Syftet med denna studie var att med hjÀlp av kvalitativa intervjuer undersöka lÀrares medvetenhet angÄende betydelsen av anvÀndandet av barnens erfarenheter i skrivundervisningen, för att erbjuda eleverna en god möjlighet till att utveckla sin skrivförmÄga. För att uppnÄ syftet formulerades tvÄ frÄgestÀllningar, hur lÀrare beskriver barnens erfarenheter utifrÄn skrivundervisningen och hur de beskriver att de utformar sin skrivundervising med tanke pÄ elevernas erfarenheter.I studien har framkommit att lÀrarnas intention Àr att utgÄ frÄn barnens erfarenheter. De lÀrare som intervjuats ser barnens erfarenheter som viktiga och som en förutsÀttning i skrivundervisningen, men de ser ocksÄ att olika erfarenheter förbereder eleverna pÄ olika sÀtt inför den undervisning som ges. Detta gör att de vÀrderar och vÀljer ut vilka erfarenheter de vill anvÀnda i skrivundervisningen. Samtidigt ser lÀrarna sig sjÀlva som viktiga förmedlare av erfarenheter som barnen kan bygga sin skrivutveckling pÄ.Uppsatsen har som teoribakgrund Vygotskijs sociokulturella perspektiv men Àven Deweys erfarenhetsteori och Bourdieus teori om fÀlt, habitus och kapital.

Syftet med uppsatsen Àr att studera hur vuxna barn till alkoholister beskriver att de pÄverkats av att vÀxa upp i en familj med alkoholmissbruk. Anhöriga till alkoholmissbrukare Àr en stor och viktig grupp och speciellt barnen, vilken situation inte alltid uppmÀrksammas. Detta pÄ grund av att missbruket ofta kan vara dolt och dÀrför okÀnt utanför familjen. Det finns idag omfattande kunskap om vilka skador som missbruk framkallar och vi vet att en uppvÀxt prÀglad av förÀldrars missbruk ökar risken för att barnet sedan utvecklar psykiska problem I (Woititz, 2002, s.48f). För att kunna beskriva och belysa hur barn har det som lever i en sÄdan miljö kommer en kvalitativ metod att anvÀndas genom tre djupintervjuer.

Sammanfattning/Abstract Syftet med denna studie har varit att undersöka om klassrumsobservationer med efterföljande diskussioner i arbetslagen kan vara en metod som leder till ett ökat kollegialt lÀrande. Att vi lÀr oss i samspel med varandra Àr inga nya tankar. Det hÀvdade den ryske utvecklingspsykologen Lev Vygotskij redan pÄ 1920-talet dÄ han lanserade sin teori om hur vi lÀr oss. I hans sociokulturella perspektiv pÄ lÀrande Àr just interaktion en av hörnstenarna. För att fÄ svar pÄ mina problemformuleringar har jag anvÀnt mig av kvalitativa metoder; observationer och en enkÀt.

ProblemomrÄde: En ny lÀroplan, LgrsÀ11 (Skoverket, 2011a) för grundsÀrskolans inriktning trÀningsskola togs i bruk 1 juli, 2011. I och med denna ska eleverna i trÀningsskolan för första gÄngen kunskapsbedömas. I samtal med en rektor pÄ en trÀningsskola vÀcks vÄrt intresse eftersom rektorns syn pÄ kunskap och lÀroplanens begrepp om detsamma verkar skilja sig Ät. Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka hur pedagogerna i trÀningsskolan ser pÄ kunskap i sin verksamhet och hur de tycker att den stÀmmer överens med vad lÀroplanen menar att kunskap Àr. Vidare syftar den till att undersöka förutsÀttningarna för att kunna göra en adekvat bedömning utifrÄn lÀroplanen och vilka verktyg pedagogerna har fÄtt för att kunna utföra sitt uppdrag. Teoretisk ram: Studien utgÄr frÄn Vygotskijs sociokulturella teori som betonar vikten av lÀrande och utveckling genom samspel.

I vÄr undersökning har vi intervjuat fyra lÀrare med avseende pÄ hur de ser pÄ problemlösning och hur de arbetar med det. LÀrarna arbetar i tvÄ olika skolformer, kommunal skola och internationell skola i Sverige. DÀrför följer skolorna olika lÀroplaner. Anledningen till att vi valt att ta med bÄda skolformerna Àr för att vi upplevt en högre motivation för problemlösning i den internationella nÀr vi tidigare haft kontakt med dem. Vi har analyserat deras svar med hjÀlp av ett analytiskt ramverk som tar till hÀnsyn fyra lÀrandeteorier som kan sÀgas haft pÄverkan pÄ lÀrandet i skolan.

Denna studie har undersökt möjligheten att anvÀnda begreppsprovokation pedagogiskt i en museimiljö ? en skulpturpark. Idén Àr att medelst skulpturer av surrealistisk karaktÀr lÄta barnen röra sig i grÀnslandet mellan fiktion och verklighet; för att utmana tanken och vidga begreppsrymden. Metoder som frÀmjar barns fria tÀnkande och kreativitet motiveras bland annat i FN:s barnkonvention och i svensk skollag.I studien deltog 10 barn i Äldern 9-10 Är. Barnen uttryckte sina tankar vid 12 av parkens skulpturer, varav 7 med förvÀntad begreppsprovocerande verkan och 5 utan sÄdan förvÀntad effekt.

