Högre byggnader i Sverige stabiliseras vanligen med väggar som dimensioneras för att uppta både skjuv- och tryckkraft, så kallade ?Shear-Walls? eller stabiliserande väggar. Vid dimensionering av dessa element refererar den aktuella normen, SS-EN 1992-1-1 (EK2) till fackverksmetoden. Då det råder brist på praktiskt applicerbara dimensioneringsregler för fackverksmetoden för stabiliserande väggar används i dagens läge ofta den amerikanska betongnormen, ACI som med sitt enklare och mer praktiska tillvägagångssätt konkurrerar ut fackverksmetoden. Eftersom dessa hus byggs i Sverige ska Eurokoderna tillämpas, därför är det intressant att veta hur stor skillnaden i både armering, men även styvhet blir om båda metoderna tillämpas på ett väggelement.

I byggbranschen går byggprocessen alltmer mot ett industriellt byggande. Trä- och stålindustrin har kommit långt i utvecklingen medan platsgjutna betongkonstruktioner har hamnat på efterkälken. En anledning till detta är att utvecklingen av 3D-modelleringsprogram för trä respektive stål har gjort det möjligt att ur modellen genera ritningar och information. För armerade konstruktioner däremot är ritningarna mer komplicerade eftersom konstruktionerna består av två material som redovisas på en och samma ritning. Redovisningen sker enligt en fastställd redovisningsmetod som har utvecklats för att underlätta ritarbetet för hand.

En stor del av Trafikverkets budget går till att reparera och underhålla våra broar. Underhållsåtgärder orsakar också trafikproblem med stora miljöutsläpp och samhällskonsekvenser som följd. Eftersom broar vanligtvis dimensioneras för en lång livslängd på 120 år är det viktigt att planera för långsiktiga lösningar och förutse konsekvenserna av kommande underhållsåtgärder. Genom att använda mer underhållsfria material finns möjligheten att minska kostnaderna och koldioxidsläppen.Målet med examensarbetet är att ta reda på hur stora besparingarna är genom att svara på frågan: ?Vilka fördelar erhålls av att använda mer underhållsfria material i broöverbyggnader ur kostnads- och miljösynpunkt??.

Bakgrunden till detta examensarbete är att Papyrusområdet i Mölndals Kvarnby står inför en omfattande ombyggnad. Området har till stora delar stått övergivet sedan tillverkningen upphördeår 2006. I området finns dock stora kulturvärden som bör tas tillvara på samt bevaras. Syftet med examensarbetet är att utreda hur byggnad 18 på området kan tas tillvara på och vilka nyaverksamheter som kan vara lämpliga för byggnaden i det nyplanerade området. I examensarbetet utförs 3 delstudier för att undersöka vilka verksamheter som lämpar sig bäst för byggnaden och för området.

Since 1 January 2010 it is a requirement to use the European standards, Eurocodes, in Sweden when constructing bridges. One chapter that has caused an extra amount of problems for the engineers is the one about fatigue analysis, which resulted in us doing this thesis.To do this we had to read all of the Eurocodes that direct, or indirect deals with fatigue and calculating of such. We have read the background documents for the Eurocodes and master?s thesis in the subject. We also studied the calculations of bridges constructed by different construction firms.We have chosen to limit the thesis to discuss only road bridges made of concrete due to the lack of method for verification of concrete in the national appendix.

Examensarbetet utgör en jämförelse mellan två byggmetoder: platsgjutna betongväggar och skalväggar. Studien har gjorts för SEFA Betongentreprenad AB med avsikt att redogöra den mest lönsamma byggmetoden.De centrala aspekter som belyses i detta examensarbete är kostnader, tider och arbetsmiljö.Resultatet visar att byggnation med skalväggar leder till ökade materialkostnader i projektet, vilket också leder till en högre självkostnad för betongentreprenören. Byggtiden blir däremot kortare och det gynnar totalentreprenören vars arbetsplatsomkostnader och arbetsledningskostnader. Utöver detta ger skalväggar en bättre arbetsmiljö i jämförelse med platsgjutna väggar eftersom mindre arbetsmoment krävs på arbetsplatsen vilket också leder till minskning av antalet olyckor.Tider och kostnader baseras på enhetstider från Nybyggnadslistan 1999 samt prisförfrågningar. Därefter har vi gjort en noggrann kalkylering med hjälp av olika datorprogram så som Bluebem, Wikells och Excel för att kunna sammanställa den totala byggtiden och självkostnaden.

