Syftet med denna kandidatuppsats Àr att ge en ökad förstÄelse för ljusets betydelse för att mÀnniskor ska kÀnna sig trygga i stÀders offentliga rum efter mörkrets inbrott. Mörkret har alltid skrÀmt mÀnniskan och varit en begrÀnsande faktor i det vardagliga livet. Som skydd och för att kunna utnyttja dygnet pÄ bÀsta sÀtt har ljus anvÀnts i otaliga former genom Ären; allt frÄn eld till elektricitet. Det artificiella ljuset har haft en stor betydelse för hur vi idag kan leva vÄra liv. Trots att dagens stÀder Àr fulla av ljus under dygnets mörka timmar finns en otrygghet bland mÄnga att röra sig i stadens offentliga rum efter mörkrets inbrott.

Individens hÀlsa har stor betydelse för hennes vÀlmÄende och livskvalitet. HÀlsa definieras utifrÄn fysiska, psykiska och sociala faktorer. Idag vet vi att individens hÀlsa pÄverkas av ett flertal faktorer som ligger utanför hÀlso- och sjukvÄrdens nuvarande ramar. En av de faktorer som anses pÄverka individens hÀlsa sammanfattas inom begreppet socialt kapital. Socialt kapital Àr ett resultat av att individer, grupper och organisationer investerat i resurser vilka bidragit till att utveckla goda sociala relationer.

Syfte: Att beskriva nyutexaminerade allmÀnsjuksköterskors upplevelser av att vÄrda patienter i livets slut. Metod: Författaren har genomfört en kvalitativ intervjustudie med beskrivande design. Undersökningsgruppen valdes ut genom bekvÀmlighetsurval och bestod av sju allmÀnsjuksköterskor som jobbat max tvÄ Är som sjuksköterska. Det insamlade materialet analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys. Resultat I analysen framkom sju kategorier. De intervjuade sjuksköterskorna beskrev en tillfredsstÀllelse i arbetet med patienter i livets slut, vilket kunde dels bero pÄ att de utvecklades i det jobb de gör, men det kunde ocksÄ bero pÄ att de fick uppskattning frÄn patient och anhöriga. Trots arbetstillfredsstÀllelsen som sjuksköterskorna beskrev kunde de Àven fÄ en kÀnsla av otillrÀcklighet i vÄrdandet av patienter i livets slut, vilket kunde vara en konsekvens av brist pÄ tid och personal.

INTRODUKTION: Det finns studier som beskriver ungdomars upplevelser av skolhÀlsovÄrd, hÀlsosamtal och ungdomars syn pÄ hÀlsa och ohÀlsa men det saknas studier kring hur ungdomar upplever hÀlsokontrollens praktiska moment vÀgning och mÀtning. För att optimera bemötandet av eleverna inom skolhÀlsovÄrden Àr kunskaper om deras upplevelser av stor betydelse. Föreliggande arbete Àr en forskningsplan.SYFTE: Syftet Àr att beskriva ungdomars upplevelser av hÀlsokontrollen i Ärskurs Ätta med avseende pÄ mÀtning av vikt och lÀngd.METOD: En pilotstudie som bygger pÄ fyra intervjuer har genomförts för att testa metoden. InnehÄllet i intervjuerna analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.RESULTAT: Analysen av intervjuerna resulterade i fem kategorier som beskriver ungdomarnas upplevelser. Dessa kategorier var: oro, förvÀntan, trygghet, glÀdje och bekrÀftelse.KONKLUSION: Pilotstudien visade att det var frÀmst dÄlig lÀngdtillvÀxt som oroade eleverna.

Upplevelsen av att en anhörig drabbas av kritisk sjukdom och behandlas i respirator kan vara svÄrt för intensivvÄrdssjuksköterskan att sÀtta sig in i dÄ det Àr en subjektiv upplevelse. Kunskapen och förstÄelsen av den utsatthet som en nÀrstÄende upplever har stor betydelse för intensivvÄrdssjuksköterskans i sitt arbete. Bakgrund: Patienter som vÄrdas pÄ intensivvÄrdsavdelning har eventuellt svikt i ett eller flera livsnödvÀndiga organ. PÄ grund av det kritiska sjukdomstillstÄndet Àr det vanligt att patienten intuberas, sederas och behandlas i respirator. Detta innebÀr svÄrigheter i kommunikationen mellan nÀrstÄende och patienten.