Syftet med denna studie var att med hjÀlp av kvalitativa intervjuer undersöka lÀrares medvetenhet angÄende betydelsen av anvÀndandet av barnens erfarenheter i skrivundervisningen, för att erbjuda eleverna en god möjlighet till att utveckla sin skrivförmÄga. För att uppnÄ syftet formulerades tvÄ frÄgestÀllningar, hur lÀrare beskriver barnens erfarenheter utifrÄn skrivundervisningen och hur de beskriver att de utformar sin skrivundervising med tanke pÄ elevernas erfarenheter.I studien har framkommit att lÀrarnas intention Àr att utgÄ frÄn barnens erfarenheter. De lÀrare som intervjuats ser barnens erfarenheter som viktiga och som en förutsÀttning i skrivundervisningen, men de ser ocksÄ att olika erfarenheter förbereder eleverna pÄ olika sÀtt inför den undervisning som ges. Detta gör att de vÀrderar och vÀljer ut vilka erfarenheter de vill anvÀnda i skrivundervisningen. Samtidigt ser lÀrarna sig sjÀlva som viktiga förmedlare av erfarenheter som barnen kan bygga sin skrivutveckling pÄ.Uppsatsen har som teoribakgrund Vygotskijs sociokulturella perspektiv men Àven Deweys erfarenhetsteori och Bourdieus teori om fÀlt, habitus och kapital.

Bakgrund till val av Àmnet Àr min upplevelse efter mÄnga Ärs arbete i förskolan att dilemmat i skolutvecklingsarbetet Àr att det upplevs som ?en lÀxa uppÄt?. I Skollagens 4 kapitel poÀngteras det systematiska kvalitetsarbetet och i LÀroplan för förskolan (Lpfö, 98/10) finns de nationella mÄlen som inte har nÄgra kunskapskrav pÄ det enskilda barnet utan mÄluppfyllelsen i förskolan innebÀr att förskolan ska bidragit till varje barns utveckling och lÀrande. Syftet med studien var att undersöka hur skolutveckling förstÄs pÄ förskolepersonals-, förskolechefs- och verksamhetschefsnivÄ och hur personal och chefer pÄ dessa nivÄer sÄg pÄ det systematiska kvalitetsarbetet i relation till skolutveckling samt hur specialpedagogens kompetens i skolutvecklingsfrÄgor togs tillvara i förskolan. - Hur beskrivs specialpedagogens uppdrag kring skolutveckling av förskolepersonal, förskolechef och verksamhetschef? - Hur beskriver förskolepersonal, förskolechef och verksamhetschef det systematiska kvalitetsarbetet? - Hur upplevs det systematiska kvalitetsarbetet i praktiken? Studien har genomförts med en hermeneutisk ansats med fokus pÄ att tolka och reflektera kring andra mÀnniskors kÀnslor, förstÄelse och kunskap.

Jag har i denna studie intervjuat sex olika lÀrare pÄ tre olika skolor i StockholmsomrÄdet. Studien handlar om hur teaterlÀrare skapar en teaterförestÀllning. Mina frÄgestÀllningar Àr: Hur skapar teater lÀrare teaterförestÀllning i skolan? Vilka metoder anvÀnder sig teaterlÀrare av i sin undervisning? Vad har lÀrare för synpunkter pÄ fördelar utifrÄn metoder som den anvÀnder vid skapande av en teaterförestÀllning? IngÄr det andra Àmnen vid skapande av en teaterförestÀllning i skolan? Vad anser lÀrare att elever lÀr sig med teater i skolan? Min avsikt Àr inte att pÄvisa vilken metod eller sÀtt som passar bÀttre Àn nÄgon annan, utan att lyfta fram flera tankar om hur man kan arbeta med teaterförestÀllning i undervisningen. Jag har arbetat med en kvalitativ metod och varje intervju tog en timme att genomföra.

Abstract Titel: Reciprok undervisning ? nÄgra elevers erfarenheter. En kvalitativ studie kring ett lÄngsiktigt arbete med lÀsförstÄelsestrategier. Författare: Susanne kristensen Typ av uppsats: Examensuppsats (15 hp) Handledare: Anna-Karin Svensson, Examinator: Lotta Anderson Program: Specialpedagogprogrammet 90 hp Datum: 2015-05-20 __________________________________________________________________________ Syfte: Det primÀra syftet med denna studie Àr att bidra med kunskapsutveckling om Reciprok undervisning genom att analysera, tolka och förstÄ nÄgra elevers erfarenheter av ett lÄngsiktigt och metodiskt arbete med Reciprok undervisning. Det sekundÀra syftet Àr att undersöka hur nÄgra pedagoger som undervisar eleverna idag resonerar kring elevernas lÀsförstÄelse. Preciserad frÄgestÀllning: Hur ser eleverna pÄ lÀsförstÄelse och pÄ arbetet med Reciprok undervisning? Hur lÀser eleverna nya mer avancerade texter idag? Hur vÀrderar och tÀnker eleverna kring sin egen lÀsförstÄelse idag? Hur upplever nÄgra undervisande pedagoger elevernas förmÄgor inom lÀsförstÄelse idag? Teoretisk ram: Denna studie vilar pÄ Vygotskijs (2010) sociokulturella teorier som utgÄr ifrÄn det lilla barnets lust att lÀra som grundar sig pÄ imitation och att mÀnniskan lÀr och nÄr sin proximala utvecklingszon i samspel med varandra.