Fyrpålsfundament har traditionellt utförts med uppbockad jämnt fördelad rutarmering. Efter införandet av de europeiska konstruktionsreglerna, Eurokoderna, rekommenderas att en fackverksmodell tillämpas vid dimensionering av pålfundament. Normalt appliceras en fackverksmodell med trycksträvor som går från pelare ut till respektive påle och med dragband mellan pålarna. Armeringen utförs som slutna slingor koncentrerat mellan pålarna. Entreprenör föredrar den jämnt fördelade rutarmeringen då utförandet av den armerade betongplattan underlättas.I det här examensarbetet undersöks en alternativ fackverksmodell som förväntas ge en spänningsbild som motiverar en jämnare utbredd armering i betongplattans underkant samtidigt som alla dimensioneringskrav i brottgränstillstånd är uppfyllda.

Dammar är en viktig konstruktion i Sverige och i världen bland annat för vattenförsörjning, reglering av flöden och elproduktion. En expansion på grund av en alkalisilikareaktion (ASR) i en betongdamm kan leda till många problem. Bland annat kan det uppstå läckage av vatten och problem med öppning och stängning av luckor.Mycket forskning har lagts ner på att ta reda på hur ASR påverkar hållfastheten och bärförmågan hos betong. Detta examensarbete syftar till att genom en litteraturstudie visa hur bärförmågan hos en lamell­damm påverkas av en alkalisilikareaktion. I den första delen beskrivs vad en lamelldamm är och principer för dimensioneringen av en monolit.

I Sverige använder man idag BKR och BBK 04 vid dimensionering av betongkonstruktioner vilka, inom kort tid, kommer att ersättas av Eurokod 2. Vid dimensionering av byggnader kommer Eurokod 2 Del 1-1 att användas och med regelverket kommer en hel del nya regler och normer att behöva anpassas. För att undersöka hur BKR och BBK 04 skiljer sig mot Eurokod 2 vid dimensionering av betongkonstruktioner har en balk och en pelare med vanligt förekommande dimensioner studerats. Balken dimensioneras med hänsyn till bärförmåga vid böjning och tvärkraft samt kontroll av sprickbildning. Pelaren dimensioneras med hänsyn till bärförmåga vid centriskt tryck och moment i tvärsnitt på grund av strukturimperfektioner.BBK 04 har gått ett steg närmare Eurokod 2 än tidigare utgåvor och det som skiljer vid beräkning av armering, är hur partialkoefficienter används.

För att kunna upphandla ett elsystem med erforderlig prestanda till en havsbaserad vindkraftpark krävs att köparen ställer krav på säljaren. För att kunna göra detta krävs att ett antal utredningar görs. För detta behöver bl.a. ett internt kabelnät designas. En kabels växelströmsresistans består av en likströmskomponent och en tillsatskomponent.

