Sök:

Sökresultat:

2577 Uppsatser om Sprćkets struktur - Sida 59 av 172

Sjuksköterskans strategier för patientdelaktighet

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva strategier som sjuksköterskan kan anvÀnda för att patienten ska uppnÄ delaktighet i sin egen vÄrd och behandling. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklar söktes ur databaserna: PubMed, Cinahl. Resultat: De strategier för delaktighet som framkommit innefattade sjuksköterskan, patienten och organisationen i samspel. Viktigt för patientdelaktighet var en fungerande organisation, dÀr tiden och möjlighet att trÀffa samma personal lyftes som viktigt.

Designprocessen : En studie i hur designprocessen kan implementeras i en lÀrande miljö

Undersökningen handlar om hur designprocessen kan implementeras i en lÀrande miljö sÄsom skolan. Detta har undersökts genom en litteraturstudie och dÄ utifrÄn ett kvalitativt perspektiv i form av muntliga intervjuer med pedagoger som har nÄgon form av industridesign- eller bildlÀrarutbildning som bakgrund.Resultaten har visat att de flesta av pedagogerna ser designprocessen som en mÄngskiftande arbets- och forskningsprocess. Problembaserat lÀrande dÀremot, bestÄr enligt pedagogerna, av steg som följs efter varandra. I jÀmförelse med problembaserat lÀrande sÄ ser pedagogerna designprocessen som mer intuitiv. Flertalet av pedagogerna var positiva till att implementera designprocessen i en lÀrande miljö men ocksÄ inom skolans organisation och dess struktur.

Ideon Forskningspark : yttre arbetsmiljö i ett industriellt landskap

Abstract Ideon Science Park was built on the edge of Lund city in mid-80ies. The Science Park was surrounded by open farm land and Lunds Faculty of engineering(LTH). The architecture, the facades of the buildings, were placed to face the faculty. The Science Park has since then grown, and the actual front of the building is no longer faced towards LTH. The people working at Ideon are met by the backside, the meeting with Ideon is primarerly a meeting with fields of parkinglots. The initiative to this thesis was taken by Ikano Fastigheter AB, one of two real estate owners of Ideon Science park. Their aim is to make the area easier to orientate, they want it to be more internally connected and with a stronger identity. The thesis is mainly dealing with two questions conserning Ideon Science center.

OmhÀndertagande av barn med ÀtsvÄrigheter : En intervjustudie bland personal

Till följd av att allt fler barn sondmatas har Àven svÄrigheterna vid övergÄng till oralt Àtande ökat. OmhÀndertagandet av dessa barn görs lÀmpligast i team med exempelvis logoped, dietist, sjuksköterska och lÀkare. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur omhÀndertagande av barn med ÀtsvÄrigheter ser ut med fokus pÄ sondmatning. Datainsamling skedde genom en fokusgruppintervju med vÄrdpersonal som arbetar med barn med ÀtsvÄrigheter. Transkriptionen analyserades, baserad pÄ Grounded Theory, genom meningskodning.

Digitala verktyg : Surfplattans roll i barnens vardag pÄ förskolan

De senaste Ärtiondena har det hÀnt mycket inom digital teknik i vÄrt samhÀlle och mÀnniskan har mer eller mindre gjort sig beroende av dem. Det talas Àven om att smÄ barn mÄste lÀra sig hantera digitala verktyg och mÄnga förskolor runt om i vÄrt land har nu infört surfplattor till sina avdelningar, men det finns delade meningar angÄende hur och nÀr och om surfplattan anvÀnds i förskolan. Bakgrunden till undersökningen kom genom att jag upptÀckte dessa  splittrade meningar i anvÀndandet av digitala verktyg. Denna kvantitativa undersökning syftar till att fÄ en bild över hur anvÀndandet av surfplattan i förskolans verksamhet ser ut i dagslÀget.Undersökningen har gjorts med hjÀlp av enkÀter som skickats ut via mail till personal pÄ förskolor runt om i landet. Studien utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ barns utveckling och samhÀllets struktur. Resultatet visar att de som idag har tillgÄng till surfplattan har en positiv syn pÄ anvÀndandet och den anvÀnds till stor del pÄ ett pedagogiskt sÀtt men samtidigt ocksÄ som tidsfördriv..

