GY11 uttalar vikten av att arbeta med entreprenörskap pĂ„ gymnasiet. PĂ„ Ekonomiprogrammet ligger det uttryckt i examensmĂ„len att det ska vara ett obligatorium. Ämnet ?entreprenörskap? har en teoretisk, politisk och en praktisk bakgrund. SyfteSyftet med detta arbete Ă€r att undersöka hur lĂ€rare som undervisar i Ă€mnet entreprenörskap förstĂ„r begreppet och hur de gĂ„r tillvĂ€ga i sin undervisning.

Föreliggande studie Àr en kvalitativ studie som syftar till att undersöka beskrivningar av ungdomsarbetslöshet och lösningar pÄ problematiken. Syftet Àr vidare att sÀtta dessa beskrivningar i relation till och förklara dem utifrÄn de strukturella förutsÀttningar som prÀglar den rÄdande arbetsmarknaden sÄsom det skildras i litteraturen. Studien bygger pÄ en kvalitativ innehÄllsanalys dÀr fyra officiella och virtuella dokument frÄn statliga myndigheter granskas och bearbetas. I studien framkommer beskrivningar av orsakerna bÄde ur ett strukturellt och ur ett individuellt perspektiv. Det strukturella perspektivet betonar betydelsen av arbetsmarknadens krav pÄ kompetens, flexibilitet och rörlighet medan det individuella perspektivet betonar individens förmÄga att anpassa sig till arbetsmarknadens krav vilket uttrycks i begreppet anstÀllningsbarhet.

 I dagens skola finns det elever med Aspergers syndrom som Àr integrerade. För dessa elever krÀvs ett annat tankesÀtt hos de verksamma lÀrarna. Eftersom Aspergers eleverna har svÄrigheter med motoriken, det sociala samspelet och behöver en tydlig struktur för att kunna kÀnna sig inkluderade krÀvs det att lÀrarna i Idrott och HÀlsa tÀnker utefter dessa elever i sin planering.VÄrt huvudsyfte med studien Àr att studera hur lÀrarna i Idrott och hÀlsa arbetar för att skapa en inkluderande idrottsundervisning för elever med Asperger syndrom. Ett delsyfte Àr att studera hur skolmiljön Àr anpassad utefter elever med Aspergers. Det visar sig i olika tidigare studier att lÀrarna ute pÄ skolorna bör arbeta pÄ vissa sÀtt för att elever med Aspergers syndrom skall kÀnna sig inkluderande.

Syftet med min undersökning Àr att studera sydafrikanska pedagogers perspektiv pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan och förskoleklassen. I syftet ingÄr ocksÄ att undersöka pedagogers syn pÄ vilka resurser som finns för dessa barn. Jag har anvÀnt mig av metoden kvalitativa intervjuer för att fÄ öppna och detaljerade beskrivningar frÄn pedagogerna. Pedagogerna menade att barn i behov av sÀrskilt stöd Àr barn som avviker frÄn kamraterna i kunskaps- och mognadsnivÄ samt barn med funktionsnedsÀttningar, sjukdomar eller sociala problem. De sydafrikanska pedagogerna hade tvÄ perspektiv pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd.

Syftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare anvÀnder sig av surfplattor och lÀrapplikationen Puppet Pals i förskolan. För att fÄ svar pÄ detta genomfördes fyra kvalitativa intervjuer med förskollÀrare i södra Sverige. TvÄ filmer som respondenternas respektive barngrupper skapat i Puppet Pals har valts ut och analyserats. Det har Àven undersökts hur pedagogerna kopplar sitt arbete med Puppet Pals till förskolans lÀroplan, med andra ord; om de arbetar med paddagogik.Den teoretiska utgÄngspunkten har under hela studien varit det sociokulturella perspektivet, med nyckelord som samspel, interaktion och artefakt.Undersökning visar att lÀrarna med hjÀlp av surfplattan och applikationen Puppet Pals lyckas fÄ med de fem bitar ur lÀroplanen som vi tolkar att förskolans lÀroplan bygger pÄ; vÀrdegrund, matematik, naturvetenskap, sprÄkutveckling och dokumentation. Det som framkom studien var att förskollÀrarna som verkligen har ett brinnande intresse för surfplattan och lyckats tÀnka utanför ramarna i sitt anvÀndande av Puppet Pals har hittat ett mycket anvÀndbart och uppskattat pedagogiskt redskap för sÄvÀl vÀrdegrund, matematik, naturvetenskap, sprÄkutveckling och dokumentation..

