Syftet med arbetet är att belysa rörelsens betydelse för individens utveckling och förmåga till lärande. Vidare undersöks i vilken utsträckning rörelseträningen förekommer som undervisningsmetod i förskolan och vilken effekt den har på individen och gruppen som helhet. Metoden som användes bestod av tre olika delar. Dels en enkät som delades ut till fyra förskolor och dels en observation kombinerad med intervju på en av förskolorna. Resultatet visade att medveten rörelseträning inte användes som pedagogisk metod i någon större utsträckning på förskolorna.

Syftet med denna undersökning har varit att få ta del av förskollärares och grundskollärares olika syn på inkludering. Inkludering är ett viktigt verktyg för barns utveckling och begreppet tolkas och används på olika sätt. Vi utgick från ett sociokulturellt perspektiv där fokus läggs på att barnen lär genom samspel med andra, och ställde oss frågan ?Hur ser pedagoger på inkludering??För att undersöka detta viktiga verktyg för barns utveckling - inkludering - så har vi genomfört en kvalitativ undersökning. Vi intervjuade verksamma pedagoger i olika ålderskategorier på ett semistrukturerat sätt.Tidigare forskning visar att skolan har en annorlunda syn på inkludering än vad förskolan har.

En undersökning som har gjorts visade att unga inte finner det attraktivt att arbeta som chefer, med anledning av att de anser att det är för tidskrävande. Undersökningen uppmärksammades och resultatet av det lede in på delat ledarskap som en alternativ lösning, ett ledarskap som delas av två eller flera chefer. Den här varianten av ledarskap utövas i större utsträckningen än vad som kan förmodas. Men kan vara diffust att förstå sig på. Utifrån uppsatsens målsättning i att skildra delat ledarskap utifrån ledarnas perspektiv.

Syftet med denna studie är att undersöka kommunikativt samspel i förskolan mellan de yngsta barnen (1-2 år) och pedagoger. Genom detta vill jag uppmärksamma pedagogens roll i barns kommunikationsutveckling. För att besvara syftet har min studie utgått från följande forskningsfrågor. Hur kommunicerar små barn? Hur kan det kommunikativa samspelet se ut mellan barn och pedagog i förskolan? Genom en kvalitativ undersökningsmetod har jag, med videokameran som verktyg, observerat kommunikativa möten mellan barn som befinner sig i den förverbala fasen och pedagoger.

Rosberg, Helle. (2006). Bemötandets pussel. En studie i bemötande mellan lärare och elever. (The puzzle of meetings.

I vår studie har vi genom vårt syfte tagit reda på hur pedagoger har använt sig av sånger som ett pedagogiskt verktyg, och vi har undersökt hur pedagogerna kunde skapa delaktighet till barnens språkutveckling genom sång och samlingar på förskolan. Vilka mål hade pedagogerna? För att nå syftet har vi genomfört en kvalitativ undersökning i form av intervjuer där man fokuserar på egenskaperna och inte på personerna som deltar. Intervjuerna utfördes med pedagoger på två olika förskolor, både enskilda samt i grupp. Studiens resultat visade att musik används i förskolan, som ett verktyg för barnens språkutveckling.

Syftet med uppsatsen var att ge en övergripande bild av barns upplevelse av pappans våld mot mamman, samt att undersöka hur denna problematik kan konstrueras i forskningslitteraturen. Uppsatsens frågeställning var: Hur diskuterar forskningslitteraturen barns upplevelse av mäns våldsutövande i hemmet, med fokus på temana barnets hemmiljö, den våldsutövande pappan, den våldsutsatta mamman och sociala, fysiska och psykiska konsekvenser av våldet för barnet? Uppsatsen är en selektiv kunskapsöversikt av nio primärdokument. Resultaten analyserades med hjälp av socialkonstruktionistisk teoribildning. Resultaten visade att barn som upplever pappans våld mot mamman uppfattar hemmiljön som oförutsägbar, och barnen kan ha svårigheter i att knyta an till föräldrarna.

Syftet med detta arbete är att studera det sociala samspelet i barngrupper. Eftersom det talas så mycket om social kompetens idag vill jag dels få det begreppet förklarat samt se hur det ser ut bland barn. Jag har tittat på hur barnen förhåller sig till varandra, om de visar hänsyn, lyssnar på varandra och visar varandra respekt. Arbetet innehåller en jämförelse mellan en klass som ofta jobbar i grupp och en klass som nästan aldrig jobbar i grupp. Jag ser på hur deras sätt att samarbeta skiljer sig åt.

