Introduktion: Utvecklingen och forskning om hur nya intensivvÄrdsavdelningar skall utformas Àr en pÄgÄende process. Möjligheterna till att vÄrdas pÄ enkelsal pÄ en intensivvÄrdsavdelning i Sverige Àr begrÀnsade. Det innebÀr att svÄrt sjuka patienter vÄrdas pÄ samma sal mycket nÀra varandra med endast en skÀrm eller ett draperi emellan. Syfte: Syftet med studien Àr att belysa patienters upplevelser av att vÄrdas pÄ flerbÀddssal pÄ en intensivvÄrdsavdelning.Metod: Data insamlades genom djupintervjuer och analyserades enligt den kvalitativa innehÄllsanalysen. Fyra informanter som hade vÄrdats pÄ en intensivvÄrdavdelning intervjuades till pilotstudien.Resultat: Vid analys av texten framkom fyra olika kategorier: upplevelse av trygghet, upplevelse av medpatienten, upplevelse av obehag och fokus pÄ sig sjÀlv.

Syftet med examensarbetet var att undersöka intensivvÄrdssjuksköterskors erfarenheter av att utföra omvÄrdnad i en högteknologisk miljö. Arbetet utformades utifrÄn en kvalitativ design, semistrukturerade intervjuer genomfördes med Ätta stycken intensivvÄrdssjuksköterskor och innehÄllet analyserades sedan genom en kvalitativ tematisk innehÄllsanalys.Analysen av intervjuerna resulterade i tre teman med totalt Ätta kategorier; Att ha teknologin som en trygghet och hjÀlpmedel; Att kÀnna att teknologin och den fysiska miljön utgör ett hinder; Att kunna anvÀnda den kliniska blicken.IntensivvÄrdssjuksköterskornas erfarenheter var att teknologin var ofrÄnkomlig för vÄrden och fungerade som ett komplement och hjÀlpmedel för att bedriva en god omvÄrdnad, samtidigt som det gav en trygghet i att utföra komplicerade omvÄrdnadsmoment. Samtidigt var deras erfarenheter att teknologin vid flera tillfÀllen utgjorde ett hinder för omvÄrdnaden. De menade Àven att det var viktigt att se patienten trots all teknologi och kunna anvÀnda sig av den kliniska blicken för att frÀmst anvÀnda sig av teknologin och övervakningsutrustningen som ett komplement i omvÄrdnadsarbetet. Slutsatsen Àr att teknologin inom intensivvÄrden pÄverkade i vilken grad omvÄrdnaden kunde utföras och var nÀra sammanflÀtad med graden av avancerad utrustning kopplat till patienten..

Trenden Àr att allt fler mÀnniskor upplever en oro av att utsÀttas för brott nÀr de vistas i stadens offentliga rum, trots att brottsligheten generellt minskar i Europeiska stÀder. Att kÀnslan av otrygghet ökar Àr ett av de största sociala problemen i dagens stÀder.MÄlet med studien har varit att ta fram en metod som kan anvÀndas för att kartlÀgga otrygga platser i stÀder och resultatet kan sedan anvÀndas för att ta fram de trygghetsskapande ÄtgÀrder som kan behöva vidtas. Syftet har varit att utvÀrdera metoden för att se om den Àr anvÀndbar för kommuner i deras trygghetsarbete.UtifrÄn den forskning och litteratur som finns inom Àmnet trygghet utformades den metod som kom att anvÀndas i studien. Metoden som togs fram kallas InF (Identify and Fix) dÄ syftet Àr att identifiera otrygga platser för att sedan ÄtgÀrda dessa. Medborgare i GÀvle fick i en undersökning markera vilka platser som de upplever otrygga och varför, detta jÀmfördes sedan med en karta som visar koncentrationen av anmÀlda brott.

Förtroende har sitt ursprung i trygghet och sÀkerhet. För att lÀmna ifrÄn sig personlig information krÀvs att man kÀnner förtroende och sÄledes Àven trygghet och sÀkerhet. TillgÄng till personlig information Àr en viktig konkurrensfördel för ett företag. Samtidigt utgör den personliga informationen ett problem eftersom mÄnga kunder kÀnner en oro att lÀmna ifrÄn sig denna. Oron beror pÄ osÀkerhet om vad som kan hÀnda med den information man lÀmnar, denna oro kan i sin tur leda till brist pÄ förtroende.

