Sökresultat:
2564 Uppsatser om Sprćkets struktur - Sida 59 av 171
Tematiskt arbete : En fallgrop för elever i behov av sÀrskilt stöd?
Tematiskt arbete Àr ett allt mer populÀrt arbetssÀtt i dagen skolor. Det Àr en friare undervisningsmetod som krÀver mer arbete av pedagoger och elever. Vissa elever kan dock fÄ svÄrt att uppnÄ mÄlen i lÀroplanerna dÄ de kan ha svÄrigheter att planera och strukturera arbetet i skolan pÄ egen hand och dÀrmed inte klarar av det friare arbetssÀttet. Syftet med studien var att utifrÄn nÄgra pedagogers tankar och erfarenheter urskilja, beskriva och förstÄ det tematiska arbetet i grundskolans tidigare Är samt undersöka hur elever i behov av sÀrskilt stöd pÄverkas av detta. Genom metoden kvalitativa intervjuer som var semi-strukturerade intervjuades Ätta pedagoger i grundskolans tidigare Är utifrÄn en intervjuguide.
ADHD ur ett pedagogiskt perspektiv : en intervjustudie med pedagoger verksamma inom skola och fritidshem
Huvudsyftet med studien Àr att undersöka pedagogers kunskaper om ADHD och huruvida kunskapen om ADHD har betydelse för pedagogers bemötande med elever med ADHD. UtifrÄn en kvalitativ forskningsmetod har vi gjort semistrukturerade intervjuer med fem pedagoger, alla verksamma inom skola och fritidshem. Resultaten visade att kunskapen fanns om elever med ADHD, Àven om informanterna menade att de saknade kunskap sÄ berÀttade de nÄgot annat, vilket visade pÄ en omedvetenhet om sin kunskap om elever med ADHD. Informanterna hade valt strategier som i litteraturen beskrevs som framgÄngsrika. En god relation, tydlig struktur, individanpassning, förÀldrasamverkan och anpassade arbetsmetoder.
Gymnasieskolans stöd för unga mammor : FörutsÀttningar och hinder
Med avstamp i debatten kring gymnasieskolors marknadsföring och information gentemot elever, tog denna studie sin form. Studie- och yrkesvÀgledning Àr en profession som har att förhÄlla sig till hur information i gymnasieskolors broschyrer kan relateras till stödinsatser för elever som stÄr inför ett gymnasieval. Syftet var att utifrÄn ett diskursteoretiskt perspektiv belysa hur gymnasieskolors information i broschyrer 2011 kan relateras till elevers valhandlingar och marknadsföring av gymnasieutbildning. Genom tillÀmpning av en textanalytisk modell med fokus pÄ en ideationell samt interpersonell struktur analyserades 52 broschyrer frÄn gymnasieskolor som erbjuder Ekonomiprogrammet 2011 inom Stockholms LÀns samverkansavtal. Resultat visade att vissa skolor inte följer statliga rekommendationer för hur Ekonomiprogrammet bör beskrivas gentemot elever samt att det definieras relativt olika i broschyrerna.
UtvÀrdering av LÀnsstyrelsen i VÀsterbottens webbplats
Sveriges LÀnsstyrelser har fÄtt i uppdrag av regeringen att samordna sina webbplatser. Dessa ska vara utformade med hÀnsyn till medborgarnas behov och förutsÀttningar vilket innebÀr att de mÄste vara tillgÀngliga, tekniskt funktionella samt anvÀndaranpassade. Mitt uppdrag har varit ge LÀnsstyrelsen i VÀsterbotten kunskap om vem deras webbplatsbesökare Àr, vad besökarna tycker om webbplatsens utformning och innehÄll samt ta reda pÄ vad som besökarna Àr mest nöjda med pÄ webbplatsen. Resultatet av utvÀrderingen kommer att anvÀndas i diskussionen med de övriga LÀnsstyrelserna nÀr de ska enas om de nya webbplatsernas gemensamma innehÄll och struktur.Undersökning genomfördes i form av en webbenkÀt pÄ VÀsterbottens LÀnsstyrelses webbplats. EnkÀten har besvarat frÄgorna om vem som besöker denna webbplats och vad de tyckte om den.
Specialpedagogens roll i den integrerade skolan
SamhÀllets sociala struktur har förÀndrats under de senaste decennierna och strukturförÀndringarna har pÄverkat skolans lagar och förordningar. Skolan har behov av nya former av pedagoger och dit hör specialpedagogen. Nya professioner inom skolans verksamhet har inneburit förÀndrade pedagogiska arbetssÀtt.
Idag har speciallÀrare pÄ mÄnga skolor ersatts av specialpedagoger. Syftet med vÄrt arbete har varit att se hur specialpedagogens roll ser ut i lokala och centrala resursteam i den integrerade skolan, att undersöka och kartlÀgga vilket stöd mentorer/klasslÀrare söker hos specialpedagog. Vi har gjort vÄra undersökningar pÄ skolor i tvÄ olika kommuner i SkÄne.
