Trygghet kan bÄde vara, fysisk, mental och social. Platsens utformning, rÀdslan för brott, tidigare erfarenheter och personer i omgivningen Àr faktorer som pÄverkar upplevelsen av trygghet vilket diskuteras i denna rapport.Stadens utformning pÄverkar den upplevda tryggheten och rÀdslan för brott förknippas ofta med utomhusmiljöer som Àr avskilda, mörka, slitna och dÀr sikten och överblicken Àr dÄlig. GÄngtunnlar Àr sÄdana platser allmÀnheten upplever som otrygga.Jag har i min rapport valt att skriva om otrygga utomhusmiljöer med fokus pÄ gÄngtunnlar för att ta reda pÄ hur anvÀndandet av rumsliga element kan frÀmja trygghetskÀnslan i dessa miljöer. Detta för att utveckla ett gestaltningsförslag med tillÀmpning för gÄngtunneln ?TillgÄngen? i Eskilstuna.

Syftet Àr att ta reda pÄ vad som menas med anonymitet i dagens kameraövervakade stad. Dentraditionella uppfattningen Àr att stadens karaktÀr Àr anonymitet och syftet Àr att ta reda pÄ huranonymiteten ser ut idag nÀr stadsmedborgarna Àr kameraövervakade. Studien Àr en begreppsutredning av anonymitet, och dess relaterade begrepp trygghet.Huvudsakligen anvÀnds Simmels teori om storstaden och Foucaults teori om övervakning,men ocksÄ teoretikerna Jane Jacobs och Mike Davis och deras syn pÄ trygghet i staden sÄ vÀlsom en del andra kÀllor. Jag kopplar Simmel och Foucault till anonymitetet och trygghet,tillÀmpat pÄ dagens stad. Slutsatserna Àr att dagens stadsmÀnniska Àr bÄde anonym och inte, beroende pÄ hur man serdet. De som syns i kamerans blick Àr de som begÄr brott, medan de andra fortfarande Àranonyma. GÀllande tryggheten kan den uppnÄs genom ett levande folkliv.

Ett grundlÀggande mÀnskligt behov Àr upplevelsen av trygghet och trots risker önskar mÄnga Àldre personer fortsÀtta att leva i sina egna hem Àven nÀr deras hÀlsa Àr hotad. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelser av trygghet bland Àldre personer som bodde i sina egna hem och hade trygghetsbistÄnd. En kvalitativ ansats anvÀndes med avsikt att fÄ fördjupad förstÄelse för detta mÀnskliga fenomen. Sju Àldre personer intervjuades frÄn tvÄ stÀder i norra Sverige och de ombads att berÀtta om sin vardag och situationer dÀr de kÀnt sig trygga alternativt otrygga. Intervjutexten analyserades med tematisk innehÄllsanalys och resulterade i fem sub-teman: Betydelsen av relationer, Möjligheter till hjÀlp, Kunna fatta egna beslut, Ekonomiskt oberoende samt Acceptera beroendet och se möjligheter.

Enligt styrdokumenten Àr det lÀrarens ansvar att fÄ varje elev att kÀnna sig trygg. Syftet Àr att genom fokusgruppsintervjuer med elever i Ärskurs 2-3 visa faktorer som kan innebÀra trygghet respektive otrygghet pÄ en skolgÄrd. Avsikten Àr att hÀrigenom identifiera faktorer som pÄverkar elevers upplevelser av trygghet respektive otrygghet. Vi vill ocksÄ undersöka om det finns sÀrskilda omrÄden som utgör potentiella riskzoner för eleverna. Vi började med att göra en pilotstudie som testade frÄgorna. DÀrefter genomfördes intervjuer med elever i Ärskurs 4-5.

Under senare tid har fler och fler forskare betonat det sociala kapitalets betydelse för samhÀllet. Men vilken betydelse har vÀlfÀrden i denna aspekt? Det finns en stark koppling mellan trygghet och socialt kapital, vissa gÄr sÄ lÄngt som att sÀga att trygghet Àr en fundamental faktor för att undvika sociala fÀllor. Men kan man dÄ skapa socialt kapital genom vÀlfÀrden? Detta skulle innebÀra att en generösare vÀlfÀrd mer Àr en investering för samhÀllet Àn en vÀlgörenhet..

