterskans upplevelser vid vård av barn med cancer, kommunikationssvårigheter med barnen och deras föräldrar, svårigheter inom yrket, samt den palliativa vården och döden, sjuksköterskans copingstrategier vid vård av barn med cancer. Sjuksköterskan upplevde hinder i kommunikationen relaterat till negativa prognoser för barnen samt om barnen var svåra att nå och inte ville kommunicera. Känslomässiga svårigheter uppstod ofta då sjuksköterskan skapat personliga band till barnen och deras familjer.