LÄngvarig smÀrta anses som ett lidande som pÄverkar individens livskvalité. Av vÄrdsökande personer i primÀrvÄrden Àr det 20-40 % som anger smÀrta, hÀlften av dem har smÀrta som pÄgÄtt lÀngre Àn tre mÄnader. Syftet Àr att beskriva Àldre patienters erfarenheter av vilket stöd de fÄr av distriktssköterskan i hemsjukvÄrden för att lindra lÄngvarig smÀrta. En ökad insyn i patienternas beskrivning av distriktssköterskans stöd, kan bidra till en ökad förstÄelse över patienternas situation. FörstÄelsen kan leda till en insikt för distriktssköterskan i arbetet med att förbÀttra vÄrdrelationen mellan distriktssköterskan och patienten med lÄngva-rig smÀrta.

Bakgrund. Smittsamma sjukdomar har i alla tider har framkallat rÀdsla och fördomar. NÀr vÄrdaren möter patienter med smittsamma sjukdomar mÄste de kunna ge trygg vÄrd som grundar sig pÄ teoretisk och praktisk kunskap. I dag möter vÄrdaren mÄnga patienter som bÀr pÄ smittsamma sjukdomar, nya och tidigare kÀnda, upplevelserna skiljer sig Ät beroende pÄ hur mycket kunskap de har om sjukdomen. Syfte.

Den tekniska och medicinska utvecklingen inom intensivvÄrd har inneburit att intensivvÄrdsjuksköterskors stÀlls inför allt högre krav. IntensivvÄrdssjuksköterskor förvÀntas ha unika tekniska fÀrdigheter, medicinsk omvÄrdnadskompetens och förmÄga att bemöta patienter och deras nÀrstÄende i akuta situationer. Syftet med studien var att beskriva hur erfarna intensivvÄrdssjuksköterskor utvecklas i yrkesrollen. Nio intensivvÄrdssjuksköterskor frÄn tvÄ intensivvÄrdsavdelningar i Norrbotten intervjuades med öppna frÄgor. Intervjuerna analyserades som text med kvalitativ innehÄllsanalys.

Denna uppsats Àr en fallstudie av ?Klimatpiloterna i Askersund i LaxÄ?, ett projekt som har velat lÀra mÀnniskor hur man kan reducera sina koldioxidutslÀpp. Arbetet bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med projektdeltagarna och syftet Àr att beskriva hur de fÄr vardagen att fungera nÀr de samtidigt försöker minska sin klimatpÄverkan. En viktig teoretisk utgÄngspunkt Àr att vardagen Àr praktisk och till stor del bestÄr av oreflekterade rutiner. Begreppet risksamhÀlle anvÀnds för att belysa hur informanterna tack vare klimatexperter, i detta fall projektledarna, blir medvetna om bÄde klimathotet och vilka förÀndringar de bör göra i sina vardagsrutiner.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka faktorer som inverkar pÄ personalens relation till brukarna pÄ ett korttidshem för flerfunktionshindrade ungdomar och unga vuxna, samt att granska hur dessa faktorer influerar varandra. Data har insamlats i huvudsak genom djupintervjuer men ocksÄ utifrÄn ett sjÀlvetnografiskt förhÄllningssÀtt. Analysmetoden som anvÀnts Àr Grounded Theory. Resultatet av studien visar att vÄrdpersonalens relation till brukarna kan kopplas till den nivÄ av relationell trygghet som upplevs gentemot brukarna pÄ korttidshemmet. Den relationella tryggheten pÄverkas i sin tur av vÄrdgivarens personlighet, det upplevda relationella djupet mellan vÄrdgivaren och brukaren, samt graden av upplevd arbetsrelaterad stabilitet.

