Sök:

Sökresultat:

3697 Uppsatser om Sprćkliga brister - Sida 46 av 247

Motivation pÄ SFI - skiljer det sig mellan mÀn och kvinnor?

Uppsatsen tar upp SFI:ns karaktÀr och uppbyggnad, manligt och kvinnligt och motivation. Syfte Àr att mot bakgrund av tidigare forskning och litteratur undersöka om det finns skillnader mellan mÀns och kvinnors motivation att lÀra sig det svenska sprÄket i en SFI-klass. Det Àr viktigt att uppmÀrksamma om sÄdana skillnader finns sÄ att pedagoger i sÄ fall kan arbeta aktivt för att öka motivationen hos den grupp dÀr det brister. DÄ kvinnor och mÀn skiljer sig Ät pÄ mÄnga omrÄden Àr det troligt att Àven ÄtgÀrder för att öka motivationen bör se olika ut, beroende pÄ vilken grupp man vÀnder sig till. Resultaten av denna undersökning Àr dÀrför i högsta grad relevanta för utformningen av en god SFI-undervisning.

Att leva med schizofreni : En litteraturstudie

Bakgrunden beskriver att det i samhÀllet finns en stereotyp av hur mÀnniskor med schizofreni Àr. Studien behandlar begreppen kommunikation, livsvÀrld, sjukdomslidande och subjektiv kropp. Tidigare studier har visat att personer som lever med schizofreni kan ha problem i det sociala samspelet. Syftet med studien var att beskriva hur livsvÀrlden upplevs av en person med schizofreni. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ litteraturstudie pÄ en sjÀlvbiografisk bok, skriven av en person som lever med schizofreni.

Bemötande av nÀrstÄende inom kirurgisk verksamhet

Att möta och stödja nÀrstÄende till svÄrt sjuka patienter Àr en av sjuksköterskans mÄnga uppgifter. Författarparet har genomfört en empirisk kvalitativ intervjustudie om hur nÀrstÄende uppfattar att de blivit bemötta inom kirurgisk verksamhet. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem stycken deltagare vars anhöriga vÄrdas eller vÄrdats för malign sjukdom i övre mag- tarm kanalen inom kirurgisk verksamhet. Syftet med studien var att fÄ ökad kunskap i hur nÀrstÄende uppfattar bemötandet. Vidare var syftet att ta reda pÄ hur anhöriga önskar bli bemötta.

Elevers upplevelse av feedback frÄn lÀrare pÄ konstnÀrlig kandidatutbildning i musik, inriktning improvisation pÄ HSM

Studien utgör en del av ett projekt för att undersökaarbetsmiljön för elever pÄ konstnÀrlig kandidatutbildning i musik, inriktningimprovisation pÄ Högskolan för scen och musik i Göteborg. Studiens syfte Àratt undersöka upplevelser av feedback frÄn lÀrarna under utbildningen. Datainsamlades genom semistrukturerade intervjuer med sju elever i tre Ärskurseroch analyserades med induktiv tematisk analys utifrÄn metoden criticalincident technique. Eleverna upplever att mÄl och syfte med uppgifter ofta Àroklara och att feedback pÄ skolan brister i bÄde kvantitet och kvalitet.Feedbacken saknar ofta den specificitet som forskning visar Àr viktig.Eleverna önskar att lÀrarna tydligare uttrycker sina Äsikter. UtöverfrÄgestÀllningarna berörs funderingar om identitet och initiativtagande.Uppsatsen avslutas med förslag pÄ reflektionsÀmnen, riktade till lÀrarna..

Smarta rörelser : En observation av motorisk utveckling

Genom massmedia kommer stÀndigt nya rapporter om hur fel dagens unga lever. Att det Àr mycket stillasittande, ohÀlsosam kost, och att barnen inte leker eller rör pÄ sig naturligt. Det pÄgÄr mycket forskning om detta, hur barnen pÄverkas motoriskt sett, och dÄ Àven inlÀrningsmÀssigt. Jag har tittat nÀrmare pÄ motoriken. Till grund för detta arbete, hur den motoriska utvecklingen bland 10- Äringar Àr, ligger ett rörelseprojekt, kallat SMARTIS.

