Syftet med studien Àr att analysera och diskutera förskollÀrares mening om vilka kunskaper och kompetenser barn bör ges möjlighet att utveckla för att bidra till en hÄllbar utveckling. Studien Àr genomförd med hjÀlp av kvalitativa intervjuer dÀr sju pedagoger pÄ tre olika förskolor i Norrbottens lÀn deltog. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv dÄ pedagogernas mening om kunskaper och kompetenser i relation till en hÄllbar utveckling diskuteras. Resultatet visar pÄ olika kunskaper och kompetenser som pedagogerna menar att barnen bör ges möjlighet att utveckla för att bidra till en hÄllbar utveckling. Pedagogerna lyfter dessa pÄ olika sÀtt vilket tyder pÄ att de brinner för olika delar av perspektivet hÄllbar utveckling, delar som de tillsammans synliggör i relation till varandra..

Studiens syfte Àr att studera hur pedagoger uttrycker sig om förskolegÄrden och sin egen roll vid utevistelsen med förskolebarnen. UtgÄngspunkt tas i forskningsfrÄgorna: Hur uttrycker pedagoger att förskolegÄrden anvÀnds?, Hur beskriver pedagoger möjligheter och hinder som kan finnas pÄ deras gÄrd? samt Vad sÀger pedagoger om sin roll vid utevistelsen? Som metod anvÀndes kvalitativa intervjuer. I intervjuer med öppna frÄgor kunde verksamma pedagoger uttrycka sig angÄende förskolegÄrden pÄ ett mer berÀttande sÀtt utifrÄn sina erfarenheter. UtifrÄn svaren stÀlldes sedan riktade följdfrÄgor för att fÄ djupare svar pÄ forskningsfrÄgorna.

Detta Àr en kvalitativ studie som inspirerats av fenomenografisk metod som behandlar olika aspekter av islams etablering i Sverige som Àr ett kulturkristet samhÀlle. Intervjuer har gjorts med representanter för tre olika trosinriktingar: Svenska kyrkan, Pingstkyrkan samt en frikyrkoförsamling med anknytning till Evangeliska Frikyrkan.Syftet var att undersöka hur praktiserande kristna bemöter islam i samhÀllet. Fokus lÀggs pÄ kristna ledare och deras förhÄllningssÀtt med utgÄngspunkt i om de föresprÄkar polemik eller dialog, samt effekterna av dessa förhÄllningssÀtt. De teoretiska utgÄngspunkterna Àr dels en kunskapssociologisk teori av Berger och Luckmann, samt tvÄ olika religionsvetenskapliga teorier om dialog frÄn Kyrkornas vÀrldsrÄd samt Swanberg och Westerlund ur ett normativt teologiskt perspektiv. Resultatet och analysen visar pÄ att det finns en stor variation i förhÄllningssÀtt och attityd bland de kristna ledarna gentemot islam, beroende pÄ vilken grad av konfrontation som föresprÄkas, samt pÄ vilket plan i mötet man anser att tyngdpunkten ligger inom det sociokulturella, politiska eller teologiska..

Syftet med studien Àr att undersöka lÀrares uppfattningar kring urvalet av barn i behov av sÀrskilt stöd samt lÀrares uppfattningar kring elevinflytande över specialpedagogiska insatser. Studien Àr kvalitativ och tar ansats utifrÄn ett fenomenografiskt perspektiv. DÀr det fenomenografiska perspektivet innebÀr att man beskriver variationen av uppfattningar hos olika mÀnniskor. Resultat av analysen visar att lÀrare uppfattar att det Àr endast vid utarbetning av ÄtgÀrdsprogram som elever i behov av sÀrskilt stöd fÄr inflytande över specialpedagogiska insatser. Vidare sÄ visar resultat att barn med diagnos av nÄgot slag eller barn som lÀrare uppfattar ha socioemotionella problem Àr de barn som lÀrare uppfattar fÄr specialpedagogiska insatser..

