I dagens skolpolitik Àr det, och har det varit, debatt kring musikÀmnet. I den nya lÀroplanen för gymnasieskolan, GY11, har nÀmligen den estetiska verksamheten tagits bort som obligatoriskt Àmne. Detta har sÄledes vart debatterat bland sÄvÀl lÀrare som politiker. För en blivande musiklÀrare vÀcker detta tankar och funderingar kring musikÀmnets utveckling. Kanske kan detta Àven komma till att bli en konsekvens i grundskolan? Syftet med denna uppsats var att kartlÀgga musikundervisningen utifrÄn ett historiskt perspektiv med hjÀlp av de olika kursplanerna i musik.

Sammanfattning/abstractSyftet med denna studie var att beskriva hur lÀrare anser att de arbetar med individualisering i grundskolan, och att identifiera vilka faktorer som pÄverkar och formar lÀrarrollen nÀr det gÀller individualisering. Vi har som mÄl att, i vÄrt kommande yrke som lÀrare, kunna frÀmja varje enskild elev i sin kunskapsutveckling, dÀrför har vi valt att belysa individualisering ur ett lÀrarperspektiv.Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer som undersökningsmetod. Intervjuerna har vi genomfört med sex lÀrare som arbetar i skolÄr ett till nio, pÄ en grundskola pÄ en mindre ort i Mellansverige.I bakgrunden redogör vi för de aspekter som, i tidigare forskning, har framtrÀtt som betydelsefulla för att kunna individualisera arbetet i grundskolan.Resultaten frÄn undersökningen har vi analyserat och jÀmfört med den forskning vi belyst i bakgrunden.Det vi har kommit fram till i vÄr studie Àr att lÀrarens förhÄllningssÀtt gentemot eleverna har stor betydelse. Genom att lÀraren skapar tillfÀllen till kommunikation med eleverna kan denne utveckla en god relation till dem, och pÄ sÄ sÀtt ta reda pÄ vilket sÀtt eleverna bÀst lÀr sig pÄ. UtifrÄn detta kan lÀraren sedan anpassa och individualisera undervisningen.

Denna studie inriktar sig mot lÀsförstÄelseundervisning och vikten av att förstÄ lÀst text. Studiens syfte Àr att undersöka lÀrarnas uppfattning om hur undervisning i lÀsförstÄelse bedrivs i grundskolan respektive grundsÀrskolan. Genom att anvÀnda den deskriptiva aspekten pÄ intervjuer försöker vi pÄvisa bÄde fakta och mening utifrÄn respondenternas svar. Vi har anvÀnt oss av @ografi som undersökningsmetod. Detta innebÀr att insamling av rÄdata sker genom intervjuer via mail. Svenska elevers lÀsförstÄelse har försÀmrats det senast decenniet vilket framkommer i den internationella undersökningen PISA 2009.

Genom fokusgruppinterjuer har vi med vÄr studie kommit fram till vilken status och funktion bildaktiviteter har och vilka problem som Àr förknippade med att anvÀnda bildaktiviteter i grundskolan f-3, detta genom att 11 lÀrare frÄn förskoleklass till grundskola 1-7, har fÄtt ge sin syn pÄ hur de anvÀnder Àmnet bild och bildaktiviteter i sin undervisning. Vi ser att dÄ lÀrare sÀger sig anvÀnda Àmnet bild i f-3 Àr det i form av bildaktiviteter vilka mestadels anvÀnds för att bli ett undervisningskomplement. VÄra informanter har en strÀvan att uppvÀrdera Àmnet bild gentemot de mer teoretiska Àmnena dÄ de anser att det Àr de teoretiska Àmnena som fÄr uppmÀrksamheten i planeringar, kursplaner, uppnÄendemÄlen och i undervisningen. Informanterna vill anvÀnda mÄnga bildaktiviteter i sin undervisning för att stÀrka elevernas kunskapsutveckling men vi anser att de döljer syftet med anvÀndningen av bildaktiviteter för eleverna men ocksÄ för sig sjÀlva. Vi har observerat att informanterna har i sin anvÀndning av bildaktiviteter fastnat i ett traditionellt förhÄllningssÀtt dÀr Àmnet bild utgörs av stora bildalster, men vi anser att det Àven finns stora funktioner i smÄ bildaktiviteter.

