Den hÀr studien handlar om den verklighet som mÄnga andrasprÄksinlÀrare befinner sig i; nÀmligen att studera ett nytt, avancerat Àmne parallellt med andrasprÄkinlÀrning i sprÄket som Àmnesstudierna bedrivs pÄ. Studien ansluter till den pÄgÄende andrasprÄksforskningen, nÀrmare bestÀmt de behov, framsteg och misslyckanden en andrasprÄksinlÀrare möter i sin strÀvan att nÄ sitt mÄl om ett fungerande yrkesliv och integration i Sverige. I studien deltar en högskolestuderande andrasprÄksinlÀrare. Den högskolestuderande andrasprÄksinlÀraren i den hÀr studien anger att han aldrig fÄtt sprÄkutvecklande Àmnesundervisning, tillrÀcklig interaktion och stöttning pÄ mÄlsprÄket i ett traditionellt klassrum inom kommunal vuxenutbildning, arbetsmarknadsutbildning eller pÄ nuvarande utbildning pÄ högskolenivÄ. DÀrför vill jag i den hÀr studien undersöka om hans förmÄga att förbÀttra de egna inlÀrningsstrategierna kan underlÀtta framgÄng i studier.

Syftet med arbetet Àr att fÄ en bild av vad lÀrare menar med individualisering och dÀrigenom genomför sin undervisning.Metoden som anvÀnds i undersökningen Àr strukturerade intervjuer med ett antal verksamma lÀrare, fördelade frÄn grundskolans tidigare Är till gymnasiet. Resultatet av intervjuerna kopplas dÀrefter tillbaka till litteratur och styrdokument för skolan.Resultatet av undersökningen visar att de flesta lÀrare Àr ganska överrens om vad som menas med individualisering. DÀremot tar sig detta olika uttryck i en klassrumssituation beroende pÄ vilka yttre omstÀndigheter som rÄder för de olika lÀrarna..

I denna studie har jag anvÀnt mig av de Àmnesdidaktiska principerna som en teoretisk modell för att möjliggöra förstÄelsen för hur lÀrare i Àmnet samhÀllskunskap anvÀnder sig av digitala medier i sin undervisning. Det empiriska materialet i studien kommer ifrÄn sex intervjuade lÀrare som arbetar pÄ tre olika högstadieskolor. TvÄ av de intervjuade lÀrarna i studien arbetar Àven som IKT inspiratörer. TvÄ av skolorna i studien som de intervjuade lÀrarna arbetar pÄ bedrivs av kommunal regi medan en Àr en friskola. Resultatet som jag har kommit fram till i studien visar att lÀrarna anvÀnder olika former av digital media i sin undervisning.

Bakgrunden till min studie kommer ursprungligen frÄn mitt eget intresse att diskutera Àmnesintegrerad undervisnings betydelse i skola och samhÀlle.Syftet med föreliggande studie Àr att utifrÄn ett multimodalt perspektiv ta reda pÄ hur en musiklÀrare och en specialpedagog i matematik samarbetar för att integrera matematik och musik i sin undervisning i Ärskurs 1-3. Jag har anvÀnt mig av observationer och samtal för att ta reda pÄ hur de arbetar, vilka redskap de anvÀnder sig av samt varför de arbetar som de gör.    Den undervisning jag har observerat kallas mattemusik och Àr en utarbetad metod för Àmnesintegrerat lÀrande. I resultatet visas att det Àr lÀroplanens mÄl och kunskapskrav i matematik och musik som styr undervisningen och att de tvÄ lÀrarna anser att det sÀtt som undervisningen bedrivs pÄ Àven uppfyller mÄnga sociala mÄl som till exempel samarbetsförmÄga, hÀnsynstagande och turtagning. Lektionerna i mattemusik utgick frÄn ett tema och sedan arbetade lÀrarna tillsammans med eleverna mot den nya kunskapen ifrÄn mÄnga olika hÄll och med flera sinnen involverade. Undervisningen var i mÄnga avseenden multimodal dÄ Àven momenten under lektionerna i sig sjÀlva var det.    Det jag tar upp i diskussionen Àr bland annat avsaknaden av det taktila sinnet som inte fanns representerat i lika stor utstrÀckning som de visuella, auditiva och kinestetiska sinnena..

VÄr uppsats innehÄll Àr hur man som pedagog kan gÄ till vÀga för att undervisa om Förintelsen. Vi tar upp historisk bakgrund eftersom vi anser att goda förkunskaper krÀvs för att kunna undervisa om Förintelsen i skolan. Vi tar ocksÄ upp olika tillvÀgagÄngssÀtt pedagoger och blivande pedagoger kan anvÀnda sig av. Uppsatsen innehÄller enkÀtundersökning om vad elever vet om Förintelsen och intervjufrÄgor till tre olika pedagoger, hur de stÀller sig till undervisning om Förintelsen. VÄrt syfte med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur mycket elever runt om i en mellanstor kommun i SkÄne vet om Förintelsen och hur mycket tid som lÀggs ner pÄ undervisningen om Förintelsen i skolan i samma kommun..