In this paper we examine what security is to the individual and how the individual creates and maintains security in their work. The purpose of this paper is to study how the creating of security in working life is performed. We conduct six semi-structured qualitative interviews with permanent employees in the private sector and we encode our material using thematic analysis. We analyze our material and illustrate our problem area on the basis of Anthony Giddens's theory of ontological security and give examples of how security and creating of security is performed at the empirical field with previous studies in the research area. Our survey shows that security for the individual at work seems to be about having continuity in everyday life, financial stability, a permanent employment, a challenging and fun job and a family in good health and good living.

Bakgrund: BristfÀllig postoperativ smÀrtlindring Àr ett stort problem pÄ mÄnga vÄrdavdelningar. Patienter fortsÀtter att uppleva obehag och smÀrta efter operation trots att utvecklingen i postoperativ smÀrtbehandling har gÄtt framÄt. Syfte: Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser vid postoperativ smÀrta. Metod: Litteraturstudien byggde pÄ sju artiklar, alla med kvalitativ forskningsansats. Studierna granskades och analyserades efter Malteruds (1998) analysprocess, med avsikt att komma fram till olika teman.

Att bli kallad till en screening kan uppfattas som ett hot eller en trygghet för kvinnorna. Hur kvinnan uppfattar sin situation kan bero pÄ den kunskap hon har angÄende screening. Syftet med studien var att beskriva kvinnors uppfattning av screening sÄsom gynekologisk hÀlsokontroll och mammografi. Studien har genomförts som en litteraturstudie med hjÀlp av Granheim och Lundmans metod för kvalitativ innehÄllsanalys. Det Àr inte alltid sÄ att screeningen mynnar i ett entydigt negativt svar eller ett svar som tyder pÄ cancer.

Syftet med studien Àr att redovisa hur elever och lÀrare förhÄller sig till det stöd en ADHD diagnostiserad elev fÄr i skolan. Av intresse var ocksÄ att redogöra för hur klassrumsklimatet pÄverkas av detta stöd..

Denna uppsats innehÄller en uppföljningsstudie av Malmö OmrÄdesundersökning 2012 (MOMS) med ett nÀrmare fokus pÄ delomrÄdena Annelund och SödervÀrn. I dessa delomrÄden konstaterades att övervÀgande del respondenter Àr trygga eller delvis trygga i sitt bostadsomrÄde trots flera omstÀndigheter som korrelerar med hög otrygghet. I uppsatsen har vi efterstrÀvat att kvalitativt undersöka bakomliggande mekanismer till respondenternas övervÀgande trygghet i form utav observationsstudier och intervjuer med nyckelinformanter. Uppsatsen innehÄller en utförlig beskrivning av fenomenet "trygghet" och en genomgÄng av forskningslÀget kring faktorer som pÄverkar tryggheten pÄ olika sÀtt. Resultaten visar att den övervÀgande tryggheten i delomrÄdena kan bero pÄ att Annelund och SödervÀrn Àr belÀgna i nÀrheten till olika mötesplatser dÀr invÄnare trÀffas och fÄr möjlighet att etablera gemensamt definierade informella regler och accepterat beteende. DelomrÄdena har av olika anledningar genomströmningar av mÀnniskor som naturligt övervakar omrÄdenas gator och platser och i bostadshusens fysiska struktur fann vi goda möjligheter för invÄnarna att övervaka sin omedelbara bostadsmiljö. Vi konstaterade att Annelund har tydligare grÀnsdragningar mellan invÄnarnas privata utrymmen Àn i SödervÀrn, men att kÀnslan av tillhörighet till sitt bostadsomrÄde var starkare i SödervÀrn med kringliggande delomrÄden.

De flesta kommuner i Sverige arbetar idag pÄ nÄgot sÀtt för att minska biltrafiken. SÄ Àven Göteborgs stad som menar att ?biltrafiken ska minska till förmÄn för resande med kollektivtrafik och cykel?. Upp till hÀlften av restiden med kollektivtrafik tillbringas pÄ bytespunkten, ÀndÄ Àr det en plats som lÀtt glöms bort. Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att undersöka vilka aspekter som pÄverkar bytespunktens attraktivitet samt att genomföra en fallstudie pÄ tvÄ bytespunkter i Göteborg.