The aim of this study was to investigate how mothers in families with strong patriarchal traditionssee their role as a mother and as a woman. The study is built upon two main questions: What arethe expectations of your family and your immediate environment on you as a mother and as awoman? And what does ?honour? mean for you as a mother and as a woman? In our paper wehad as a starting point a gender perspective that was further on applied in defining our researchquestion. We are also giving an account of the phenomenological perspective that we also had asa basis of our work. We interviewed six mothers living in families with strong patriarchaltraditions.

Studien handlar om hur missbrukare och anhöriga ser på bemötandet från polisen. Den ger även en bild av hur polisen ser på sitt bemötande med ovannämnda. I rapporten beskrivs hur en familj med alkohol problematik kan fungera, samt vilka faktorer som kan underlätta för en sådan familj när de kommer i kontakt med polisen. Enkäter har lämnats till både missbrukare, anhöriga och poliser, för att få information om dera erfarenheter. De har fått beskriva tankar och känslor kring sitt missbruk, sin anhörigsituation och sitt arbete.

Fetma bland barn är ett globalt växande problem och hälsokonsekvenserna av övervikt är de flesta medvetna om. I familjer med överviktiga barn har föräldrarna ett ansvar i att motivera till goda kostvanor och fysisk aktivitet för att skapa goda förutsättningar för en hälsosam vikt. För att vårdpersonal skall kunna hjälpa familjen till goda vanor behövs kunskap om hur föräldrarna upplever situationen och insatserna bör starta redan i tidig barndom eftersom behandlingen då är mer effektiv. Syftet är att belysa föräldrars erfarenheter av att ha överviktiga barn. För att kunna studera området ur olika perspektiv är litteraturstudiens analys baserad på primärkällor i form av publicerade kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Vid stroke utlöses olika reaktioner och kriser i familjen och deras välmående är av stor vikt för rehabiliteringen av den familjemedlem som insjuknat. Genom en djupare förståelse för anhörigas situation kan omvårdnaden bättre individanpassas i syfte att minska psykiska och sociala problem som annars är vanligt förekommande i familjer där en familjemedlem insjuknat i stroke. Syfte: Att beskriva hur anhöriga till en familjemedlem som insjuknat i stroke upplever sin situation. Metod: Studien är kvalitativ. En innehållsanalys gjordes av det manifesta innehållet i fem skrivna berättelser.

Bakgrund: Det är ungefär 10 % av barnen som bor i Sverige som bevittnar våld mot mamman i hemmet. Våldet försiggår i olika familjesammansättningar, inom olika socioekonomiska samt psykosociala typer av familjer. Att bevittna våld kan leda till att barnen får svårt att klara sin skolgång och kan även ge både psykiska och fysiska symtom. Skolsköterskan är en person som alla barn på en skola träffar någon gång under sina skolår och har därför en viktig stödjande roll.Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av att arbeta med barn som bevittnar våld mot mamman i hemmet.Metod: I denna studie användes en induktiv ansats där datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Datamaterialet bygger på intervjuer som genomfördes med sex skolsköterskor.Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde två kategorier: identifiera utsatt barn samt tar emot och bekräftar barnets berättelse.Konklusion: Skolsköterskorna försöker skapa en relation mellan sig själv och barnet så att barnet skall uppleva att de har en personlig relation till skolsköterskan och på så sätt ha lättare för att söka stöd hos denne och berätta om sina erfarenheter..

SammanfattningSamarbetet med föräldrar är en viktig faktor för att barnens förskoletid och skolgång ska bli så bra som möjligt. Utifrån detta är syftet med vårt examensarbete att få en inblick i hur föräldrar till barn som har Downs syndrom ser på sina barns skolgång. Vår frågeställning lyder: Vilken möjlighet att välja skolform för sina barn upplever de föräldrar som svarat på enkäten att de har? Hur ser de föräldrar som svarat på enkäten på sina barns skolplacering? Om de föräldrar som svarat på enkäten hade möjlighet att välja, vad avgjorde deras val? Har barnens födelseår någon påverkan för hur föräldrarna har svarat?För att få svar på våra frågor valde vi att använda oss av en enkät. Enkäten lämnades ut till 32 stycken familjer och av dessa var det fem föräldrar som svarade.Bland de fem svar vi fick var det tre barn som var integrerade elever i grundskolan och två som gått inom träningsskolan.

Detta är en studie med en kvalitativ ansats som syftar till att undersöka bonusföräldrars behov av riktat stöd i föräldraskapet. Den ombildade familjen består av vuxna som har barn sedan tidigare och denna studie behandlar ombildade familjer där enbart en av de vuxna har barn sedan tidigare. Vidare läggs fokus på bonusförälderns upplevelse av att bli en del i en sådan familj. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sju bonusföräldrar. De intervjuade bonusföräldrarnas familjesituationer skilde sig åt på många sätt vilket ger en nyanserad bild av hur en bonusförälder kan uppleva sin situation.