Upplevelsen av att vistas pÄ offentliga platser i större stÀder Àr olika. De plats er som upplevs obehagliga och med oro för att utsÀttas för brott Àr inte alltid de platser dÀr det statistiskt sÀtt sker flest brott. Stockholm Àr en av de stÀder som jag har tittat pÄ och pÄ vilka platser i storstaden som upplevs pÄ vilket sÀtt.Risken för att utsÀttas för brott pÄ offentliga platser har ökat och vÄldsbrott pÄ offentliga platser stÄr för 18 % av antalet anmÀlda brott och dÀr ingÄr Àven misshandel och sexualbrott. Jag har titta nÀrmare pÄ hur man upplever sin trygghet i vardagen och pÄ vilket sÀtt man kan hindra eller förÀndra de utsattas beteenden och beslut.Mitt arbete har lett fram till en produkt som Àr personbunden och har som uppgift att visa anhöriga vart man befinner sig och hur man mÄr för att snabbt kunna ta kontakt med nÄgon om otryggheten ökar och förstÀrka upplevelsen av kontroll och trygghet. Det resulterade i ett armbandskoncept som har en tjÀnst kopplat i sig i form av en applikation..

Det hÀr examensarbetet handlar om pedagogiskt drama i förskolan, med betoning pÄ empati och trygghet. Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ vad pedagoger samt dramapedagoger anser om pedagogiskt drama kopplat till barns utveckling av empati och trygghet, samt pÄ vilket sÀtt pedagogiskt drama kan anvÀndas i förskolans vardag. Jag har utgÄtt frÄn följande tvÄ frÄgestÀllningar: PÄ vilka sÀtt, anser pedagoger och dramapedagoger, att pedagogiskt drama kan bidra till barns utveckling? PÄ vilka sÀtt kan pedagoger anvÀnda sig av pedagogiskt drama i den dagliga verksamheten? För att besvara mina frÄgor har jag valt att anvÀnda mig av intervjuer samt observationer. De personer som jag valde att intervjua var alla pedagoger, men en av dem var bÄde pedagog och dramapedagog. En av pedagogerna var Àven verksamhetsansvarig pÄ en teaterförskola.

I samband med min utbildning till fysisk planerare stötte jag pÄ begreppet trygghet flera gÄnger. Dock nÀmndes detta sÀllan i samband med belysning, utan endast andra aspekter togs upp. DÀrför tycker jag att det behövs nÀrmare undersökning av hur vi egentligen upplever att en trygg miljö ska vara. Det behövs nÀrmare undersökning av hur denna upplevda trygga miljö pÄverkas av en annan sorts belysning. Detta leder sÄledes till att denna uppsats behandlar Àmnet trygghet i relation till belysning, med en inriktning pÄ rörelsestyrd belysning.

Inför en operation med generell anestesi upplever en stor del av patienterna oro som uttrycker sig pÄ olika sÀtt. För att patienten ska kunna uppleva trygghet och delaktighet i sin vÄrd Àr en god vÄrdrelation mellan anestesisjukskörskan och patienten centralt. Genom information kan patientens oro minska samt upplevelse av trygghet öka. Syftet med studien var att belysa patientens upplevelse av patientinformationen. Studien utfördes med kvalitativ ansats med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer.

Uppsatsen handlar om den nya skollagen som börjat gÀlla 2010-08-01. Syftet har varit att konstruera en lathund sÄ jag som lÀrare vet vad som gÀller angÄende trygghet och studiero i denna lag. I lathunden kan jag snabbt fÄ en överblick över vad lagen sÀger i olika disciplinÀra situationer och hur jag som lÀrare ska agera och nÀr rektor ska agera. Förutom att jag studerat den nya skollagen, dess tillkomst och innehÄll har jag Àven jÀmfört den med den gamla skollagen. För att analysera och vikta de olika juridiska dokumenten har jag anvÀnt mig av en rÀttsdogmatisk metod Ska den nya lagens intentioner uppnÄs krÀvs dock att de som arbetar inom skolan fÄr ordentlig kunskap om den nya lagens innehÄll. FörÀldrar och elever bör givetvis ocksÄ informeras.