I denna uppsats presenteras en studie med syftet att undersöka hur ett fÄtal lÀrare som undervisar i svenska jobbar med texttyper i skrivundervisning samt hur dessa lÀrare skapar en sprÄklig miljö som frÀmjar alla elevers lÀrande. Uppsatsen vill dessutom utreda hur de medverkande svensklÀrarna stöttar andrasprÄkselevers sprÄk- och kunskapsutveckling och om lÀrarna anvÀnder sig av en explicit undervisning nÀr de undervisar i texttyper. Slutsatsen visar att undersökningens lÀrare anvÀnder sig av en ?traditionell? undervisning som verkar fokusera pÄ erfarenheter som elever med majoritetsbakgrund har. De begrepp och termer som lÀraren antar Àr nya eller okÀnda för eleverna förklaras i klass, dock Àr lÀrarna medvetna om att somliga andrasprÄkselever inte har förstÄtt dessa.

Följande uppsats behandlar klassrummet som en arena för elevers lÀrande. I uppsatsen presenteras begreppet hÄllbar lÀrandemiljö som innebÀr ett klassrumsklimat dÀr lÀrare arbetar med ett lÀngre tidsperspektiv i Ätanke, alltsÄ hur ett gott klassrumsklimat kan upprÀtthÄllas över lÄng tid. Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkt Àr det sociokulturella perspektivet, med mÀnniskors individuella bakgrunder i Ätanke. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad en lÀrare kan göra för att skapa en hÄllbar lÀrandemiljö, samt hur olika lÀrare ser pÄ elevers beteende i klassrummet. Uppsatsen Àr en systematisk litteraturstudie och resultatet Àr hÀmtat frÄn tvÄ vetenskapliga databaser.

Bakgrunden till vÄr studie Àr att naturvetenskap och teknik fÄtt större plats i förskolans lÀroplan samtidigt som studier visat pÄ att det finns brister i arbetet med dessa Àmnen pÄ skolor och förskolor. Syftet med studien var att fÄ syn pÄ likheter och skillnader i hur fyra förskollÀrare, frÄn en Àmnesinriktad och en traditionell förskola, ser pÄ naturvetenskap och teknik samt arbetssÀtt och Àmneskunskapens betydelse. Vi har gjort en kvalitativ studie och som metod valde vi att göra enskilda intervjuer som spelades in med ljudupptagning. De teoretiska utgÄngspunkter som anvÀnts i analysen har fokus pÄ det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att de likheter som finns Àr att förskollÀrarna anser att grunden för barns lÀrande Àr ett utforskande och undersökande arbetsÀtt i samspel med barn och vuxna.

FörvÀntat kunskapsbidrag: Denna studie förvÀntas ge kunskaper kring hur specialpedagogen kan stötta pedagogen i det dagliga arbetet, att förstÄ, möta och synliggöra det blyga barnet i de tidiga skolÄren. Syfte: Syftet Àr att pÄ en skola lyfta fram pedagogers och specialpedagogers syn pÄ de blyga barnen frÄn förskoleklass upp till Ärskurs tre. Teori: VÄr studie utgÄr frÄn tvÄ teorier, den relationella och den sociokulturella. Persson (2013) menar att den specialpedagogiska verksamheten bör ses ur ett relationellt perspektiv dÀr avsikten Àr att se till hur elevens förutsÀttningar Àndras beroende pÄ hur omgivningen Àr utformad. Lev S. Vygotskij var upphovsman till ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebÀr att alla mÀnniskor lÀr sig hela tiden i alla sociala sammanhang (Ahlberg, 2009a). Det Àr med hjÀlp av dialog som lÀraren kan gÄ in i barnets medvetande och dÀrigenom göra deras medvetande rikare (Vygotskij, 2005). Den relationella och den sociokulturella teorin gÄr att kombinera och Àr dessutom relevanta utifrÄn ett specialpedagogiskt perspektiv.

Vi har velat ta reda pÄ om Tensta Konsthalls ambitioner och mÄl att nÄ ungdomar i Tensta med samtidskonst Àr förenliga med Tenstaungdomarnas intresse av och syn pÄ konst och konsthallar. Resultatet av vÄra enkÀtundersökningar och vÄr intervju med fyra ungdomar visar att endast ett fÄtal vet om, eller har varit pÄ konsthallen och att konsthallar inte prioriteras högt bland ungdomarnas fritidsintressen. I studien ingick Àven en större intervju med intendenten pÄ Tensta Konsthall. För att förstÄ den sociokulturella problematiken har vi applicerat bl.a. Bourdieus teorier om kulturens fÀlt pÄ vÄr studie samt tagit del av undersökningar och litteratur som rör kultur och ungdomar.

