No abstract.

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken..

The key purpose of this research has been to study and understand how young people with Syriac ethnicity experience their identity, when living in two different cultures. The Syriac minority is something of a special case when it concerns establishing the identity of an individual, since syriac´s do not have an official country.To be able to do this research an interview has been done with four young students with syriac ethnicity. The four of them is attending their final year at ?gymnasiet? in Sweden which is equivalent to USA?s senior year in high school.The multicultural school is today a fact and many immigrants attending the Swedish schools today feels misplaced when they meet the Swedish culture through fellow students and society. A clash between cultures occurs and most of the students, with non-Swedish ethnicity, live some kind of dual life.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur chefens identitet diskursivt konstrueras i tidningen Chef under perioden 2011-2013 genom att urskilja de diskurser och subjektspositioner som finns i tidningen. Utifrån diskursteori analyseras hur tidningen genom språket konstruerar chefensidentiteten och vilka retoriska tekniker som används för att nå fram till läsaren. Jag kunde urskilja två diskurser som i sin tur erbjöd fyra subjektspositioner. De övergripande diskurserna var den humanistiska diskursen och den affärsmässiga diskursen och de fyra subjektspositionerna benämns medmänniskan, inspiratören, den starke och den affärsmässige. Med detta som utgångspunkt diskuteras hur chefens identitet konstrueras i tidningen Chef samt hur de båda diskurserna påverkar chefen och dess position gentemot organisationen och medarbetarna..

Min undersökning har genomförts med fokus på identitet och kläder. Syftet med uppsatsen är att försöka nå en djupare förståelse för och beskriva hur unga människor, mellan 21-29 år, kommunicerar en del av sin identitet genom hur de väljer att klä sig. Jag är intresserad av att se om och i så fall, vad vilket budskap som kläder kan tänkas förmedla, hur respondenterna väljer att klä sig beroende på social situation, om de påverkas av yttre faktorer och hur de ser på ett eventuellt samband mellan kläder och identitet. Frågeställningen löd: Hur använder unga människor mellan 21-29 år kläder för att kommunicera sin identitet? Jag har genomfört undersökningen genom att skicka ut en kvalitativ semistrukturerad intervju per mail via Internet, vilket har inneburit en hel del speciella förutsättningar och förhållanden, inte minst med tanke på att metoden är relativt outforskad.

Uppsatsen syfte var att förstå hur fyra unga män formar sin identitet och sin livsstil genom sina användarprofiler och sitt beteende på Facebook. Arbetet beskriver även hur dessa personer anpassar sig efter andra användare och vilken funktion Facebook fyller i deras identitetsprocesser. Materialet består av fokusgruppsintervjuer, personliga intervjuer och uppföljningsenkäter. Den information som materialet genererade visade att de unga männen till stor grad anpassar sig efter omgivningen på Facebook. Facebook är en stor del av de studerade individernas vardag och är en bidragande faktor till deras självbild.

Depression, stress och utbrändhet är idag de vanligaste sjukskrivningsorsakerna. Syftet med denna studie var att undersöka hur personer som drabbats av utbrändhet ser på fenomenet och hur det påverkar deras liv utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Deltagarna i studien var tre kvinnor och tre män från olika yrkesgrupper. Resultatet har tolkats med den hermeneutiska metoden och visar att utbrändhet handlar om långvarig psykisk ohälsa som orsakats av att respondenterna inte klarar av att leva upp till de identiteter som de har skapat i interaktionen med andra. Det verkar som om omgivningen hade en annan syn på psykisk ohälsa än vad respondenterna hade vilket fick konsekvenser.

Varje dag insjuknar ungefär 30 000 människor utav cancer världen över och det vill säga elva miljoner varje år. I Sverige drabbas var åttonde kvinna utav bröstcancer och idag lever ungefär 80 000 kvinnor med bröstcancer. Många kvinnor genomgår ett kirurgiskt ingrepp och förlorar hela eller delar av sitt bröst. Den subjektiva kroppen har sin utgångspunkt ifrån vårdvetenskapen. Den subjektiva kroppen förklaras som en helhet där begreppen fysisk, psykisk, existentiell och andlig ingår och de påverkas när ett besked som bröstcancer meddelas eftersom bröstet står för en del av kvinnligheten och att kvinnan inte längre känner sig som en helhet efter att ha förlorat ett bröst.

