Att ha aktivitetsbalans Àr en fördel för att uppleva hÀlsa och förebygga stress. Tidigare forskning tyder pÄ att de finns mÄnga outforskade samband mellan dessa faktorer. Syftet med denna studie var att undersöka aktivitetsbalans, hÀlsa och stress hos yrkesverksamma individer samt sambanden mellan dessa variabler. Syftet var vidare att jÀmföra dessa variablers samband hos kvinnor respektive mÀn samt hos de som har hemmaboende barn respektive de som ej har hemmaboende barn. Urvalsgruppen bestod av 300 individer, varav 250 var kvinnor och 50 mÀn, 135 hade hemmaboende barn och 162 hade inte hemmaboende barn.

Upplevelseindustrin Àr en av de största och snabbast vÀxande sektorerna i Sverige och det som frÀmst driver tillvÀxten Àr turistnÀringen. Turistdelegationen gav 2005 ut en rapport dÀr det framgick att företag inom kategorin aktiviteter ökade med 25 % och museerna minskade med 7 % mellan 1998 och 2003. Problemet Àr att museerna har förlorat mÄnga besökare de senaste Ären. Detta leder till uppsatsens frÄgestÀllning som Àr: Vad kan de avgiftsbelagda museerna göra för att öka antalet besökare?Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om de avgiftsbelagda museerna gör nÄgot i sitt arbete för att öka antalet besökare och i sÄ fall vad.

FrÄgestÀllning:Hur arbetar CreActive för att frÀmja det sociala kapitalet? Hur kan CreActive frÀmja det sociala kapitalet i en kreativ miljö? Hur underlÀttas mötet mellan mÀnniskor pÄ CreActive? Finns det förbÀttringsmöjligheter för att ytterligare frÀmja det sociala kapitalet pÄ CreActive?Syfte:Syftet med studien Àr att beskriva hur CreActive skapar nytta för sin omgivning. Det kommer Àven att undersökas kring hur mötet uppstÄr mellan mÀnniskor pÄ CreActive som ska frÀmja det sociala kapitalet.Metod:Studien genomfördes med den kvalitativa metoden, eftersom den fÄngar upp detaljer och information av intervjupersonernas tolkning av verkligheten, det vill sÀga deras uppfattning, tankar och kÀnslor. Det medför en inblick kring hur CreActive arbetar med mötet mellan mÀnniskor, för att frÀmja det sociala kapitalet. Empirin bestÄr av intervjuer med studenter och anstÀllda.Slutsats:Det framgÄr att studenter inte kÀnner till CreActive i den utstrÀckning som CreActive vill.

 FrÄgestÀllning: Vilka nyckelaktiviteter anvÀnder sig företag av för att skapa vÀrde tillsammansmed sina kunder i sociala interaktioner?Syfte: Studien syftar till att undersöka vilka aktiviteter respondentföretagen utför i sinvÀrdeskapande process tillsammans med sina kunder och anvÀndare i sociala interaktioner meddessa.Metod: En kvalitativ undersöknings design dÀr semistrukturerade intervjuer utfördes medmÄlstyrt urval av 7 respondenter frÄn olika företag i olika branscher.Slutsats: Studien visar att de företagen som undersökts Àgnar sig Ät olika typer avnyckelaktiviteter i den vÀrdeskapande processen med kund i sociala interaktioner. Det finns vissanyckelaktiviteter som Àr gemensamma för de olika företagen och vissa anvÀnds mer flitigt ellerframgÄngsrikt Àn andra. Oavsett vilka aktiviteter som utförs och oavsett företag sÄ visar studienatt det finns en grundlÀggande process. Denna bestÄr av att företaget skickar ut nÄgon form avoutput som nÄr kunden och engagerar denna.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeutiska ÄtgÀrder för personer med schizofreni. För att besvara studiens syfte gjorde författarna en litteraturöversikt för att skapa en översikt inom det valda omrÄdet och sammanstÀlla tidigare forskning till en helhet. En manifest kvalitativ innehÄllsanalys valdes till studien dÀr 14 artiklar inkluderades och analyserades. Dataanalysen resulterade i 3 kategorier: ?arbetsterapeutiska ÄtgÀrder för att frÀmja roller och identitet?, ?ÄtgÀrder för att skapa balans för att frÀmja utförandet av dagliga aktiviteter? och ?ÄtgÀrder som frÀmjar sjÀlvstÀndighet i det dagliga livet?.