Syftet med vÄr studie Àr att medvetandegöra och uppmÀrksamma betydelsen av olika faktorers pÄverkan nÀr det gÀller att ge skönlitteraturen en plats i skolan samt att synliggöra konsekvenserna av detta ur ett elevperspektiv. VÄr frÄgestÀllning Àr; Vilka faktorer anser lÀrarna i vÄr undersökning pÄverkar arbetet med skönlitteratur i skolan? Metod: Vi valde att göra en kvantitativ undersökning genom att dela ut enkÀter till verksamma lÀrare i grundskolan. Anledningen till det var att vi ville nÄ ut till ett större antal lÀrare och fÄ ett bredare undersökningsmaterial. Eftersom vi inte var intresserade av mÀnniskors upplevelse av ett fenomen valde vi bort intervjuer som metod.

Syftet med studien var dels att undersöka vad som motiverar elever med svenska och bosniska som förstasprÄk att vÀlja tyska som sprÄkval i grundskolan, dels att ta reda pÄ om dessa elever har olika lÀtt att lÀra sig grundlÀggande strukturer i tysk grammatik beroende pÄ deras sprÄkbakgrund. Insamlingen av det empiriska materialet har gjorts med bÄde kvalitativa och kvantitativa metoder, nÀrmare bestÀmt intervjuer, enkÀter och tvÄ test. Urvalet av elever byggde pÄ enkÀter. I studien ingick 12 elever, 8 med bosniska som förstasprÄk och 4 med svenska som förstasprÄk. Eleverna delades in i tre olika grupper om fyra elever: en grupp med svenska elever, en grupp med bosniska elever som valt att inte delta i modersmÄlsundervisning samt en grupp med bosniska elever som deltar i modersmÄlsundervisning.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om elever fÄr likvÀrdiga kunskaper frÄn olika skolor i religionsÀmnet i Ärskurs 7, 8 och 9. Och göra en jÀmförelse med vad lÀrare pÄ gymnasiet frÄn olika skolor förvÀntar sig att eleverna ska ha för kunskaper i religionskunskap nÀr de börjar gymnasiet. Metoden för att undersöka detta var kvalitativa intervjuer. Totalt blev det sex intervjuer med lÀrare pÄ grundskolan och tvÄ med lÀrare pÄ gymnasieskolan. Intervjupersonerna Àr i olika Äldrar och har arbetat olika lÀnge som lÀrare men alla Àr behöriga lÀrare.Resultatet av undersökningen visade pÄ att eleverna inte fÄr en likvÀrdig kunskap i religionsÀmnet pÄ grundskolan.

Undersökningens syfte Àr att studera olika perspektiv pÄ förÀldrarinflytande i grundskolan, statens, lÀrarens och förÀldrarnas. Studien tar sin utgÄngspunkt i hur staten/samhÀllet, lÀrarkÄren och förÀldrarna har motiverat och definerat begreppet inflytande. Jag har anvÀnt mig av tidningarna, Barn i Hem skola samhÀlle, LÀrartidningen, SkolvÀrlden samt officiella tryck frÄn riksdagen och regeringen. Jag har försökt att knyta min studie till Jörgen Habermas och Bo Rothtsteins teorier om förhÄllandet mellan offentligt och privat samt den kooperativa staten. Det som jag fann var att grundskolans innförande innebar en vidgning av skolpolitiken, och skolan fick ett större ansvar för fostran och socialutveckling.

Ma?nga barn i Sverige va?xer idag upp med fler spra?k a?n ett. Detta go?r att logopeder beho?ver kunskap om normal spra?kutveckling hos flerspra?kiga, fo?r att kunna skilja denna fra?n spra?ksto?rning och da?rmed minska risken att o?ver- och underdiagnostisera flerspra?kiga med en sa?dan diagnos. Syftet med denna studie var da?rfo?r att underso?ka vilka skillnader som fo?religger mellan enspra?kiga och flerspra?kiga barns bera?ttande, med sa?rskilt fokus pa? barnens ordfo?rra?d.

Enligt vÄr uppfattning Àr diskussionen kring teori och praktik i hem- och konsumentkunskap i grundskolan ett laddat Àmne, bÄde pÄ grund av Àmnets historia och den tolkningsfrihet som finns rörande styrdokumenten.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur lÀrare anser sig bruka praktik och teori som undervisningsmetoder i hem- och konsumentkunskap i grundskolan. Syftet Àr Àven att undersöka vad som styr lÀrares val av metod och innehÄll i undervisningen.För att undersöka detta anvÀnder vi oss av en kvalitativ strategi dÀr empirin insamlas genom semi-strukturerade intervjuer. Studieobjekten utgörs av sex hem- och konsumentkunskapslÀrare i en medelstor svensk stad.Huvudresultaten i studien visar pÄ att praktiska och teoretiska metoder inte fÄr lika stort utrymme i undervisningen. Vi har Àven funnit att det förekommer faktorer som styr lÀrarnas val av metod och innehÄll i undervisningen och att vissa faktorer pÄverkar mer Àn andra.Slutsatser vi har kommit fram till Àr bland annat att det finns en mening med att anvÀnda varierade undervisningsmetoder. Att lÀrarnas syn pÄ ramfaktorer i hem- och konsumentkunskapsÀmnet i vÄr studie inte skiljer sig anmÀrkningsvÀrt frÄn vad lÀrare ansÄg om detta i en Nationell utvÀrdering som gjordes för tio Är sedan..

