Titel: Ishockeyagent som yrke! - Har Du vad som krävs, enligt spelarna?Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka agenternas roll inom svensk ishockey idag.Problemformulering: Vad gör att spelarna skaffar agent eller väljer att inte göra det?Vilka kompetenser vill en svensk ishockeyspelare att en svensk ishockeyagent ska ha?Metod: Vårt tillvägagångssätt för denna studie lutar sig emot en kvalitativ forskningsmetoddär de primära källor utgjorts av intervjuer med 13 respondenter, som spelar ishockey på ennivå där agenter förekommer (divison 1 och uppåt i seriesystemen). Undersökningen har haften deduktiv ansats där vi först utgått från forskning och teori för att sedan samla in studiensempiri.Slutsatser: Agenten behöver flera olika kompetenser. Däribland förhandlingskunskap, rådgivning,lyhördhet och förmågan att fungera i sociala sammanhang. Studien påvisar blandannat att spelarna idag inte ser förhandling som den primära kompetensen hos en agent.

Bakgrund:Multisjuklighet är vanligt bland äldre världen över. Andelen äldre i Thailand ökar på grund av en mer avancerad sjukvård och bättre levnadsvillkor. Familjen spelar en stor roll i vårdandet av äldre. På grund av att fler kvinnor idag utbildar sig och arbetar har deras tid för att vårda den äldre minskat vilket lett till ett ökat behov av vårdboenden i Thailand. Det är idag en stor brist på vårdboenden för äldre i Thailand.Syfte:Syftet är att undersöka sjuksköterskors syn på familjens roll i vårdandet av den äldre.Metod:Metoden som användes för intervjuerna var semistrukturerade gruppintervjuerna.

Vård av svårt sjuka barn i hemmet är ett komplext uppdrag. I syfte att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn i specialiserad palliativ sjukvård i hemmet (ASIH) genomfördes en deskriptiv kvalitativ intervjustudie med fem sjuksköterskor på en ASIH-verksamhet i södra Skåne. Data bearbetades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet beskrivs under kategorierna organisatoriska förutsättningar och personella resurser. Sjuksköterskorna beskrev att den känslomässiga påverkan var stor och osäkerhet kunde upplevas då organisationen och planeringen kring det sjuka barnet gick för snabbt och var otillräcklig.

Idag överlever cirka 80 % av de barn som drabbas av cancer men fortfarande finns de barn som inte kan botas och där behandlingen övergår i en palliativ fas. Inom den pediatriska vården är det viktigt med ett familjeperspektiv vilket innebär att hela familjen ska involveras i barnets vård. Det är av stor vikt att dessa familjer får bra stöd i situationen vilket är viktigt att sjuksköterskan bidrar med. Problem kan uppstå när sjuksköterskan har svårt att förstå föräldrarnas situation och därmed blir det svårt att individanpassa det stöd som föräldern verkligen behöver. Syftet med uppsatsen är att beskriva föräldrars uppfattningar av att vårda sitt cancersjuka barn i den palliativa vården.

?De glömda barnen? är ett begrepp som kommer från Margret Cork (1994) som gjorde en studie av barn till alkoholmissbrukare som publicerades på 1970-talet. Hon menade att barnen var glömda av föräldrarna, omgivningen, missbrukarvården och forskningen. Föräldrarna hade fullt upp med alkoholen. Omgivningen visste inte mycket om situationen, då alkoholmissbruk hör samman med skam och att hela familjen försöker dölja och förneka alkoholberoendet.

Föräldrar till barn med intellektuella funktionsnedsättningar har genom historien haft en mer eller mindre betydande roll i sina barns liv. Unga med intellektuella funktionsnedsättningar har blivit tvångssteriliserade, omyndigförklarade och inlåsta på institutioner ofta utan att föräldern har kunnat säga något om saken. Samhället har haft stor makt och inflytande över dessa ?annorlunda? familjer. I dag ser både förälderns roll och ungdomens situation och samhällets makt annorlunda ut.

Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) har en lång tradition av att arbeta med familjer, där kunskap om barnet i samspel med familj och omgivning har varit vägledande. Under de senaste åren har det skett en kursändring mer mot det medicinska perspektivet och det finns en ökad tendens att förklara sociala svårigheter med psykiatriska diagnoser. Familjearbetet anses vara på tillbakagång på grund av ett allt mer individualiserat samhälle. Det spekuleras om att orsakerna till minskat familjefokus kan bero på att det upplevs tidkrävande och att behandlare saknar kompetens. Den här uppsatsen handlar om behandlarnas egna tankar om och erfarenheter av familjearbetet inom Barn- och ungdomspsykiatrins öppenvårdsmottagning.