BAKGRUND:Man tillÀgnar sig sprÄk nÀr man omges av det, genom att lyssna pÄ och lÀsa det. Egenproduktion av sprÄk, att tala och skriva, kommer efterÄt. Det Àr viktigt att arbeta medelevernas ordförrÄd och med de typer av övningar som Àr sprÄkutvecklande för eleverna.LÀromedel kan anvÀndas i olika utstrÀckning och pÄ olika sÀtt och det Àr viktigt att man somlÀrare gör ett medvetet val av aktiviteter i sin undervisning. Enligt styrdokumenten skaengelska vara ett kommunikativt Àmne.SYFTE:Undersökningen syftar till att se hur pedagoger i Är F-5 undervisar i engelska. Vi fokuserar pÄatt se vilka undervisningsmoment pedagogerna anvÀnder sig av och i vilken utstrÀckninglÀromedel anvÀnds.METOD:Vi har genom en enkÀt undersökt hur ett antal pedagoger arbetar med engelskÀmnet.Redskapet valde vi för att kunna se hur vanliga olika aktiviteter Àr.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva erfarenheter av delaktighet i det dagliga livet hos pojkar med muskelsjukdomen Duchennes Muskeldystrofi. Debuterande symptom för sjukdomen Àr svÄrigheter att gÄ vilket medför att pojkarna blir rullstolsburna innan tio Ärs Älder. Behovet av olika habiliteringsinsatser Àr stort under hela livet. Studien inkluderade Ätta pojkar mellan 7- 32 Är. Datamaterialet utgjordes av bloggar och biografier och analyserades med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka hur elever som idag inte aktivt deltar pÄ lektionerna motiverar detta.FrÄgestÀllning:? Vilka faktorer pÄverkar eleverna till aktivitet/inaktivitet pÄ lektionerna?? Vad krÀvs för att eleverna aktivt ska vilja delta pÄ lektionerna?MetodVi har valt att utföra en kvalitativ intervjustudie med sju gymnasieelever med lÄg deltagande pÄ lektionerna i idrott och hÀlsa. Elevernas svar har sedan tolkats med hjÀlp av den teoretiska modellen KASAM.ResultatEleverna anser att valet av aktiviteter Àr en stor anledning till att de inte deltar i undervisningen. De tycker att lektionsinnehÄllet Àr för enformigt och skulle istÀllet vilja Àgna sig Ät mer individuellt anpassade aktiviteter som de har nytta av i framtiden. De saknar idag en motivering till varför de utför de olika momenten i undervisningen och förstÄr inte heller vad de ska ha för nytta utav den.SlutsatsResultaten visar att eleverna ofta vÀljer att inte nÀrvara pÄ lektionerna eftersom de kÀnner sig dÄliga.

Den hĂ€r uppsatsen analyserar nationalistiska och sociocentriska uttryck i svenska skolsĂ„ngböcker under 1900-talet. Med hjĂ€lp av kanonbegreppet, innefattande kringgĂ€rdande aktiviteter, analyseras sĂ„ngböckernas innehĂ„ll som uttryck av olika typer av nationalism: politisk nationalism, kulturell nationalism och folkhemsnationalism. Även synen pĂ„ andra kulturer fungerar i sĂ„ngböckerna som ett sĂ€tt att upphöja den egna kulturen och nationen pĂ„..

Syftet med uppsatsen Àr att fÄ förstÄelse för vad som har betydelse för barns samspel i förskolan nÀr de skapar och se om skapande aktiviteter lockar till samtal och samspel mellan barnen. Bli uppmÀrksam pÄ vilken roll den vuxne kan ha för barnens sociala samspel i skapande aktiviteter. Finns det hinder och vad uppmuntrar till samtal och samspel.UtifrÄn mitt syfte stÀller jag följande frÄgor.Vad hÀnder i samtal och samspel nÀr barn skapar pÄ förskolan?Vad Àr det som lockar till samtal och samspel mellan barnen? Finns det nÄgot som hindrar samtal och samspel?En studie pÄ nio tillfÀllen ger en inblick nÀr barn skapar i förskolemiljö. Min undersökning tillsammans med litteraturen som analysen till studien vilar pÄ Àr grunden för uppsatsen.