Studien undersöker hur familjehemsföräldrar och deras familjer påverkas av uppdraget som familjehem. Studien undersöker även hur familjehemsföräldrar hanterar egna uppkomna känslor, samt vilket stöd de erhåller i uppdraget. En kvalitativ metod användes där sju familjehemsföräldrar från fyra familjehem intervjuades utefter en semistrukturerad intervjuguide. Respondenternas uppgifter har analyserats utifrån systemteori, copingteori, utvecklingsekologi och teoretiska begrepp. Studiens resultat visar att uppdraget tar mycket tid och energi, vilket påverkar familjehemsföräldrarna, de biologiska barnen och deras vardag på en rad olika sätt.

Bakgrund: Övervikt bland barn har ökat och är nu ett hälsoproblem i samhället världen över. Övervikt som uppkommer redan i barndomen kan bestå upp i vuxen ålder och påverka individens livskvalité och hälsa negativt. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka faktorer som kan påverka sjuksköterskans preventiva arbete med överviktiga barn. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes och baserar sig på elva vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet visade att ett antal faktorer påverkade det preventiva arbetet.

Studiens syfte var att undersöka hur män från Mellanöstern uppfattar hedersrelaterat våld och förtryck samt att se om ett hederstänkande hos individer från Mellanöstern förändras efter att ha flyttat till Sverige. En kvalitativ studie har genomförts i form av fem semistrukturerade intervjuer med unga män från Mellanöstern. Studiens resultat visar att majoriteten av respondenterna har en negativ syn på förekomsten av hedersrelaterat våld och förtryck, där kvinnor exempelvis ses som mindre värdiga. Förekomsten av hedersrelaterat våld och förtryck grundar sig, utöver makt- och kulturperspektivet, i det intersektionella perspektivet där makt, kön, klass och etnicitet har en påverkande roll. När familjer från en hederskultur bosätter sig i Sverige kan ett hederstänkande förstärkas hos dem men det finns även möjlighet till en förändring där hederstänkandet försvagas eller försvinner helt.

Idag erbjuds familjer som fått ett prematurfött barn att gå hem med neonatal hemsjukvårddetta gör att vårdtiden på sjukhuset blir kortare och familjen får komma hem och vårdabarnet i hemmet. Fler sjukhus i Sverige ansluter sig till den neonatala hemsjukvården ochkan i och med det erbjuda föräldrarna denna form av vård. Faderskapet har utvecklats frånatt ha haft rollen som familjeförsörjare till att vara mer aktiv i föräldraskapet. Papporna tarmer plats i familjen. Syftet med denna studie var att beskriva pappors upplevelser avneonatal hemsjukvård.

Barn till föräldrar med psykisk ohälsa kallas ibland för de osynliga barnen. Beardslee familjeintervention (BFI) är en hälsofrämjande preventiv metod för barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Den har en viss evidens för positiva långtidseffekter för barn och familjer när föräldern har depression. Barnen har nu uppmärksammats ännu mer p.g.a. att lagstiftningen har skärpts från och med 1 januari 2010.

Platsen för projektet är bergskanten mellan Hornsbruksgatan och Högalidsparken på Södermalm i Stockholm. Platsen präglas av en stark tvåsidighet, mellan gata och park, som jag valt att ta fasta på i mitt projekt även i programmet. Många vill bo i Stockholms innerstad men få är priviligerade att faktiskt kunna göra det och därför har det varit viktigt för mig att bygga effektiva bostäder där bostadsytan kan användas effektivt för att fler ska få plats att bo i staden. Jag har ritat fyra hus där studenter och familjer med föränderliga behov av bostadsyta kan leva i symbios. Detta tack vare sina olikheter med olika krav och önskningar på bostaden.

Bakgrund Ungefär en familj om dagen i Sverige får besked om att deras barn insjuknat i cancer vilket förändrar dessa familjers livssituation och tillvaro drastiskt. För att sjuksköterskan ska veta hur hon på bästa sätt kan hjälpa familjer behöver hon förståelse för hur situationen kan upplevas av olika familjemedlemmar. Syfte Syftet med studien var att beskriva familjers upplevelser av att leva med ett cancersjukt barn. Metod En systematisk litteraturstudie med tio artiklar som grund, vilka söktes fram i databaserna CINAHL, MEDLINE och psycINFO. Resultat Vid analys av studiernas resultat framkom fyra teman och åtta kategorier.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av deras första yrkesverksamma år och om utbildningen ger en tillräcklig förberedelse inför yrket. Metod: Åtta nyutexaminerade sjuksköterskor intervjuades om deras upplevelser och innehållet analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Sju kategorier och 19 subkategorier framkom. Resultat: Studien visar att de nyutexaminerade sjuksköterskorna var förväntansfulla inför sitt nya yrke men kände samtidigt rädsla och oro inför det stora ansvaret och kraven som ställs inom sjuksköterskans profession. Arbetet upplevdes som stressigt och svårt men med hjälp av stöd och gott bemötande från kollegor och arbetsledare kunde arbetet underlättas och sjuksköterskan kunde känna trygghet.