IntroduktionDen perioperativa vÄrdprocessen syftar till att ge sjuksköterskan och patienten en möjlighet att genom kontakt skapa en relation.SyfteSyftet med denna studie var att undersöka vad patientkontakt innebÀr för operationssjuksköterskor.MetodStudiens deltagare var operationssjuksköterskor som tillfrÄgades om vad patientkontakt innebar fördem. En kvalitativ innehÄllsanalys gjordes pÄ intervjuerna som kodades och delades in i kategorierutifrÄn de meningsbÀrande delar som framkom.ResultatOperationssjuksköterskorna strÀvar efter att inge förtroende och trygghet genom att etablera en brakontakt med patienten. Genom kontakten fÄr operationssjuksköterskorna möjlighet att tillÀmpa sinaomvÄrdnadskunskaper samt att fÄ visa vem de Àr.DiskussionTrygghet, förtroende och kommunikation Àr grunden för en bra relation mellan sjuksköterskan ochpatienten. Relationen ger sjuksköterskorna en kÀnsla av helhet sÄvÀl yrkesmÀssig som personlig. DÄsjusköterskan och patienten möts som individer kan de skapa en mellanmÀnsklig relation som Àr enförutsÀttning för god omvÄrdnad.SlutsatsOperationssjuksköterskorna vÀrdesÀtter patientkontakten.

Syftet med denna studie Àr att synliggöra vad som leder till en lyckad inskolning pÄ förskolan ur pedagogers och förÀldrars perspektiv men Àven vad författare skrivit i Àmnet. I arbetet ligger stort fokus pÄ pedagogers och förÀldrars roll under inskolningsprocessen men Àven pÄ barns trygghet vid inskolning. Jag vill ta reda pÄ hur pedagoger och förÀldrar kan underlÀtta inskolningen för ett litet barn. Som metod har jag anvÀnt mig av kvalitativ intervju och kvalitativ analys. I studien deltog fem förskollÀrare och fem förÀldrar.

Eftersom stölder Àr ett stÀndigt problem som hela tiden ökar Àr det viktigt att personalen Àr sÀkerhetsutbildad för att klara en stöld- eller hotsituation sÄ bra som möjligt. Personalen kan komma att utsÀttas för situationer som de inte kan bemÀstra. Med denna insikt har författarna undersökt hur det stÄr till med tryggheten hos personalen och vilka risker de utsÀtts för i sitt dagliga arbete ute i butikerna. Hur hÀnger trygghet och Ängest hos butikspersonalen ihop med stöld- och rÄnförebyggande ÄtgÀrder? En undersökning gjordes i fem olika butiker i Varberg och genom stÀllda frÄgor till personalen har fakta samlats in om personalens trygghet och deras Ängest i butikerna.

Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva hur brukare med beviljad nattillsyn ser pÄbegreppen trygghet och otrygghet i sin omsorgssituation nattetid. Vidare Àr Àven syftet attse till hur de uppfattar teknik som ett komplement inom omsorgsarbetet. De frÄgestÀllningarutgÄr ifrÄn Àr:? KÀnner brukaren sig trygg nattetid?? Vilka faktorer anser brukaren Àr de viktigaste för trygghet nattetid?? Upplever brukaren faktorer i omsorgen som leder till otrygghet?? Anser brukaren att den teknik som presenteras kan leda till en ökad kÀnsla avtrygghet eller anser de att det leder till otrygghet?Metod: Det empiriska materialet i studien har samlats in genom kvalitativ metod i form avdeskriptiva halvstrukturerade intervjuer. De fem informanterna Àr ensamstÄende kvinnor iÄldern 82-92 Är, de bor alla kvar i det egna hemmet och har Àven insatser frÄn hemtjÀnstenunder dagen.

Om dom skrattar Ät mig kan jag skratta Ät dom Àr en kvalitativ studie dÀr arton gymnasieelever intervjuades. Syftet med undersökningen var att studera gymnasieelevers upplevelser av muntlig framstÀllning. Resultatet visar att muntlig framstÀllning i skolan upplevs som jobbigt och svÄrt och förknippas med mer eller mindre nervositet. Eleverna visar ÀndÄ pÄ en positiv instÀllning till muntlig framstÀllning och vill fortsÀtta att öva och genomföra muntliga framföranden samt fÄ ytterligare undervisning i hur muntlig framstÀllning genomförs pÄ bÀsta sÀtt. Vad som Àr avgörande för genomförandet av de muntliga framstÀllningarna Àr att eleven kÀnner trygghet och sÀkerhet i gruppen som ska lyssna.