Klimakteriet Àr en naturlig process i kvinnanslivscykel dÀr kroppen genomgÄr fysiologiska förÀndringar pÄ grund av omstÀllningari hormonnivÄn. Samtidigt Àr klimakteriet en utvecklingsrelaterad transition. Enligttransitionsteorin sker övergÄngsprocesserna inom en bestÀmd tidsram, följer enriktning och leder till förÀndringar i identitet, roll, relationer ellerbeteendemönster. Kunskap om dessa skeenden ochvad som pÄverkar kvinnors beteende under transitionen Àr en förut-sÀttning föratt sjuksköterskan skall kunna hjÀlpa dem att nÄ en hÀlsosam transition. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som pÄverkar val avkvinnors copingstrategier.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur lÀrare bedriver undervisning för en hÄllbar utveckling i de tidiga skolÄren. Vi har valt att anvÀnda kvalitativa intervjuer för att fÄ mer djupgÄende svar och för att kunna stÀlla följdfrÄgor. FrÄgestÀllningarna vi vill ha besvarade Àr: Vad lÀgger lÀrarna i begreppet hÄllbar utveckling? Hur bedriver lÀrare i de tidiga skolÄren undervisning för hÄllbar utveckling samt hur pÄverkar lÀrarens egen attityd till Àmnet undervisningen? Resultatet visar att lÀrarna har problem med att definiera begreppet hÄllbar utveckling och att lÀrande för hÄllbar utveckling Àr ett komplext perspektiv som innehÄller mer Àn miljöaspekten. MÄnga lÀrare vÀljer att arbeta praktiskt dÀr eleverna ges möjligheter att se orsak/verkan av mÀnniskors handlingar.

Mot bakgrund av den svenska lÀroplanens riktlinjer om att ingen i skolan ska utsÀttas för diskriminering, Àr syftet med denna uppsats att utföra en kritisk diskursanalys av lÀrarhandledningsmaterialet Duckface/Stonface utifrÄn ett intersektionellt perspektiv. Det intersektionella perspektivet syftar till att synliggöra specifika situationer av förtryck som skapas i skÀrningspunkter av maktrelationer baserade pÄ exempelvis klass, kön, etnicitet och sexualitet. Som metod anvÀnds kritisk diskursanalys utifrÄn Faircloughs tredimensionella analysmodell. Resultatet visar bland annat att det i materialet finns en social praktik dÀr binÀra könsidentiteter Àr norm samt att tjejer och killar Àr olika. Materialet genomsyras ocksÄ av en vithetsnorm.

I dagens Sverige bedriver det offentliga mycket av sin ekonomiska verksamhet i aktiebolagsform, precis som privata aktörer. Det hÀvdas ofta att offentliga bolag inte Àr lika effektiva som sina privata motsvarigheter, vilket kan bero pÄ skillnader i management. MÄlet för denna uppsats Àr dÀrför att undersöka om det finns sÄdana skillnader i management, och vilka dessa i sÄ fall Àr. Undersökningen Àr begrÀnsad till Sverige och de större statliga och privata aktiebolagen. Författarna har arbetat enligt den hermeneutiska vetenskapstraditionen, och har anvÀnt sig av en kvalitativ metod i form av personligt kunskapande genom samtalsintervjuer.

The purpose of this study is to investigate how activities in elderly care matters to well-being among elderly people, from both user perspective and staff perspective. The study is made out of a qualitative method, this to create a deep-going understanding of how the people participating in the investigation are experiencing the impact of activities on well-being from their unique situation. Personal interviews have been used as method. Six persons were participating, three elderly persons and three persons working as staff. All interviews were made in a ?short-time? ward in the county of VĂ€sternorrland.The result of the investigation shows that the elderly people that were interviewed not directly related the participation in activities to feelings of well-being.

I vÄrt samhÀlle kan den smala kvinnliga kroppen uppfattas spegla attraktivitet, status, lycka och hÀlsa. Massmedia har starka influenser pÄ denna kroppsdiskurs, dÄ det sprids budskap om att ju mer kroppen liknar det smala kroppsidealet desto högre Àr dess vÀrde. Den hÀr studien syftar till att kartlÀgga och jÀmföra fysiska aktivitetsvanor och uppfattningar om kroppen samt samhÀllets kroppsnormer hos flickor pÄ tvÄ kroppsfokuserande gymnasieinriktningar. Studien har utförts enligt en tvÀrsnittsdesign med en kvantitativ metod. Antalet medverkande var 101 flickor som studerade inom fysisk trÀning respektive skönhet och mode.