SammanfattningSyftet med uppsatsen har varit att undersöka hur pedagogerna ser pÄ sina förutsÀttningar att skapa matematikundervisning för alla elever i klassen. Bakgrunden till det valda Àmnet Àr att mÄnga elever som slutar grundskolan inte nÄr upp till betyget GodkÀnd i Àmnet matematik (SOU, 2004). DÄ det Àr lÀrarna i grundskolan som skall förmedla de matematiska kunskaperna till eleverna fann vi det intressant att vÀnda oss till lÀrare för att fÄ deras syn pÄ vilka möjligheter de anser sig ha för att förmedla en undervisning i matematik till alla elever i klassen. Med hjÀlp av enkÀtfrÄgor stÀllda till 25 verksamma pedagoger i grundskolans tidigare Är som undervisar i Àmnet matematik försökte vi finna svar pÄ vÄr frÄga. I litteraturstudien kom vi bland annat i kontakt med studier av elever som efter avslutad grundskola inte nÄtt upp till betyget GodkÀnd i Àmnet matematik.

I rapporten redovisas en undersökning av hur den svenska nationella lÀroplanen i grundskolan blir till den genomförda lÀroplanen i en skolas undervisning/praktik. FrÄgestÀllningarna gÀller lÀrares uppfattningar av och skolans arbetssÀtt för att genomföra mÄlen om elevers ansvar och inflytande. Undersökningen Àr en fallstudie. Dataunderlaget kommer frÄn intervjuer med lÀrare och skolans dokumentation. Detta har analyserats med tillÀmpning av kvalitativ metod.

Mitt syfte med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ hur lÀrare uppfattar det nationella provet. För att ta reda pÄ detta nÀrmare undersöker jag fyra olika aspekter av det nationella provet för Ärskurs nio i grundskolan. De frÄgestÀllningar jag kommer att stÀlla handlar om det nationella provets olika syften och om frÄgor kring det nationella provet i samband med bedömning och betygsÀttning. Som metod för detta examensarbete valde jag att göra intervjuer. Jag genomförde dessa pÄ en högstadieskola i Mellansverige och jag intervjuade fyra lÀrare.

Detta arbete handlar om stress, hur stress uppstÄr och hur lÀrare ute i verksamheten hanterar stress. Med dessa utgÄngspunkter har vi undersökt hur ett antal lÀrare och förskollÀrare i grundskolan tÀnker och resonerar kring begreppet stress..

Den hÀr uppsatsen Àr en litteraturstudie vars syfte Àr att ge en inblick i lÀroboksstyrd undervisning i matematik sett ur ett lÀrarperspektiv. FrÄgestÀllningarna behandlar hur mycket och pÄ vilket sÀtt lÀroboken anvÀnds i matematikundervisningen i grundskolan samt vilka skÀl som lyfts fram i litteraturen för att anvÀnda lÀrobokstyrd undervisning.Resultatet visar att lÀrobokstyrd undervisning Àr mycket vanlig undervisningsmetod som anvÀnds i matematikundervisningen i grundskolan. LÀroboken anvÀnds för att enkelt kunna nivÄgruppera eleverna, för att underlÀtta för lÀrarens planering, som en lÀrare, som en garanti att lÀro- och kursplanens mÄl uppnÄs, som en uppslagsbok och att eleverna kan arbeta sjÀlvstÀndigt. De argument som lyfts fram i litteraturen för lÀroboksstyrd undervisning Àr att den undervisningsformen har en tradition, Àr tidsbesparande för bland annat nyutexaminerade lÀrare samt att matematikÀmnet Àr hierarkiskt uppbyggt. Ytterligare argument för lÀrobokstyrd undervisning Àr att den ger undervisningen struktur, lÀroboken innehÄller differentierade uppgifter samt Àr en idéspridare för nya metoder.Uppsatsens resultat visar flera fördelar med lÀroboksstyrd undervisning.