Bakgrund: Övervikt är ett ökande problem bland barn och ungdomar. Ett försök att minska denna problematik är att fysisk aktivitet på recept (FaR®) ordineras. Hur detta upplevs av barnen/ungdomarna och deras föräldrar är inte klarlagt. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur barn/ungdomar och deras föräldrar upplevde bemötande och information i samband med att få fysisk aktivitet på recept ordinerat samt vad de hade för förväntningar på detta. Metod: Studien utgjordes av en deskriptiv design med kvalitativ data, i form av semi-strukturerade intervjuer med familjer vars barn/ungdomar förskrivits FaR®.

Jämställdhet är ett begrepp som ständigt debatteras. Jämställdhetsdiskursen är närvarande i familj och skola, såväl som på arbetsplatser och inte minst på den politiska arenan. Trots att ojämlika könsstrukturer lyfts fram i samhället idag finns problemen kvar, och det kön vi har påverkar till stor del hur vi lever våra liv. Denna studie fokuserar på jämställdhet i familjen, med syftet att beskriva hur jämställdheten ser ut i par där minst den ena parten studerar vid Malmö högskola. Syftet är vidare att beskriva huruvida föräldraskap påverkar graden av jämställdhet hos dessa par, samt huruvida arbetsdelning och inflytande över beslut fördelas könstraditionellt eller könsneutralt inom paren.

I samband med ett bygge av en privatvilla ställs man inför många val. Det är inte ovanligt att trädgården hamnar i skymundan i förhållande till alla interiöra beslut som ska fattas.Min utgångspunkt i den här uppsatsen är att det finns en efterfrågan på lättskötta trädgårdar bland ägare till nybyggda villor i Gävle. Genom intervjuer med tio familjer som nyligen ?blivit med trädgård? och genom intervjuer med människor med erfarenhet i byggbranschen har jag tagit fram åtgärdsförslag för den skötselextensiva trädgården..

Asylsökande barn med uppgivenhetssymptom var i 2000-talets början ett relativt okänt tillstånd men ansågs ändå vara en unik svensk företeelse eftersom den snabba ökningen som skedde under denna period aldrig har påträffats i något annat land. Det finns ingen vedertagen klassificering av tillståndet och flera symptom inryms inom olika diagnoskriterier. Nationell forskning menar att tillståndet inte kan förklaras med någon bakomliggande somatisk sjukdom, och att föräldramanipulation av barnen inte kunnat påvisas utan att fenomenet kräver multifaktoriella förklaringsmodeller. Vidare bör behandlingsarbetet ta hänsyn till barnets unika bakgrund, symptom och familjesituation samt fokusera på föräldrastöd eftersom föräldrarna spelar en viktig roll för barnets psykiska mående. Syftet med studien är dels att belysa hur kunskapsläget kring asylsökande barn med uppgivenhetssymtom ser ut vid en BUP-mottagning i norra Sverige, dels undersöka hur dessa barn och familjer behandlas inom verksamheten.

Bakgrund: Läxor är en stor del av barnens liv som påverkar dem såväl i skolan som i deras hemmiljö. Eftersom läxor är något som barnen tar med sig hem berörs även deras familjer. Faktorer som vi menar kan påverka elevernas utveckling är hur arbetet med läxor sker i hemmet och föräldrarnas syn på läxor. Vi anser även att ett fungerande samspel mellan barn, föräldrar och skola är av stor betydelse för barnets utveckling och att läxor till stor del ingår i denna samverkan. Vi har därför undersökt fenomenet läxor ur ett föräldraperspektiv.

Vad har barn i Sverige för rättigheter idag och vad har föräldrar för skyldigheter gentemot sina barn? Ska föräldrar skiljas eller ska de stanna kvar för barnens skull? När familjer splittras är det ofta barnen som blir de största förlorarna, för att föräldrar inte kan komma överens. Ska det verkligen vara så? Lagstiftningen har de senaste årtiondena förbättrats och går fortfarande i positiv riktning inom detta område, bl.a. beroende på att separationer inom familjer har blivit allt vanligare och att samhällsutvecklingen har förändrats.

De senaste decennierna har det blivit allt tydligare att utbudet på bostadsmarknaden inte matchar efterfrågan. Främst den rådande bristen på bostäder, men också för de bostäder som alla slåss om i huvudsak är byggda utifrån hur Sverige såg ut för 40?50 år sedan. Dagens familjer och deras behov ser inte lika dana ut som när bostäderna byggdes. Bostadsmarknaden måste följa samhällets utveckling och vara villiga att satsa på nytänkande.

Bakgrund: I dagens sjukvård möter sjuksköterskor patienter med många olika smittsamma sjukdomar. Smittoämnen sprids lätt när resandet i världen har ökat och sjuksköterskor står i frontlinjen när det gäller att utsättas för smittsamma sjukdomar på sina arbetsplatser.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vilka faktorer som inverkar på sjuksköterskors vilja att vårda patienter med smittsamma sjukdomar.Metod: En systematisk litteraturstudie som bygger på 18 artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats.Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskor upplevde stor rädsla och oro för att bli sjuka och smitta sina familjer, kolleger och vänner. Trots risken för att själva smittas framkommer att sjuksköterskorna accepterade dessa risker eftersom de såg det som en del av sin professionella skyldighet att vårda alla patienter. För att sjuksköterskor ska känna sig trygga i sitt arbete krävs att de har effektiv skyddsutrustning, har adekvat utbildning, och stöd från arbetsgivare som ser till att det finns riktlinjer att följa.Slutsats: Sjuksköterskor anser sig ha en etisk plikt att arbeta, även när de står inför en risk för att själva bli utsatta för smitta. Tydliga rutiner och riktlinjer kan minska sjuksköterskornas rädsla för att bli smittade eller för att smitta sina familjer.