Idén till mitt examensarbete höstterminen 2008, kom frÄn en lust att lÀra mig nÄgot som jag tidigare upplevt vara ett frÀmmande sprÄk: bildsprÄket graffiti. Jag hade Àven en vilja att undersöka en estetisk lÀroprocess pÄ nÀra hÄll, och att i ett avslutande studentarbete, fördjupa mig i vad och hur kunskapande kan vara och se ut. Att sjÀlv vara den lÀrande och den gestaltande var ett val som gav mig en nÀrhet till min undersökning, vilket bÄde har stÀrkt min analys och skapat en svÄrighet till distans. Den estetiska lÀroprocessen dÀr skissernas roll fÄtt ta stor plats, har bestÄtt av bÄde individuellt och socialt lÀrande, nÄgot som jag i en analys av lÀrandet kunnat reflektera över. Jag har kommit fram till att det sociokulturella lÀrandet borde ha fÄtt mer plats, för det Àr frÀmst bristen pÄ det som skapat lÄsningar under projektets gÄng.

Sammanfattning. Föreliggandeexamensarbete studerar terapeuters upplevelser och erfarenheter avpatienters sorgearbete samt i vilken utstrÀckning sörjandet skiljer sig mellansvenska patienter och patienter med invandrar- och flyktingbakgrund och Àrgenomförd med en kvalitativ forskningsmetod medfenomenologisk ansats. Undersökningen bygger pÄ svaren frÄn 14 erfarnapsykoterapeuter med psykodynamisk inriktning.  Resultaten visar att patienters inreupplevelser av sorg Àr densamma, dÀremot finns det kulturella skillnader isörjandet. Samtliga affekter som patienter har tillgÄng till anvÀnds isorgearbetet.

Syftet med denna uppsats har varit att titta nÀrmare pÄ tvÄ pedagogiska program för att se hur dessa beskriver islam i Sverige. Först gjordes en nÀranalys av vardera program för att sedan jÀmföra de bÄda i en komparativ analys. Genom dessa analyser och diskussioner i skenet av postkoloniala teorier har följande slutsatser vuxit fram:Bilden av islam framstÀlls i bÄda programmen genom portrÀtt av muslimer. Det första frÄn 1989 Olika tro i Sverige- islam- ett sÀtt att leva lÄter Nagat, en ung tjej berÀtta om islam och dÄ framför allt om de fem pelarna. Fokus ligger pÄ att informera om islam och inte berÀtta om Nagat.

BakgrundFör att barn ska utvecklas till sjÀlvstÀndiga och demokratiska individer bör de fÄ vara medbestÀmmande i situationer som rör deras vardag, exempelvis samling och tema. För att samling och tema ska bli meningsfullt för barnen bör deras intressen, tankar och Äsikter synliggöras. Vygotskijs sociokulturella teori handlar om att barn lÀr i samspel med andra.SyfteSyftet med denna studie Àr att undersöka hur förskollÀrare och barn ser pÄ medbestÀmmande i samling och tema pÄ förskolan. Vi vill ta reda pÄ vad medbestÀmmande innebÀr för förskollÀrarna och vilka förmÄgor förskollÀrarna anser att barn utvecklar genom att fÄ vara medbestÀmmande.MetodUndersökningen grundar sig pÄ en kvalitativ fallstudie dÀr fyra förskollÀrare och tio barn har observerats och intervjuats.ResultatResultatet visar att medbestÀmmande för förskollÀrarna innebÀr att fÄ göra sin röst hörd och fÄ möjlighet att pÄverka olika situationer. Barnen lyssnas in i samling och tema genom att deras idéer och tankar synliggörs.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan resonerar kring flersprÄkiga barns sprÄkutveckling och lÀrande samt att undersöka miljöns betydelse i detta sammanhang. Mina teoretiska utgÄngspunkter baserar sig pÄ Vygotskijs sociokulturella teori om barns lÀrande. Förutom Vygotskij har jag ocksÄ hÀmtat resonemang frÄn BrÄten (1998), Lindqvist (1999), Strandberg (2006), SÀljö (2000) och andra forskare. Uppsatsens empiriska underlag grundar sig pÄ ostrukturerade intervjuer med fyra förskollÀrare i tre förskolor. Samtliga förskolor ligger i ett mÄngkulturellt omrÄde.