Uppsatsen belyser hur mat genom att kopplas till geografiskt ursprung länkas samman till en matkulturell identitet. Med utgångspunkt i projektet Ny Nordisk Mat undersöks matkultur som process, för att försöka förstå hur projektet bidrar till konstruktionen och värdetillskrivningen av den nordiska maten, samt hur detta bidrar till att skapa och upprätthålla regional identitet. Analysen av det empiriska materialet tar stöd i fyra teoretiska perspektiv/begrepp: Björkholms (2011) teoretiska modell över kulturarv som process, Billigs (1995) teori om banal nationalism, Kullgrens (2000) idéer om regional identitet samt Aronczyks (2013) teori om nationell märkesprofilering. Det empiriska materialet utgörs av texter utgivna av och relaterade till projektet Ny Nordisk Mat, som studeras med hjälp av diskursanalys inspirerad av Foucaults arkeologiska analys. Analysen visar att värdetillskrivningen av de nordiska råvarorna sker genom kopplingar till det nordiska landskapet och klimatet.

Flera vetenskapliga studier som handlar om lågkolhydratdieter har visat sig ge en snabb viktminskning och har av det skälet blivit alltmer populära under de senaste åren. En av dessa dieter är Low Carb High Fat (LCHF) som utgörs av en låg andel kolhydrater och en hög andel fett. Dieten har fått stor uppmärksamhet i svenska medier och många människor har valt att följa den. Mat har utöver näringssyfte ett flertal andra betydelser som är viktiga att ta hänsyn till vid kostrådgivning. Livsmedelsval kan bl.a.

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka hur förhållandena för jazzmusiker i 1960-talets Malmö såg ut samt hur musikerna själva identifierade sig med jazzen. Genom att intervjua fem personer som var aktiva musiker under den undersöka tidsperioden har jag kunnat ta del av dessas tankar och erfarenheter om ämnet. Jag har vidare studerat om det går att utläsa en klassidentitet inom jazzen i Malmö samt om det går att se en gemensam identitet som jazzmusiker, bland informanterna. Resultaten av min undersökning visar att jazzen inte bestod av en tydlig klassidentitet utan det har snarare visat sig att informanterna minns jazzen som en musik där social bakgrund inte spelade någon roll och klass var inte heller något som musikerna diskuterade med varandra om. Musikerna vittnar snarare om jazzen som en demokratisk och omfamnade folkrörelse där musiker möttes över generationer..

Med avstamp i teorier från George Herbert Mead, Charles Horton Cooley och Thomas J. Scheff kommer vi i denna uppsats fokusera kring frågan, vilken betydelse har läraren för utvecklingen av elevens självkänsla?Med utgångspunkt i dessa teorier och vissa centrala begrepp såsom spegeljag, sociala band och ME och I kommer vi att fördjupa oss i den verklighet där eleven möter sin lärare, hur detta möte påverkar elevens personliga utvecklig mot en identitet samt hur relationen påverkar elevens utvecklig mot ett själv och deras självkänsla.  Eftersom ungdomar tillbringar mest tid i skolmiljön och där lärare är de vuxna, vill vi undersöka om relationen med lärare påverkar ungdomar när det kommer till personlig utveckling, självkänsla och identitet.Nyckelord: självkänsla, personlig utveckling, skola, relationer.

Frivillig enkelhet är en livsstil/rörelse som tar avstånd från cirkeln av lönearbete och konsumism som av anhängarna anses vara roten till förlusten av en meningsfull tillvaro, möjligheten till självförverkligande, förestående miljökris och de starka gemenskapernas försvinnande (Grigsby 2004). Syftet med uppsatsen var att beskriva och skapa djupare förståelse för frivilliga förenklares identitetskonstruktion och välbefinnande utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Identitetsteori med utgångspunkt i Mead (1934/1976), livsstil utifrån Bourdieu (1984) och värderingar utifrån Kasser och Ryans (1996) inre/yttre-värderingsmodell användes och relaterades till en sen-/postmodern kontext. Empirin utgjordes av åtta semistrukturerade intervjuer. Den viktigaste slutsatsen var att frivillig enkelhet och välbefinnande går att kombinera.

Många individer är inte accepterade i samhället på grund av att de avviker. Detta är ett stort problem då de riskerar utanförskap och sämre livskvalitet. Vad jag därmed kommer att studera i denna uppsats är hur avvikande individer bemöts i samhället och hur de svarar på detta bemötande. De filmer som jag kommer att utgå ifrån i analysen är The Elephant Man (1980) av David Lynch och Mask (1985) av Peter Bogdanovich. Jag kommer sedan att använda mig av socialpsykologin som teori för att kunna analysera hur och varför detta sker.

Ämnet för den här uppsatsen är AD/HD-diagnostiserade ungdomars subjektiva syn på sin identitet och självbild. Vi ville ur ett socialpsykologiskt perspektiv få en ökad förståelse för dessa ungdomars situation. Enligt Socialstyrelsen (2002) har 2?5 procen av barnen i skolåldern hyperaktivitetssyndrom med samtidig uppmärksamhetsstörning, en relativt hög siffra, vilket ger relevans till vårt valda ämnesområde. Vår målgrupp för uppsatsen är för alla som har intresse för ämnet.