CI-metoden Àr en ny behandlingsmetod för barn och ungdomar med CP-hemiplegi. Metoden innebr att man genom en restrikion pÄ den intakta armen och handen frÀmjar rörelse i den hemiplegiska armen oc handen i syfte att förbÀttra anvÀndningen av den armen och handen i dagliga aktiviteter.Syftet med litteraturstudien Àr att beskriva CI-metoden och dess effekter pÄ funktions- och aktivitetsförmÄga hos barn och ungdomar med CP-hemiplegi.För att fÄ svar pÄ studiens syfte och frÄgestÀllningar gjordes en systematisk litteraturstudie som baseras pÄ vetenskapliga artiklar om effekter av behandling med CI-metoden pÄ barn och ungdomar med hemiplegi till följd av en CP-skada. Studien baseras pÄ sammanlagt 12 artiklar, varav 11 studier frÄn Ären 2001-2006 och en studie frÄn 1997. Artiklara Àr sökta i AMED, Cinahl samt Medline.Resultatet visar att barnen och ungdomarna genom behandling med CI-metoden gjorde förbÀttringar i bÄde funktions- och aktivitetsförmÄga. MÄnga av de förbÀttringar som gjorts under behandlingen kvarstod Àven vid uppföljningen, fyra veckor till sex mÄnader senare.

Sen lÄngt tillbaka i tiden har begravningsplatsen varit en plats för sorg och en plats för de döda, dÀr anvÀndandet av kyrkogÄrdsrummet har var vÀldigt ÄterhÄllsamt. Nu kan man dock se att kyrkogÄrdarna inne i tÀtbebyggda stÀder har fÄtt fler funktioner dÄ de allt mer anvÀnds som rekreationsomrÄden och som parker. Vad Àr det för aktiviteter som sker pÄ dagens kyrkogÄrdar och vad Àr det för faktorer som pÄverkar de nya aktiviteterna?Med utgÄngspunkt i tvÄ kyrkogÄrdar i VÀxjö kommun: TegnérkyrkogÄrden och Hovshaga kyrkogÄrd sÄ tar den hÀr uppsatsen upp och diskuterar vad det Àr som pÄverkar anvÀndarskiftningen och vad det Àr för nya aktiviteter som nu sker pÄ stadens kyrkogÄrdar. TegnerkyrkogÄrden Àr en gammal stadskyrkogÄrd som ligger inbÀddad i VÀxjö centrum och Hovshaga kyrkogÄrd Àr en relativt nyanlagd skogskyrkogÄrd i utkanten av staden.

Bakgrund: Att Ă„ldras medför ofta en naturlig begrĂ€nsning av aktiviteter. I alla kommuner i Sverige skall socialnĂ€mnderna verka för att gruppen Ă€ldre mĂ€nniskor fĂ„r behĂ„lla sin sjĂ€lvstĂ€ndighet under trygga förhĂ„llanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Äldres livskvalitet pĂ„verkas av att ha ett socialt nĂ€tverk och delta i aktiviteter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva samband mellan socialt nĂ€tverk och levnadsvanor hos Ă€ldre. Metod: Studien bygger pĂ„ datamaterial ur SNAC (The Swedish National Study on Aging and Care) som Ă€r en pĂ„gĂ„ende studie.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka hur elever som idag inte aktivt deltar pÄ lektionerna motiverar detta.FrÄgestÀllning:? Vilka faktorer pÄverkar eleverna till aktivitet/inaktivitet pÄ lektionerna?? Vad krÀvs för att eleverna aktivt ska vilja delta pÄ lektionerna?MetodVi har valt att utföra en kvalitativ intervjustudie med sju gymnasieelever med lÄg deltagande pÄ lektionerna i idrott och hÀlsa. Elevernas svar har sedan tolkats med hjÀlp av den teoretiska modellen KASAM.ResultatEleverna anser att valet av aktiviteter Àr en stor anledning till att de inte deltar i undervisningen. De tycker att lektionsinnehÄllet Àr för enformigt och skulle istÀllet vilja Àgna sig Ät mer individuellt anpassade aktiviteter som de har nytta av i framtiden. De saknar idag en motivering till varför de utför de olika momenten i undervisningen och förstÄr inte heller vad de ska ha för nytta utav den.SlutsatsResultaten visar att eleverna ofta vÀljer att inte nÀrvara pÄ lektionerna eftersom de kÀnner sig dÄliga.

Bakgrund: Att ?ldras ?r en naturlig process som kan leda till f?r?ndringar i meningsfulla aktiviteter, vilket kan p?verka ?ldre personers h?lsa och delaktighet. Arbetsterapeuter m?ter ?ldre personer i sin vardag f?r att delvis uppr?tth?lla h?lsan genom aktivitetsbaserade insatser, samt fr?mja sj?lvst?ndighet och deltagande i aktiviteter. Tidigare studier har visat att aktiviteten dans, som meningsfull aktivitet, har bidragit till ett aktivt och h?lsosamt liv, samt skapa en k?nsla av samh?righet hos ?ldre personer.