I denna uppsats presenteras en studie med syftet att undersöka hur ett fÄtal lÀrare som undervisar i svenska jobbar med texttyper i skrivundervisning samt hur dessa lÀrare skapar en sprÄklig miljö som frÀmjar alla elevers lÀrande. Uppsatsen vill dessutom utreda hur de medverkande svensklÀrarna stöttar andrasprÄkselevers sprÄk- och kunskapsutveckling och om lÀrarna anvÀnder sig av en explicit undervisning nÀr de undervisar i texttyper. Slutsatsen visar att undersökningens lÀrare anvÀnder sig av en ?traditionell? undervisning som verkar fokusera pÄ erfarenheter som elever med majoritetsbakgrund har. De begrepp och termer som lÀraren antar Àr nya eller okÀnda för eleverna förklaras i klass, dock Àr lÀrarna medvetna om att somliga andrasprÄkselever inte har förstÄtt dessa.

Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ hur pedagoger beskriver barns datoranvÀndning i förskoleverksamhet. I vÄr empiriska undersökning har vi intervjuat Ätta pedagoger inom förskoleverksamhet. Vi valde att göra semistrukturerade intervjuer, en form av kvalitativ intervju. Den som intervjuar anvÀnder sig av i förvÀg faststÀllda frÄgor, vi kompletterade Àven dessa med följdfrÄgor. Vid analys av respondenternas svar har vi utgÄtt frÄn begrepp inom det sociokulturella perspektivet.

Denna examensuppsats skrevs under utbildningen pÄ speciallÀrarprogrammet pÄ Malmö Högskola under vÄren 2015. Det Àr en kvalitativ studie som utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet dÀr talet Àr tankens redskap. Jag har genom fokusgrupper och lÀrarnas reflektioner i form av dokument samlat in min empiri. Det insamlade materialet har jag analyserat utifrÄn Kintsch och Rawsons modell för lÀsförstÄelseprocessen och bedömningens olika former. Mitt resultat visar pÄ att lÀrarna, nÀr de bedömer elever, bedömer hur vÀl eleverna kan genomföra olika aktiviteter kopplade till lÀsförstÄelse.

Integreringsprocessen för utlÀndska barn i den svenska skolan Àr huvudpunkten i denna systematiska litteraturstudie. Syftet Àr att undersöka vilka problem som vanligtvis uppkommer i skolan för nyanlÀnda barn med utlÀndsk bakgrund men Àven deras och förÀldrarnas egna önskningar om förbÀttring eller tillvÀgagÄngssÀtt i integrationsprocessen. Utöver detta analyseras hur skolan arbetar för att integrera eleverna i skolan och in i den ordinarie undervisningen. Resultaten visar att det Àr mÄnga problem som uppstÄr men de mest Äterkommande Àr sprÄket, utanförskap samt stÀndiga omflyttningar. Vidare visar resultaten att det optimala tillvÀgagÄngssÀttet för en sund integrering i skolan Àr nÀr eleverna kan knyta an till nÄgot och kÀnna samhörighet genom att skolan vÀrnar om deras sprÄk, kultur och familj.

Den föreliggande studien syftar till att undersöka hur fem engelsklÀrare i grundskolans senare Är uppfattar individualiseringen av engelskundervisningen. UtifrÄn detta syfte formulerades tre frÄgestÀllningar vilka behandlar lÀrarnas instÀllning till skollagens krav pÄ att undervisningen ska ta hÀnsyn till varje elevs behov; vilka faktorer de anser inverkar pÄ deras möjligheter att individualisera undervisningen; samt hur de sÀger sig individualisera engelskundervisningen. Data samlades in via intervjuer och analyserades utifrÄn studiens teoretiska utgÄngspunkter som Àr det sociokulturella perspektivet utifrÄn Vygotskij och SÀljö; samt ramfaktorteorin utifrÄn Lundgren och Stensmos skrifter. Resultatet pekar pÄ att de intervjuade engelsklÀrarna har en generellt positiv instÀllning till individualisering. De menar att individualiseringen innebÀr att lÀraren kan hjÀlpa en elev att nÄ lÀngre, genom att lÀraren dÄ sÀtter sig in i elevens behov och kan utmana denne pÄ rÀtt nivÄ.