Syftet med studien var att kartlÀgga idrottsföreningarnas syn pÄ det kommunala bidragssystemet i Halmstad kommun. Undersökningen studerade förhÄllandet mellan idrottsföreningarna och kommunala bidrag utifrÄn ett socialisationsperspektiv. UtifrÄn det valda perspektivet diskuterades resultatet med hjÀlp av funktionalist-, konflikt- och kritiska teorier. Metoden som anvÀndes var en enkÀtundersökning av samtliga 126 bidragsberÀttigade idrottsföreningarna. EnkÀten konstruerades specifikt för studiens syfte.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att ta reda pÄ vad barn i Äldrarna 4 och 5 Är pÄ en förskola har för tankar om anvÀndning av vatten ur perspektivet hÄllbar utveckling, samt att undersöka vilka dimensioner inom hÄllbar utveckling som barn pÄ en förskola tar till sig dÄ vi tillsammans genomför övningar inom temat anvÀndning av vatten. Eftersom övningarna genomfördes tillsammans med barnen utgÄr jag frÄn de metoder som anvÀnds vid aktionsforskning. De undersökningsmetoder som anvÀndes var kvalitativa intervjuer och deltagarobservationer. Resultatet visar att barnen som deltagit i undersökningen har tankar om vilket behov av vatten som finns samt tankar om anvÀndning av vatten utifrÄn de ekonomiska, sociala och miljömÀssiga dimensionerna av hÄllbar utveckling. Störst andel barn har tagit till sig inom den sociala dimensionen av hÄllbar utveckling..

SyfteSyftet med undersökningen Àr att upptÀcka vilken innebörd som ges Ät begreppet likabehandling samt att fÄ fram de uppfattningar som kan finnas i högskolan om likabehandling av studenter med annan etnisk tillhörighet. Dessutom Àr avsikten att försöka beskriva hur dessa uppfattningar kan pÄverka i mötet mellan lÀrare och studenter med annan etnisk bakgrund inom lÀrarutbildningen.TeoriDen fenomenografiska forskningsansatsen med kvalitativa ostrukturerade intervjuer ligger som grund för empirin, med tolkning som instrument. Ett eklektiskt angreppssÀtt har anvÀnts för att försöka förstÄ komplexiteten i forskningsomrÄdet. Det etnologiska perspektivet försöker förstÄ och förklara mÀnniskors tÀnkesÀtt och handlingar medan det etnografiska perspektivet som Àr sprunget ur etnologin, beskriver handlingar och utsagor och hur dessa förÀndras hela tiden och i olika situationer. Socialpsykologins tredje perspektiv, stÀmplingsteorin, anvÀnds som en förklaringsmodell för hur avvikande beteende, utseende och egenskaper anvÀnds för att dela in mÀnniskor i olika fack.

Denna undersökning har till syfte att belysa vilka hinder och möjligheter det finns för pedagoger pÄ fritidshem att inkludera barn med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar som lÀser enligt Lgr 11 (Skolverket 2011). Genom undersökningen exponeras vilka hinder och möjligheter pedagoger stöter pÄ i sitt dagliga arbete. Har de kunskaper om anpassningar för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar( NPF)? FÄr de det stöd och den fortbildning frÄn ledningen som behövs för att jobba inkluderande?Metoden som anvÀnts Àr en kvantitativ studie med kvalitativa inslag i form av en webbenkÀt med frÄgor av olika struktureringsgrad för att fÄ sÄ mycket information som möjligt. Sedan har resultatet bearbetats och analyserats med hjÀlp av den sociokulturella teorin och Antonoivskys KASAM teori.Arbetet ger en kort allmÀn översikt kring fritidshemmet och barn i behov av stöd, en beskrivning av vilka funktionsnedsÀttningar som  undersökningen   avser samt vilka anpassningar pedagoger kan anvÀnda sig av pÄ fritidshemmet.Resultatet visar att det finns en avsevÀrd kunskap kring NPF ute pÄ fritidshemmen men det efterfrÄgas mer utbildning och resurser.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur lÀrare i Ärskurs ett till tre anvÀnder sig av multimediala verktyg för att frÀmja elevernas sprÄkutveckling. Vi vill ocksÄ fÄ kÀnnedom om varför de anvÀnder sig av multimedia samt deras attityder till anvÀndandet. VÄra frÄgestÀllningar Àr följande:? Vilken syn har lÀarna pÄmultimediala verktyg fö sprÄutveckling?? Hur anvÀder lÀarna multimediala verktyg fö att frÀja elevernas sprÄutveckling?Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer i vÄr studie. Detta metodval gjorde vi för att fÄ en djupare uppfattning om lÀrarnas anvÀndande och attityder till multimediala verktyg.