Sociologiskt perspektiv pÄ intern riskkommunikation
AbstraktI Sverige skadas och förolyckas ett stort antal mÀnniskor pÄ sina arbetsplatser varje Är. En sÀker arbetsmiljö dÀr risker kommuniceras pÄ arbetsplatsen Àr dÀrför av stor vikt för att undgÄ oönskade hÀndelser. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur den interna riskkommunikationen ser ut inom ett el- och vÀrmeproducerande företag. Ytterligare har syftet varit att identifiera faktorer som Àr av betydelse för en effektiv intern riskkommunikation. Empirin till studien har samlats in genom intervjuer, dÀr chefer och medarbetare har responderat.
MÀnniskors erfarenhet av socialt stöd : - en fallstudie av aktivitetshus
Psykiatrireformen 1995 bidrog till att samhÀllsinsatserna ökade för personer med psykisk ohÀlsa inom omrÄden som boenden och sysselsÀttningar. Handlingsplaner och mÄl skapades för att hela Sveriges befolkning skulle fÄ möjlighet att kÀnna delaktighet och ha inflytande i samhÀllet. Socialt stöd har pÄvisat ha stor betydelse i samband med ÄterhÀmtning och integration i samhÀllet. Syftet med denna studie var att undersöka hur personer med psykisk ohÀlsa uppfattar socialt stöd frÄn eget perspektiv och vilka erfarenheter de har av det. Genom en kvalitativ metod genomfördes sex semistrukturerade intervjuer dÀr data samlades in.
Entreprenörsjakten AB. : En studie i organisatorisk kommunikation
FrÄn att en organisations frÀmsta fördel skulle vara att vara förutsebar för sin omgivning och spela pÄ sÀkra kort till kravet pÄ förmÄgan att uppfylla de roller i det oklara och flytande som vÀrdenÀtverket krÀver, vilket frÀmjar kreativitet och innovation, Àr steget lÄngt. NÀtverkssamhÀllets nya och fler platser att sprida information pÄ ger nya möjligheter och krav för utvecklandet av den organisatoriska kommunikativa förmÄgan. Avgörande för framgÄng Àr organisationers utvecklande av ett bredare strategiskt fokus och utvecklandet av entreprenörskap Àr avgörande för ett optimalt fungerande i det nya nÀtverkssamhÀllet. (Hamrefors, 2009)Entreprenörsjakten AB Àr en organisation som kan hjÀlpa samhÀllet att utveckla mÀnniskors entreprenöriella förmÄga för att dessa i sin tur skall skapa nytt vÀrde eller ekonomisk framgÄng. FrÄgan Àr vilka ÄtgÀrder behövs för att Entreprenörsjakten AB skall utveckla sin organisatoriska kommunikativa förmÄga sÄ att den stödjer innovativ utveckling, nytt vÀrde eller ekonomiska framgÄng för organisationen i synnerhet och samhÀllet i allmÀnhet.Det Àr de fyra verksamhetsdimensionerna; process, struktur, social interaktion och omvÀrldsrelationer som spelar avgörande roller vid utvecklande av organisatorisk kommunikativ förmÄga.
IS-arkitektur och informationshantering i harmoni?
Idag har de flesta organisationer informationssystem som stöd för sin verksamhet. Utvecklingen att allt fler delar av organisationerna anvÀnder sig av system har lett till ett behov att systemen ska samverka med varandra och utbyta data. Det har i sin tur lett till att organisationer mÄste ha nÄgon form av struktur pÄ informationssystemen för att hantera detta. Om arbetet med att utforma informationssystemsarkitekturen (IS-arkitekturen) utförs pÄ ett godtyckligt sÀtt riskerar organisationen problem sÄsom dÄlig informationskvalitet och otillgÀnglig information. Detta kan alltsÄ leda till en dÄlig samstÀmmighet mellan verksamhet och IS-arkitektur.
Faktorer som kvinnor drabbade av utmattningssyndrom upplever bidra till deras tillfrisknande.
Alltfler mÀnniskor drabbas idag av stressrelaterad ohÀlsa. Som en följd av detta har sjukskrivningarna runtom i landet ökat markant. Syftet med föreliggande studie var att med hjÀlp av kvalitativ metod öka förstÄelsen för vad som kan bidra till tillfrisknande för kvinnor drabbade av utmattningssyndrom. Studien hade för avsikt att följa den nyare inriktningen inom psykologin som studerar sambandet mellan psykiska faktorer och hÀlsa under beteckningen Positive Health. I centrum för undersökningen stod de drabbades erfarenheter.