Lustfyllt och erfarenhetsbaserat lÀrande

Syftet med undersökningen Àr att undersöka om sprÄkförstÄelsen i svenska pÄverkar elevers förmÄga att lösa matematiska textuppgifter. StrÀvan Àr att undersöka om det Àr sprÄkförstÄelsen eller matematikförstÄelsen som brister i utförandet av dessa uppgifter. Syftet Àr Àven att undersöka nÄgra pedagogers medvetenhet om detta och ta reda pÄ hur de utformar sin undervisning med dessa elever. Metoden vi anvÀnde oss av för att komma fram till ett resultat var en fallstudie i form av en enkÀt och kvalitativa intervjuer. I enkÀtundersökningen deltog 40 elever frÄn Är 3 och i de kvalitativa intervjuerna medverkade fyra pedagoger.

SvÄrigheter kring bedömning och betygsÀttning: nÄgra lÀrares
Äsikter om betyg och bedömning i Àmnet idrott och hÀlsa

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka om det finns svÄrigheter kring hur lÀrare bedömer och betygsÀtter inom Àmnet idrott och hÀlsa Är 9 för betyget godkÀnt. De delfrÄgor vi söker besvara Àr: Vilka kriterier anvÀnder sig lÀrarna av i sin bedömning? Hur medvetna Àr lÀrarna i sin bedömning? Vad bedömer lÀrarna och pÄ vilka grunder? Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökningsmetod, genom intervjuer som transkriberas och tolkats genom den hermeneutiska modellen. Resultatet i denna undersökning visar att de rÄder brister i lÀrarnas utbildning och fortbildning, att de till viss del lever kvar i det relativa betygssystemet. Det framkom att nÀrvaro och prestation Àr viktigt för bedömning, Àven observation anvÀnds som bedömningsunderlag..

Vad Àr IKT för dig? : En studie om lÀrares erfarenheter och uppfattningar om en IKT-inkluderad undervisning

Syftet med denna studie Ă€r att ta reda pĂ„ vilka uppfattningar samt erfarenheter lĂ€rare har av IKT (informations- och kommunikationsteknik) i undervisningen. Studiens teoretiska utgĂ„ngspunkter har grundats i det sociokulturella perspektivet samt det fenomenografiska perspektivet. Studien bygger pĂ„ lĂ€rares uppfattningar och erfarenheter av IKT i undervisning. För att fĂ„ svar pĂ„ studiens frĂ„gestĂ€llningar har data samlats in med hjĂ€lp av respondentintervjuer med sex lĂ€rare verksamma i grundskolans tidigare Ă„r. Även tidigare forskning inom omrĂ„det har behandlats.

Skillnader i arbetet enligt sÀkerhetspolicyn och arbetet i verkligheten

Information Àr en viktig tillgÄng för organisationer och dÀrför Àr ocksÄ informationssÀkerhet viktigt för företag som vill skydda sin information. Företag inför informationssÀkerhetspolicys som Àr en syn pÄ hur företagets ledning vill att informationssÀkerheten ska skötas. Det Àr ett problem att anstÀllda vÀljer att inte följa vissa delar eller hela sÀkerhetspolicyn av olika anledningar. Detta arbete utför en fallstudie pÄ ett företag för att se hur anstÀllda efterlever den sÀkerhetspolicy som finns. Strategin för undersökningen Àr generell och den visar hur företag kan gÄ tillvÀga för att identifiera brister i efterlevnaden av sÀkerhetspolicyn.

Revisorns skadestÄndsberÀttigade krets

Revisorn blir skadestÄndsskyldig mot aktieÀgarna och annan huvudsakligen nÀr han brister i att upprÀtthÄlla god revisionssed och dÄ oftast genom att inte vara oberoende vid utförandet av sitt uppdrag. AktieÀgarna kan inte anses vara en ÀndamÄlsenlig avgrÀnsning av revisorns skadestÄndsberÀttigade krets. UtifrÄn behovet av revision förklaras revisorns roll och redovisningens funktion vilket visar att revisorns ansvar mÄste följa hans roll och syftet med redovisningen. Detta ansvar strÀcker sig lÀngre Àn till aktieÀgarna men ju lÀngre avstÄndet Àr mellan intressenten och företaget och revisorn desto svÄrare blir det att visa pÄ revisorns uppsÄt eller oaktsamhet..