Studie- och yrkesvalsprocessens möjligheter och begrÀnsningar

Studie- och yrkesvÀgledning ska göras utifrÄn elevens behov och förutsÀttningar. Studie- och yrkesvÀgledare ska ha kunskap och kompetens för att ge stöd utifrÄn varje individs enskilda behov. Syftet med denna studie Àr att studera studie- och yrkesvÀgledares beskriver sina upplevelser av arbete med vÀgledning och studie- och yrkesval hos elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar. Uppsatsens frÄgestÀllningar Àr hur studie- och yrkesvÀgledare arbetar med vÀgledning och hur de uppfattar studie- och yrkesval hos elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar. Som undersökningsmetod har kvalitativ metod anvÀnds, dÀr sex studie- och yrkesvÀgledare pÄ gymnasieskolor och gymnasiesÀrskolor har intervjuats.

Tematiskt arbete : En fallgrop för elever i behov av sÀrskilt stöd?

Tematiskt arbete Àr ett allt mer populÀrt arbetssÀtt i dagen skolor. Det Àr en friare undervisningsmetod som krÀver mer arbete av pedagoger och elever. Vissa elever kan dock fÄ svÄrt att uppnÄ mÄlen i lÀroplanerna dÄ de kan ha svÄrigheter att planera och strukturera arbetet i skolan pÄ egen hand och dÀrmed inte klarar av det friare arbetssÀttet. Syftet med studien var att utifrÄn nÄgra pedagogers tankar och erfarenheter urskilja, beskriva och förstÄ det tematiska arbetet i grundskolans tidigare Är samt undersöka hur elever i behov av sÀrskilt stöd pÄverkas av detta. Genom metoden kvalitativa intervjuer som var semi-strukturerade intervjuades Ätta pedagoger i grundskolans tidigare Är utifrÄn en intervjuguide.

ADHD ur ett pedagogiskt perspektiv : en intervjustudie med pedagoger verksamma inom skola och fritidshem

Huvudsyftet med studien Àr att undersöka pedagogers kunskaper om ADHD och huruvida kunskapen om ADHD har betydelse för pedagogers bemötande med elever med ADHD. UtifrÄn en kvalitativ forskningsmetod har vi gjort semistrukturerade intervjuer med fem pedagoger, alla verksamma inom skola och fritidshem. Resultaten visade att kunskapen fanns om elever med ADHD, Àven om informanterna menade att de saknade kunskap sÄ berÀttade de nÄgot annat, vilket visade pÄ en omedvetenhet om sin kunskap om elever med ADHD. Informanterna hade valt strategier som i litteraturen beskrevs som framgÄngsrika. En god relation, tydlig struktur, individanpassning, förÀldrasamverkan och anpassade arbetsmetoder.

Gymnasieskolans stöd för unga mammor : FörutsÀttningar och hinder

Med avstamp i debatten kring gymnasieskolors marknadsföring och information gentemot elever, tog denna studie sin form. Studie- och yrkesvÀgledning Àr en profession som har att förhÄlla sig till hur information i gymnasieskolors broschyrer kan relateras till stödinsatser för elever som stÄr inför ett gymnasieval. Syftet var att utifrÄn ett diskursteoretiskt perspektiv belysa hur gymnasieskolors information i broschyrer 2011 kan relateras till elevers valhandlingar och marknadsföring av gymnasieutbildning. Genom tillÀmpning av en textanalytisk modell med fokus pÄ en ideationell samt interpersonell struktur analyserades 52 broschyrer frÄn gymnasieskolor som erbjuder Ekonomiprogrammet 2011 inom Stockholms LÀns samverkansavtal. Resultat visade att vissa skolor inte följer statliga rekommendationer för hur Ekonomiprogrammet bör beskrivas gentemot elever samt att det definieras relativt olika i broschyrerna.

UtvÀrdering av LÀnsstyrelsen i VÀsterbottens webbplats

Sveriges LÀnsstyrelser har fÄtt i uppdrag av regeringen att samordna sina webbplatser. Dessa ska vara utformade med hÀnsyn till medborgarnas behov och förutsÀttningar vilket innebÀr att de mÄste vara tillgÀngliga, tekniskt funktionella samt anvÀndaranpassade. Mitt uppdrag har varit ge LÀnsstyrelsen i VÀsterbotten kunskap om vem deras webbplatsbesökare Àr, vad besökarna tycker om webbplatsens utformning och innehÄll samt ta reda pÄ vad som besökarna Àr mest nöjda med pÄ webbplatsen. Resultatet av utvÀrderingen kommer att anvÀndas i diskussionen med de övriga LÀnsstyrelserna nÀr de ska enas om de nya webbplatsernas gemensamma innehÄll och struktur.Undersökning genomfördes i form av en webbenkÀt pÄ VÀsterbottens LÀnsstyrelses webbplats. EnkÀten har besvarat frÄgorna om vem som besöker denna webbplats och vad de tyckte om den.