Titel: Vem vill bli BMA? En kvalitativ undersökning om vilka som väljer att läsa till Biomedicinsk analytiker och vilka informationskanaler de väljer. Författare: Alexandra Edström och Frida Törnqvist Uppdragsgivare: Institutionen för Biomedicinska analytikerprogrammet Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation. Termin: Vårterminen 2011 Handledare: Jenny Wiik Sidantal: 48 sidor, 14 766 ord Syfte: Att ta reda på vilka som väljer att läsa till biomedicinsk analytiker och vilka informationskanaler de väljer Metod: Kvalitativa intervjuer med sju studenter från biomedicinska analytikerprogrammet som läser vid Göteborgs Universitet Material: Inspelade intervjuer samt anteckningar från samtalsintervjuer med sju studenter som läser utbildningen biomedicinsk analytiker Huvudresultat: Resultatet visade att Göteborgs Universitets hemsida var den informationskanal som alla studenterna använde sig när de sökte information. Internet överlag var det medium som var mest populärt att använda sig av.Resultatet visade också att de som valde att läsa utbildningen ansåg att det var viktigt att studera vidare, de flesta kom dessutom från familjer där det fanns en bakgrund med högskoleutbildning.Det visade sig också att studenterna ansåg att den information som fanns tillgänglig var för bred, vilket lätt kan leda till att informationen misstolkas av mottagaren..

Cancer är en av våra vanligaste sjukdomar. Var tredje svensk kommer någon gång under sin livstid att drabbas av sjukdomen. Cancer utgör en oerhörd svårighet för patienterna, deras familjer och samhället.Syfte: Belysa patienters upplevelser av att leva med cancer. Frågeställningarna som besvarades var vilka positiva och negativa upplevelser beskrev patienter som lever med cancer samt vilka strategier användes för att hantera livssituationen.Metod: Litteraturöversikten inkluderade primärkällor från nio kvalitativa artiklar. Urvalet av artiklarna gjordes i databaserna PubMed och Cinahl.

Barnhälsovården anses vara en viktig del i det folkhälsoarbete som pågår i Sverige idag och många föräldrar vänder sig till barnavårdcentralen (BVC) för att få råd, stöd och vägledning. Idag står barnhälsovården inför delvis nya uppgifter, åligganden har förskjutits från traditionellt medicinska till mer psykosociala aspekter. Arbetet på barnavårdscentralen innehåller en rad olika arbetsuppgifter och som sjuksköterska är en av uppgifterna att hjälpa, stödja och stärka föräldrar i deras föräldraskap.Syftet med studien är att beskriva och analysera BVC-sjuksköterskors föreställningar om begreppet familj och då med fokus på föreställningar om föräldraskap och kön samt föreställningar om vad sjuksköterskorna anser är det som konstituerar en välfungerande familj.Uppsatsen har en kvalitativ ansats och genom fem semistrukturerade intervjuer har det empiriska materialet samlats in. Det övergripande teoretiska perspektivet är socialkonstruktivism och uppsatsen är skriven med förståelsen att såväl familj, föräldraskap och kön är socialt konstruerade. Föreställningarna som framkommit tydligast hos BVC-sjuksköterskorna om föräldraskap och kön handlar om föreställningar om ett naturligt föräldraskap förankrat och format utifrån kön.

Introduktion: Suicid är bland de 10 vanligaste dödsorsakerna i världen. Varje år avlider närmare en miljon människor efter att de tagit sina liv. Att förebygga suicid har kommit att bli en viktig folkhälsofråga i många länder då det förekommer i alla åldrar, i alla sociala grupper samt inom båda könen. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva metoder för att förebygga suicidförsök och suicid, samt att beskriva effekten av suicidpreventiva metoder. Metod: Metoden som användes var litteraturstudie.

denna antologi belyses sociala möten, sociala gemenskaper, sociala processer ur olika perspektiv. I de olika kapitlen behandlas barn på förskolor, familjer, livsval, ungdomar, vardagskultur samt intressegemenskaper. Vi menar att livet kan ses som en resa i en social samvaro där sociala möten formar individen samtidigt som individen formar de sociala mötena. Varje dag innebär att individen utvecklas, formas och stöper sig själv samt andra individer. I livet knyts det hela tiden nya sociala band och en individ formar därigenom ett socialt nätverk av relationer.

Logopeder som träffar barn med språkstörning arbetar i hög grad med barnets hela familj. Specifik kunskap krävs då barnet och familjen är två- eller flerspråkiga. I denna fallstudie beskrivs språkanvändningen i en trespråkig familj som bor i Sverige. Den flamländsktalande modern och svensktalande fadern talade sina respektive modersmål med dottern Betty enligt språkstrategin one parent ? one language (OPOL).

Inte bara i Sverige utan även globalt har barnfetma blivit ett stort folkhälsoproblem.Arvsanlag och förändringar i livsstilen är de starkast bidragande orsakerna till dagens fetmaepidemi. 4 % av alla barn och ungdomar lider idag av övervikt eller fetma. Dessa problem är vanligast i låginkomstfamiljer eller i familjer med invandrarbakgrund. Barn som är överviktiga i förskoleåldern, löper en ökad risk att bli överviktiga även som vuxna. Övervikt kan orsaka ett stort antal hälsoproblem senare i livet, så som hjärt-kärlsjukdomar, astma, minskad insulinkänslighet, sömnapné och depression.

I Sverige har förekomsten av övervikt och fetma fördubblats de senaste tjugo åren och hälsoproblemet drabbar främst barn. Övervikt och fetma hos barn innebär sämre förutsättningar för ett hälsosamt liv som vuxen. Sjuksköterskan möter överviktiga barn i sitt arbete och har därför möjlighet att hjälpa dem och deras familjer i en förändringsprocess mot ett hälsosammare liv. Syftet med studien är att beskriva föräldrars upplevelser av att ha ett överviktigt barn. Intervjustudier har analyserats med kvalitativ metod för att öka förståelsen kring fenomenet.