Envarsgripande. En för enskilda klar och tydlig regel eller ett oklart rÀttsomrÄde?

Institutet envarsgripande Àr nÄgot som varje individ bör kÀnna till. Framförallt för att ha nog med kunskap för att inte felaktigt krÀnka nÄgons frihet och dÀrmed sjÀlv göra sig skyldig till brott. Lagregleringen kring institutet Àr relativt kortfattad och ter sig klar och tydlig. Men vid en nÀrmare granskning uppkommer problematik förenat med ett envarsgripande. Syftet med denna uppsats Àr att ge en enskild en förstÄelse för vad institutet egentligen Àr, hur det skall anvÀndas samt brister och risker med detsamma.

Anhörigas upplevelser av stöd i samband med nÀrstÄendes svÄra sjukdom

Bakgrund: Att anhöriga till nÀrstÄende med svÄr sjukdom upplever ett behov av stöd visar mÄnga studier pÄ. För att pÄ bÀsta sÀtt kunna lÀmna detta stöd Àr det viktigt att ta reda pÄ hur de anhöriga upplever erhÄllet stöd. Syfte: Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelse av stöd i samband med nÀrstÄendes svÄra sjukdom. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie baserad pÄ granskning av artiklar. Studien Àr genomförd med en kvalitativ ansats.

Stress hos kvinnliga sjuksköterskor pÄ en hematologiavdelning vid Karolinska Universitetsjukhuset

En av de yrkeskategorier som upplever mycket stress pÄ arbetsplatsen Àr sjuksköterskor och det kan dÀrför vara intressant att undersöka hur de upplever den stressen. Fem kvinnliga sjuksköterskor mellan 24 och 43 Är pÄ en hematologiavdelning pÄ Karolinska Universitetsjukhuset intervjuades om sina upplevelser av stress kopplat till arbetet och vilka faktorer som bidrar till stressen. Materialet frÄn intervjuerna analyserades tematiskt. Resultatet tyder pÄ att flera faktorer kopplade till avdelningens storlek upplevs som stressande, sÄ som upplevda bemanningsproblem, brister i kommunikationen pÄ avdelningen, tung arbetsbelastning och Àven arbetsrelaterade krav. Det visade sig Àven finnas faktorer som upplevdes som stressreducerande pÄ arbetsplatsen sÄ som stöd och möjlighet att pÄverka arbetsförhÄllandena.

LÀsbarhet i elektroniska hjÀlptexter

Nya produkter och system Àr i mÄnga fall mycket komplexa och ofta krÀvs det nÄgon form av introduktion för anvÀndaren för att underlÀtta interaktionen mellan anvÀndare och system, kanske vanligast i form av en manual. AnvÀndandet av en manual Àr ett typexempel pÄ en sÄdan situation dÀr anvÀndaren ska söka igenom och ta till sig en stor mÀngd information. En av förutsÀttningarna för denna interaktion Àr att manualen Àr lÀtt att lÀsa, förstÄ och navigera i. Denna rapport beskriver arbetet med att utröna om en referensmanual som presenteras i elektronisk form Àr lÀsbar. Detta har undersökts genom en kombination av intervju och kooperativ utvÀrdering.

Repatriering i nordiska företag : VÀrdet av ÄtervÀndande medarbetare

En stor mÀngd tidigare forskning slÄr fast att företag brister i sitt arbete med repatrieringsprocessen, vilket Àr varför mÄnga ÄtervÀndande medarbetare lÀmnar företagen efter avslutat utlandsuppdrag. Denna studie syftar till att undersöka hur situationen ser ut i nordiska företag idag och om företagens arbete skiljer sig beroende pÄ deras storlek. För att kunna fastslÄ hur situationen ser ut generellt studeras detta med hjÀlp av en enkÀtundersökning som skickas ut till samtliga bolag med utlandsverksamhet noterade pÄ de ledande nordiska börserna. I resultatet framgÄr att de nordiska företagen har anammat en del ÄtgÀrder för att förbÀttra repatrieringsprocessen. Det framgÄr Àven att större företag Àr generellt bÀttre pÄ att ta hand om ÄtervÀndande individer, jÀmfört med smÄ nordiska företag..

<- FöregÄende sida 46 NÀsta sida ->