Syftet med denna undersökning var att undersöka pedagogers delaktighet i barns lek på förskolegården. Fokus under observationerna var att undersöka vad pedagogerna gjorde när  barnen vistades på förskolegården, om pedagogerna deltog i leken och på vilket sätt de deltog. Vi utgick ifrån ett sociokulturellt perspektiv, då samspel och kommunikation var de centrala begreppen i observationerna. Undersökningen byggdes på observationer som en kvalitativ metod, eftersom undersökningen gick ut på att observera pedagogers delaktighet i barns lek. Målet för observationerna var att skapa en helhetsbild över utevistelsen, och få svar på frågeställningarna.

AbstractSyftet med uppsatsen var att göra en jämförelse för att se om Montessoripedagogikens syn på bemötande av barn med koncentrationssvårigheter stämmer överens med moderna riktlinjer gällande bemötande av barn med koncentrationssvårigheter och i så fall hur. Fokus i syftet ligger särskilt på hur den pedagogiska miljön och det fysiska rummet förbereds. Uppsatsen är en jämförande, kvalitativ litteraturstudie med fokus på Montessoripedagogikens grundprinciper och moderna riktlinjer gällande bemötande av barn med koncentrationssvårigheter. Datainsamlingen har utförts med en grundad teori och analysen har gjorts med stöd av den hermeneutiska cirkeln. Litteratur som analyserats och jämförts är fem fackböcker och en artikel om barn med koncentrationssvårigheter, en fackbok om Montessoripedagogiken, en hemsida om Montessoripedagogiken och en avhandling om Montessoris sinnestränande materiel.

Vi blev inspirerade av barnlitteraturens roll i skolan efter att ha tagit del av svenska regeringens undersökning Läsandets kultur (SOU 2012:65). Den tar upp den negativa utvecklingen av läsförståelse, läsning och intresse för litteratur bland barn och unga. Studiens syfte var att få fördjupad kunskap om lärares förhållningssätt till barnlitteraturens roll i undervisningen. Studiens teoretiska utgångspunkt var ett kulturellt förhållningsätt till lärande där dialog och samspel har stor betydelse. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer, då vi ville få en djupare förståelse för lärares förhållningssätt och attityder till barnlitteraturen i undervisningen.

Denna uppsats studerar kultserien Buffy the Vampire Slayer (1997?2003) utifrån ett schizoanalytiskt perspektiv genom att applicera tre huvudsakliga begrepp inom Gilles Deleuzes och Félix Guattaris teorier på sju avsnitt, en från varje säsong; dessa begrepp är Anti-Oidipus, begärsmaskinen och krigsmaskinen. Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida vännerna i serien först och främst är en anti-oidipal familj. Den utgår från tre analysfrågor: Är de som en grupp en begärsmaskin? Är gruppen ?schizofren?? Utgör de tillsammans en krigsmaskin? Studien visar på karaktärernas samspel och sammanhållning som en grupp på ett sätt som visar att begreppet familj inte endast kan definieras av blodsrelationer utan av sammankopplingar vilka snarast är att beskriva som maskiner.

Different forms of organization in the field of social work, creates different conditions of the individual social workers occupation. This affects not only the people who carry out this work, but also the clients who come in contact with social services.   This survey was based on six interviews executed during spring in the year 2010. The respondents were social workers within economic aid and their nearest executive manager at two municipalities in Kalmar County. The overall aim for this survey was to examine how these social workers were influenced by various ways to organize the municipal work activity. This through following questions:How was respective social service in the municipalities organized?How were the social worker effected in their daily work by the organization?Where there any specific up- or downsides in the way that economic aid was organized in the aspect of the social workers daily work?  The result of this survey was synonymous with a lot of the previously executed research in the area in the sense that the larger municipalities were more specialized in its organization than the smaller.

Bakgrund: Målet med den palliativa vården är att med hjälp av behandlingar och vård bibehålla eller förbättra den livskvalité som personen har. Dock upplever de flesta personer med cancer svår smärta i det palliativa skedet. Dessutom kan personer med cancer uppleva olika former av smärta samtidigt. Smärta kan uttryckas genom både verbal och icke verbal kommunikation. Genom öppen och god kommunikation minskar risken för missförstånd och detta kan leda till ökat välbefinnande för personer med cancer.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och förstå hur elever som haft dramapedagogik som en del i en förändringsprocess, efter avslutad behandling, upplever betydelsen av de dramapedagogiska inslagen för den personliga utvecklingen. Har de intervjuade personerna uppmärksammat och reflekterat kring ledarstilen i mötet med dramapedagogiken? En av intentionerna har varit att lyfta fram vilka metoder som kan vara användbara inom behandlingshem och varför. Ansatsen är hermeneutisk och narrativ metod har använts. För insamlingen av empiri har samtal i form av kvalitativ intervju förts, med elever som varit inskrivna på ett behandlingshem där dramapedagogik är ett bestående inslag i verksamheten.