Haparanda kommun har tagit beslutet att förnya och uppdatera den kommuntÀckande översiktsplanen frÄn 1990. I arbetet skall ett antal fördjupningar över byar och tÀtorter genomföras och Karungi by Àr en av dessa fördjupningar. Karungi Àr en mindre by med ungefÀr 300 invÄnare och ligger ca 25 km frÄn Haparanda centralort lÀngs Torne Àlvs strand. I byn finns bland annat skola, Àldreboende, rÀddningstjÀnst och ett aktivt föreningsliv. En mÄlbild har formats utifrÄn dagens förutsÀttningar och kommunens viljeinriktningar.

Studiens syfte har varit att se vad kvinnor med anorexia har för behov av och hur de upplever nÀrstÄendes/vÄrdares omtanke och omsorg, och hur dessa ser pÄ kvinnornas behov. Studien Àr en litteraturstudie dÀr tre skönlitterÀra böcker som följer tre kvinnor drabbade av anorexia granskats. I bakgrunden framkommer att enligt VÀrldshÀlsoorganisationen har skolbarnens hÀlsovanor förandrats sedan 1980-talet, dÄ framförallt hos flickor. Idealvikten har blivit lÀgre och skönhetsidealen stÄr i fokus hos flickorna. Anorexia blir allt vanligare och mÄnga i den drabbades omgivning vill hjÀlpa men detta försvÄras dÄ den drabbade inte vill ta emot nÄgon hjÀlp.

Bakgrund Det finns stora risker att personer med autism och utvecklingsstörning har ett problemskapande beteende. Omgivningen behöver tydliga rutiner och ett genomtÀnkt bemötande i kritiska och vÄldsamma situationer. Personalen spelar en avgörande roll för hÀndelseutvecklingen. Ett lÄgaffektivt bemötande erbjuder metoder att förebygga och hantera problemskapande beteende pÄ ett icke-krÀnkande och icke-vÄldsamt sÀtt genom flexibel kravanpassning.Metod Tre fokusgruppsamtal med sammanlagt 12 pedagoger pÄ tre olika sÀrskolor för elever med autism. Samtliga pedagoger har det senaste Äret gÄtt en tredagarskurs i lÄgaffektivt bemötande.

Sammanfattning Titel: Patienters erfarenheter av diabeteskontroller pÄ hÀlsocentraler.Bakgrund: Diabetes Àr en kronisk sjukdom som kan orsaka flera olika komplikationer. För att undvika diabeteskomplikationer erbjuds patienter med diabetes typ 2 regelbundna kontroller. Sjuksköterskan har en viktig roll i behandlingen av dessa patienter, genom dialog och kompetens kan sjuksköterskan stÀrka patienten i sin diabetes. Med denna studie vill författarna ta tillvara pÄ patienternas erfarenheter för att utveckla de Äterkommande diabeteskontrollerna pÄ hÀlsocentralerna.Syfte: Att belysa de erfarenheter som patienter med diabetes typ 2 har av Äterkommande kontroller pÄ vÄrd-/ hÀlsocentral.Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Nio patienter med diabetes som gick pÄ regelbundna diabeteskontroller pÄ vÄrd-/ hÀlsocentral, intervjuades med semistrukturerade frÄgor utifrÄn en intervjuguide.

Kunskapen om gravida och födande kvinnors möten med barnmorskestudenter i sambandmed förlossningen Ă€r begrĂ€nsad. Det finns inga svenska studier och de studier som gjortstidigare berör framför allt möten med lĂ€karstudenter. För att kunna ge god vĂ„rd och bidra tillen positiv upplevelse i samband med förlossningen Ă€r det viktigt att beskriva kvinnorserfarenheter av möten med barnmorskestudenter. Syftet med studien var att beskriva kvinnorsmöten med barnmorskestudenter i samband med förlossningen samt att utveckla och testa ettfrĂ„geformulĂ€r. Bubers Dialogfilosofi utgör uppsatsens teoretiska referensram.En deskriptiv tvĂ€rsnittsstudie i form av en pilotstudie genomfördes pĂ„ treförlossningsavdelningar pĂ„ Sahlgrenska universitetssjukhuset/SU och Norra ÄlvsborgsSjukhus/NÄL.