Introduktion: I Sverige lever upp till en tiondel av alla barn med någon form av långvarig sjukdom, vilket kan få konsekvenser för hela familjen. Huvudmålet för barnhälsovården är att medverka till så god hälsa som möjligt för alla barn. Långvarig sjukdom är inte per automatik förenligt med ohälsa vilket tyder på att barnhälsovårdens insatser kan vara betydelsefulla för dessa familjer. Syfte: Att beskriva BVC-sjuksköterskans erfarenheter vid hälsofrämjande insatser då barnet på grund av långvarig sjukdom har kontakt med flera vårdinstanser.Metod: En större kvalitativ studie med 15-20 halvstrukturerade intervjuer planeras. En pilotstudie där fyra BVC-sjuksköterskor intervjuades har utförts för att pröva metoden.

Barnavårdscentralen (BVC) är en frivillig men väl socialt accepterad del av barnhälsovården i Sverige. Behovet av stöd på BVC har förändrats över tid och nu dominerar de psykosociala behoven. Barn är beroende av vuxnas omsorg. Eftersom en stor andel av förskolebarnen träffar en BVC-sjuksköterska har hon en viktig roll i att identifiera och hjälpa barn som är utsatta för omsorgssvikt. Syftet med studien är att undersöka BVC-sjuksköterskors erfarenheter av att möta familjer där de misstänker att barn kan vara utsatta för omsorgssvikt och hur de upplever de resurser de har till sitt förfogande för att hjälpa barn och familj.En kvalitativ metod med induktiv ansats valdes och åtta BVC-sjuksköterskor intervjuades.

Syftet med denna studie var att undersöka hur rehabiliteringspersonal, lärare och föräldrar upplever skolans beredskap för att ta emot barn med en förvärvad hjärnskada.Ansatsen utgår från en metodtriangulering med intervjufrågor och enkätfrågor. Intervjuer har genomförts med rehabiliteringspersonal och enkäter har skickats till föräldrar respektive lärare. Sex intervjuer har genomförts med personal som arbetar med rehabilitering av barn med förvärvade hjärnskador. Enkätfrågor till sju lärare och postenkäter med missivbrev har sänts ut till 16 familjer.Av dessa har elva familjer svarat.Hälften av lärarna och föräldrarna som besvarat enkäten anser att skolan inte har den beredskap som krävs för att ta emot ett barn med en förvärvad hjärnskada. De övriga lärarna och föräldrarna som besvarat enkäterna har varit något mer positivt inställda.Likaså finns det en viss samstämmighet mellan de intervjuade personerna som arbetar med hjärnskadade barns rehabilitering.

I samband med ett bygge av en privatvilla ställs man inför många val. Det är inte ovanligt att trädgården hamnar i skymundan i förhållande till alla interiöra beslut som ska fattas.Min utgångspunkt i den här uppsatsen är att det finns en efterfrågan på lättskötta trädgårdar bland ägare till nybyggda villor i Gävle. Genom intervjuer med tio familjer som nyligen ?blivit med trädgård? och genom intervjuer med människor med erfarenhet i byggbranschen har jag tagit fram åtgärdsförslag för den skötselextensiva trädgården..

SammanfattningUndersökningen är riktad till dem som är intresserade av ett väldigt utmanande, nytt och framtidstänkande arbete med sörjande föräldrar. Ambitionen med studien har varit att få en fördjupad kunskap kring family support teamets arbete, roller och funktioner på ett barnhospice. Med hjälp av en kvalitativ metod har jag uppnått studiens syfte. I undersökningen har jag använt mig av frågeställningarna: Hur beskriver family support teamet sina arbetsuppgifter med obotligt sjuka barn och deras familjer? Samt vilket samarbete finns det mellan family support teamet och de övriga professionerna på Ty Hafan? Studieresultaten har jag relaterat till ett rollteoretiskt - samt organisationsteoretiskt perspektiv.

Bakgrund: Övervikt är ett internationellt hälsoproblem. Tidiga insatser av barnhälsovården är betydelsefulla och kan förebygga och förhindra framtida komplikationer.Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att stödja familjer med ett överviktigt barn till en mer hälsosam livsstil.Metod: Kvalitativa intervjuer genomfördes med åtta distriktssköterskor inom barnhälsovården i södra Sverige. Analysen av intervjuerna genomfördes med en metod för kvalitativ manifest innehållsanalys.                  Resultat: Studiens resultat redovisas i tre kategorier: ?Relationer mellan distriktssköterskor och föräldrar?, ?Betydelsen av föräldrarnas insikt och vilja att förändra? samt ?Stödja familjerna till hälsosammare matvanor och motion? . I studien framkom att föräldrarnas insikt och vilja att förändra samt motivation var avgörande för att en förändring till en mer hälsosam livsstil skulle ske när ett barn var överviktigt.

Försök sätta er in i att man får tillfälle att omvandla sitt sommarställe, där möjligheterna till nyttjande varit begränsade till sommarhalvåret, till ett fritidshus med boendemöjlighet året runt. Tänk att man får byta trånga, ogenomtänkta och halvfärdiga utrymmen till stora luftiga ytor med modern standard, hög komfort och smarta förvaringslösningar. Tänk er att ytorna mer än fördubblas och att du faktiskt kommer att kunna förvara en del saker i det nya huset som du tidigare behövt släpa fram och tillbaka mellan fast bostad och sommarhus.Det är vad sju familjer fått möjlighet till och som kommer att vara en del av det här arbetet..