Hur lÀnge ska man prata? : ?Om gymnasieungdomars förmÄga att reflektera över sina arbeten pÄ det Estetiska programmet
Uppsatsen redogör för en undersökning av elevers förmÄga att reflektera över sina egna resultat pÄ det estetiska programmet med inriktning Bild och form. Datainsamlingsmetoderna som anvÀnds Àr tre observationer med lÄg struktur och sju kvalitativa intervjuer. Observationerna genomfördes vid tre olika redovisningssituationer pÄ tre olika gymnasieskolor. Informanterna i intervjuerna bestÄr av tvÄ svensklÀrare pÄ estetiska programmet och fem lÀrare i de estetiska Àmnena. Begreppet reflektion diskuteras med hjÀlp av forskningslitteratur och lÀrarnas uppfattningar.
FuktkvalitetssÀkring vid byggande av smÄhus : Framtagande av checklistor
För att skapa en bra och hÄllbar byggnad Àr det viktigt att under hela byggprocessen arbeta pÄett fuktsÀkert sÀtt. Skador som kan uppkomma vad gÀller fukt Àr ofta mycket kostsamma, menibland Àven sÄ pass hÀlsofarliga att byggnaden inte bör anvÀndas. En del av dessa skadorberor pÄ felaktigt hanterade material eller felaktigt utförande. Detta arbete Àr framtagettillsammans med Derome Hus AB, avdelning Varbergshus vilka efterfrÄgade enklare riktlinjergÀllande fuktsÀkerhet vid deras produktion samt en översyn av deras sÀtt att arbeta. För attkunna framstÀlla dessa har littereraturstudier och arbetsplatsbesök genomförts.Litteraturstudier för att fÄ en teoretisk bakgrund om material och dess egenskaper samtarbetsplatsbesök för att fÄ en inblick av hur arbetet utförs i praktiken.
Pockar pÄ din uppmÀrksamhet : En studie av recensionscitat pÄ pocketböckers omslag
Psykiatrireformen 1995 bidrog till att samhÀllsinsatserna ökade för personer med psykisk ohÀlsa inom omrÄden som boenden och sysselsÀttningar. Handlingsplaner och mÄl skapades för att hela Sveriges befolkning skulle fÄ möjlighet att kÀnna delaktighet och ha inflytande i samhÀllet. Socialt stöd har pÄvisat ha stor betydelse i samband med ÄterhÀmtning och integration i samhÀllet. Syftet med denna studie var att undersöka hur personer med psykisk ohÀlsa uppfattar socialt stöd frÄn eget perspektiv och vilka erfarenheter de har av det. Genom en kvalitativ metod genomfördes sex semistrukturerade intervjuer dÀr data samlades in.
Medveten undervisning i lÀsförstÄelse : en studie av sex lÄgstadielÀrares uppfattningar och tolkningar av den egna undervisningen i lÀsförstÄelse
Syftet med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ vilken kunskap lÀrare har om undervisning i lÀsförstÄelse, hur lÀrare pÄ lÄgstadiet beskriver sin undervisning men Àven hur lÀsundervisningen förÀndras efter att eleven knÀckt lÀskoden och kommit igÄng med sin lÀsning. Det empiriska materialet bestÄr av insamlad data genom intervjuer med sex lÄgstadielÀrare. Studien Àr kvalitativ med en fenomenografisk metodansats men Àven inspirerad av fenomenolgin.Resultaten visar att lÀrarna har svÄrt att definiera och beskriva vad lÀsförstÄelse Àr. I lÀrarnas yrkessprÄk saknas mÄnga ord och begrepp för att tala om lÀsning och lÀsförstÄelse . Att döma av hur lÀrarna beskriver sin undervisning har de ingen tydlig struktur för arbetet med lÀsförstÄelse, Àven om de nÀmner ett antal olika arbetssÀtt, och det tycks inte finnas nÄgon vÀl genomtÀnkt progression för elevens lÀsförstÄelseutveckling.
Elever i sociala och emotionella svÄrigheter
Följande studie har som syfte att undersöka vad specialpedagoger anser Àr viktigt att tÀnka pÄ i arbetet med de elever i förskola/skola som befinner sig i sociala och emotionella svÄrigheter. Vi avser Àven att undersöka vilken roll specialpedagoger anser sig ha gentemot övriga pedagoger i detta arbete. Studien ger en översikt av tidigare forskning om bemötandets betydelse samt vikten av socialt samspel. Hur eleverna blir bemötta i förskola/skola kan vara avgörande för deras fortsatta utveckling. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med specialpedagoger sökte vi och fick svar pÄ syftet samt vÄra frÄgestÀllningar: Vad anser specialpedagoger Àr viktigt att tÀnka pÄ i arbetet med elever i sociala och emotionella svÄrigheter? Vilken roll anser specialpedagoger sig ha i arbetet med dessa elever och hur anser de sig kunna stödja övriga pedagoger i detta arbete? Sammanfattningsvis pekar resultaten i vÄr undersökning pÄ att alla intervjuade specialpedagoger anser att samarbetet med förÀldrarna till Àr av stor vikt för att skapa gynnsamma förutsÀttningar för eleverna.