Detta examensarbete handlar om att utveckla ett gestaltningsprogram för Flens stadskÀrna och dÀrigenom skapa en stad med bÀttre orienterbarhet, tillgÀnglighet, trygghet och med förstÀrkt identitet. Ett gestaltningsprogram har gestaltande avsikter och Àr en samling riktlinjer som anvÀnds inom arkitektur, stadsbyggnad samt infrastruktur för att skapa en sammanhÄllen stadsmiljö (Tornberg 2008). Flen Àr en stad belÀgen i hjÀrtat av Sörmland och har drygt 6000 invÄnare i staden och 16 000 invÄnare i kommunen. Staden vÀxte fram som ett stationssamhÀlle lÀngs med vÀstra stambanan dÄ denna öppnades för allmÀn trafik Är 1862. SamhÀllet blev en viktig knutpunkt nÀr jÀrnvÀgen mellan GrÀngesberg, Eskilstuna, Flen och Oxelösund stod klar 1866. Flen blev ett municipalsamhÀlle Är 1902 och 1949 en stad.

Att bli svÄrt sjuk eller skadad innebÀr, förutom det fysiska traumat, ocksÄ att vi blir utelÀmnade till dem som skall vÄrda oss. För att patient och nÀrstÄende skall uppleva trygghet i vÄrdsituationen Àr det viktigt att sjuksköterskan har förmÄga att se och bekrÀfta patienten och de nÀrstÄende i deras lidande. Syftet var att beskriva hur den vÄrdande relationen uppstÄr och kommer till uttryck mellan intensivvÄrdssjuksköterskan och patient/nÀrstÄende. Syftet var ocksÄ att belysa betydelsen av en vÄrdande relation. Studien genomfördes i form av en litteraturstudie, dÀr 14 vetenskapliga artiklar granskades.

VÄr C-uppsats handlar om hur de anstÀllda pÄ Transports avdelning Y upplever sin arbetsplats och hur dem anser att deras arbetsmiljö Àr och vad dem gör för att fÄ en god arbetsmiljö. Uppsatsen har en inriktning pÄ arbetsgruppens trygghet och trivsel samt vad det Àr arbetsgruppen gör för att fÄ en bra arbetsmiljö, hur dem upplever sin arbetsmiljö och vilka instÀllningar och upplevelser av arbetsmiljön har dem pÄ sin arbetsplats? Syftet med uppsatsen Àr att försöka förstÄ en arbetsplats arbetsmiljö som i detta fall en specifik avdelning pÄ transportmedarbetar förbundet. Vi syftar till att undersöka hur just denna arbetsplats och arbetsgrupp ska kunna utvecklas för att kunna fÄ en Ànnu bÀttre psykosocial arbetsmiljö. Men Àven för att försöka förstÄ vad det Àr som kan göra att de anstÀlld har en bra arbetsmiljö.

I stÀder byggs allt fler fastigheter och anlÀggningar. Stark förtÀtning i stadsbygden innebÀr högre krav pÄ samhÀllsplaneringen. Allt större fokus lÀggs pÄ cykelinfrastrukturen i syfte att minska biltrafiken i stÀderna. TÀtbyggda omrÄden med stora cykelflöden kan förses med yteffektiva cykelparkeringar. En lösning till detta problem kan vara cykelparkering i tvÄ plan.

Allt fler Ă€r överviktiga i Sverige idag och det bara ökar. Övervikt kan leda till mĂ„nga livshotande sjukdomar. MĂ„nga har blivit allt mer stillasittande och varannan bilresa Ă€r kortare Ă€n fem kilometer. Att trĂ€na ute fĂ„r mĂ€nniskan att kĂ€nna sig piggare, lugnare och mindre stressad. Samtidigt ska trĂ€ning utomhus vara formad för alla olika mĂ„lgrupper, vilket ett utegym kan uppfylla.