Ett vanligt problem på mjölkgårdar är att drivningsgator, grindhål, ytor kring vattentråg och andra högt belastade ytor blir söndertrampade under betessäsongen. Detta kan bidra till problem som sänkt djurhälsa, försämrad mjölkkvalité och dåligt fungerande kotrafik. De söndertrampade ytorna är även känsligare för jorderosion och näringsläckage. För att undvika denna typ av problem kan markstabiliserande material anläggas på dessa ytor. Detta examensarbete är en del av projektet Kamp mot tramp, ett projekt finansierat av Stiftelsen Lantbruksforskning.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka och jämföra två olika beräkningsmetoder när det kommer till beräkningar av väggskivor. Den ena beräkningsmetoden baserar sig på traditionella handberäkningar där anvisningarna i BBK 04 (Boverket 2004) och Betonghandbok Konstruktion (Lorentsen, Mogens, Cederwall, Krister & Östlund, Lars (red.) (1990)) följs. Den andra metoden baserar sig på finita elementmetoden, och utförs med hjälp av programmet Strusoft FEM-Design Wall. Med Finita elementmetoden delas konstruktionen upp i flera små delar, så kallade finita element, som sedan beräknas var för sig, och sedan sätts alla delarna ihop till ett resultat för hela konstruktionen. Två olika väggskivor beräknades, en solid väggskiva samt en väggskiva med ett dörrhål i. Vid jämförelsen på den solida väggskivan visade sig resultaten stämma väl överens med varandra.

?Prefabricerad broproduktion ger ett snabbt montage och stor möjlighet att styra produktionsprocessen? (En av de intervjuade)Vid traditionell produktion av betongbroar tillverkas bron på plats. Ingående arbeten såsom byggande och rivning av ställning, formsättning, armering samt gjutning av bron är tidskrävande moment som innefattar oergonomiska arbetsställningar för yrkesarbetarna, där de dessutom exponeras för ogynnsamma väderförhållanden och höga höjder. De flesta betongbroar som byggs i Sverige utförs fortfarande enligt traditionella metoder innehållande många tidskrävande och ogynnsamma arbetsmoment.I rapporten behandlas prefabricerade betongbroar som är ett konkurrenskraftigt alternativ vid broproduktion. Broelementen tillverkas på fabrik och monteras på plats, vilket leder till tidsvinster, minskade trafikstörningar, förbättrad arbetsmiljö och bättre kvalitet.

SammanfattningBetong delas in i en rad olika hållfasthetsklasser som påverkar vilka egenskaper betongen har vad gäller hållfastheten, högre klass ger högre hållfasthet. Vid dimensionering av betongkonstruktioner kommer valet av hållfasthetsklass på betongen spela in på hur stor armeringsmängd som fordras. I hur stor grad armeringsmängden påverkas beror på vilken typ av element det gäller samt vilka typer av laster det påverkas av, men generellt gäller att en högre hållfasthetsklass på betongen genererar en lägre armeringsmängd. Tryckta konstruktioner, exempelvis väggar, pelare och valv, i betong klarar stora laster i sig utan kraftig armering. Denna studie har haft som mål att ta fram ett dokument som påvisar i vilka typer av element det lönar sig ekonomiskt att använda en högre hållfasthetsklass med en lägre armeringsmängd som påföljd, samt redovisa priset för respektive tvärsnitt. Den fiktiva byggnad som studerats är ett 15 våningars bostadshus uppfört i Östersund.

Titel: En kartläggning av tolkningsproblem och brister i Eurokoderna.Högskola: Högskolan i Halmstad.Kurs: Examensarbete, 15 högskolepoäng på Byggingenjörsprogrammet.Nyckelord: Eurokoderna, tolkningsproblem, brister, enkätundersökning.Syfte: Syftet var att undersöka om det behövs en förbättring av Eurokoderna, och i så fall redogöra för vilka delar det gäller. Undersökningen kan på så sätt vara ett steg mot en ytterligare förbättring av Eurokoderna, och därmed ett bidrag till att underlätta konstruktörens dagliga arbete.Metod: Kartläggningen grundades på resultatet från en enkätundersökning som i sin tur grundades på ett antal intervjuer. Både intervjuerna och enkäterna besvarades av byggkonstruktörer som arbetade mycket med Eurokoderna. Under intervjuerna ombads respondenterna att redogöra för de Eurokod-delar som ansågs vara svåra att tolka. Därefter utformades en enkät som behandlade frågor på de delarna som lyftes fram som problematiska under intervjuerna.Slutsats: Enligt den här studien kan det konstateras att konstruktörer tolkar vissa delar i Eurokoderna på olika sätt.