Specialpedagogens roll i den integrerade skolan

SamhÀllets sociala struktur har förÀndrats under de senaste decennierna och strukturförÀndringarna har pÄverkat skolans lagar och förordningar. Skolan har behov av nya former av pedagoger och dit hör specialpedagogen. Nya professioner inom skolans verksamhet har inneburit förÀndrade pedagogiska arbetssÀtt. Idag har speciallÀrare pÄ mÄnga skolor ersatts av specialpedagoger. Syftet med vÄrt arbete har varit att se hur specialpedagogens roll ser ut i lokala och centrala resursteam i den integrerade skolan, att undersöka och kartlÀgga vilket stöd mentorer/klasslÀrare söker hos specialpedagog. Vi har gjort vÄra undersökningar pÄ skolor i tvÄ olika kommuner i SkÄne.

Sociologiskt perspektiv pÄ intern riskkommunikation

AbstraktI Sverige skadas och förolyckas ett stort antal mÀnniskor pÄ sina arbetsplatser varje Är. En sÀker arbetsmiljö dÀr risker kommuniceras pÄ arbetsplatsen Àr dÀrför av stor vikt för att undgÄ oönskade hÀndelser. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur den interna riskkommunikationen ser ut inom ett el- och vÀrmeproducerande företag. Ytterligare har syftet varit att identifiera faktorer som Àr av betydelse för en effektiv intern riskkommunikation. Empirin till studien har samlats in genom intervjuer, dÀr chefer och medarbetare har responderat.

MÀnniskors erfarenhet av socialt stöd : - en fallstudie av aktivitetshus

Psykiatrireformen 1995 bidrog till att samhÀllsinsatserna ökade för personer med psykisk ohÀlsa inom omrÄden som boenden och sysselsÀttningar. Handlingsplaner och mÄl skapades för att hela Sveriges befolkning skulle fÄ möjlighet att kÀnna delaktighet och ha inflytande i samhÀllet. Socialt stöd har pÄvisat ha stor betydelse i samband med ÄterhÀmtning och integration i samhÀllet. Syftet med denna studie var att undersöka hur personer med psykisk ohÀlsa uppfattar socialt stöd frÄn eget perspektiv och vilka erfarenheter de har av det. Genom en kvalitativ metod genomfördes sex semistrukturerade intervjuer dÀr data samlades in.

Entreprenörsjakten AB. : En studie i organisatorisk kommunikation

FrÄn att en organisations frÀmsta fördel skulle vara att vara förutsebar för sin omgivning och spela pÄ sÀkra kort till kravet pÄ förmÄgan att uppfylla de roller i det oklara och flytande som vÀrdenÀtverket krÀver, vilket frÀmjar kreativitet och innovation, Àr steget lÄngt. NÀtverkssamhÀllets nya och fler platser att sprida information pÄ ger nya möjligheter och krav för utvecklandet av den organisatoriska kommunikativa förmÄgan. Avgörande för framgÄng Àr organisationers utvecklande av ett bredare strategiskt fokus och utvecklandet av entreprenörskap Àr avgörande för ett optimalt fungerande i det nya nÀtverkssamhÀllet. (Hamrefors, 2009)Entreprenörsjakten AB Àr en organisation som kan hjÀlpa samhÀllet att utveckla mÀnniskors entreprenöriella förmÄga för att dessa i sin tur skall skapa nytt vÀrde eller ekonomisk framgÄng. FrÄgan Àr vilka ÄtgÀrder behövs för att Entreprenörsjakten AB skall utveckla sin organisatoriska kommunikativa förmÄga sÄ att den stödjer innovativ utveckling, nytt vÀrde eller ekonomiska framgÄng för organisationen i synnerhet och samhÀllet i allmÀnhet.Det Àr de fyra verksamhetsdimensionerna; process, struktur, social interaktion och omvÀrldsrelationer som spelar avgörande roller vid utvecklande av organisatorisk kommunikativ förmÄga.

Faktorer som kvinnor drabbade av utmattningssyndrom upplever bidra till deras tillfrisknande.

Alltfler mÀnniskor drabbas idag av stressrelaterad ohÀlsa. Som en följd av detta har sjukskrivningarna runtom i landet ökat markant. Syftet med föreliggande studie var att med hjÀlp av kvalitativ metod öka förstÄelsen för vad som kan bidra till tillfrisknande för kvinnor drabbade av utmattningssyndrom. Studien hade för avsikt att följa den nyare inriktningen inom psykologin som studerar sambandet mellan psykiska faktorer och hÀlsa under beteckningen Positive Health. I centrum för undersökningen stod de drabbades erfarenheter.

<- FöregÄende sida 59 NÀsta sida ->