Friluftsliv kan utgöra allt ifrÄn att sitta intill solvÀggen en dag i maj till att Äka vattenskidor. LÀrare har ett samhÀllsuppdrag att i sin undervisning följa styrdokumenten och överföra dessa till realitet i undervisningen. Examensarbetet syftar till att undersöka hur idrott och hÀlsa lÀrare uppfattar friluftsliv i undervisningen. Studien belyser lÀrarnas attityder till omrÄdet friluftsliv samt beskriver hur deras undervisning Àr utformad. Studien bygger pÄ en kvalitativ forskningsmetod som utgöres av 5 intervjuer med verksamma lÀrare inom Àmnet idrott och hÀlsa för grundskolans senare Är. Intervjumaterialet har analyserats och diskuterats utifrÄn studiens syfte och frÄgestÀllningar. Resultatet av studien visar att friluftsliv Àr en sjÀlvklar del av Àmnet idrott och hÀlsa enligt samtliga intervjuade lÀrare.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur samhÀllskunskapslÀrare behandlar Sverigedemokraterna i sin undervisning och hur det förhÄller sig till lÀrarens syn pÄ vÀrderingar, elevens medborgarskap och Sverigedemokraternas ideologi. Detta sker genom samtalsintervjuer med fyra samhÀllskunskapslÀrare. Uppsatsen syftar Àven till att utifrÄn partiets Äsiktsdokument föra en diskussion kring Sverigedemokraternas ideologiska utgÄngspunkter och hur dessa överensstÀmmer med skolans vÀrdegrund. Uppsatsen föreslÄr att Sverigedemokraterna tillskrivs en högerpopulistisk politisk grundsyn och i Äsiktsdokumentens jÀmförelse med skolans vÀrdegrund bedöms den i flera fall vara problematisk. Partiets krav pÄ assimilering samt delar av dess kritik av islam och mÄngkultur har setts som svÄrförenlig med skolans vÀrdegrund.

Patienter med kronisk njursvikt Àr beroende av sjukvÄrden och har behov av kunskap och stöd för att hantera sin egenvÄrd. Patientundervisning Àr en vanlig verksamhet och ett viktigt verktyg inom njurmedicinsk omvÄrdnad. Att förmedla kunskap och arbeta för patienters delaktighet Àr till stor del sjuksköterskans uppgift. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka undervisnings betydelse för patienter med kronisk njursvikt. Litteraturstudien baserades pÄ sex artiklar med kvalitativ ansats och tre artiklar med kvantitativ ansats.

VÄrt syfte Àr att undersöka om elevers matematiska sprÄk och begrepp gynnas av en Àmnesintegration mellan rytmik och matematik. För att kunna besvara vÄra frÄgestÀllningar har vi gjort klassrumsobservationer, elevenkÀter, intervjuat fem elever och tvÄ pedagoger. Resultatet av vÄr undersökning visar att pedagogernas sprÄkliga medvetenhet reflekteras i deras undervisning. Pedagogerna anvÀnder sig av ett tydligt och korrekt matematiskt sprÄk. Matematiska ord och begrepp tydligt synliggörs i ett för eleverna verklighetsförankrat sammanhang, genom Àmnesintegration.

Att eleverna i skolan ska utvecklas och nÄ de mÄl och kunskapskrav som finns skrivna i lÀroplanen Àr en central del i skolvÀrlden. Men hur nÄr man dÄ dessa pÄ bÀsta sÀtt? Hur ska man som lÀrare veta vilken undervisning som Àr bÀst för sina elever? I lÀroplanen stÄr att eleverna ska ges en varierad undervisning dÀr eleverna sjÀlva ska fÄ gestalta, prova och utforska (Lgr11). Syftet med denna litteraturstudie Àr att undersöka om laborativa arbetsÀtt i matematik Àr gynnsamt för eleverna. I studien framstÀlls att arbeta laborativt kan vara gynnsamt men till en viss del och att det beror pÄ en del olika faktorer, som exempelvis lÀrarens roll och hur vÀl uppgiften och materialet framtrÀder varandra..

Antalet nyanlÀnda elever ökar i den svenska skolan, men nyanlÀnda elevers skolsituation Àr ett omrÄde dÀr den akademiska forskningen Àr underutvecklad. Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur undervisning och bedömning av nyanlÀnda elever i Àmnet hem- och konsumentkunskap kan utformas. Detta har undersökts genom intervjuer med fyra lÀrare som arbetar i tvÄ olika kommuner. Vid intervjuerna framkom att organiseringen av nyanlÀnda elevers HK-undervisning skiljer sig Ät pÄ de olika skolorna, dÄ eleverna börjar delta i HK-undervisning alltifrÄn första veckan i svensk skola till efter ett till tvÄ Är. För att göra lektionsinnehÄllet tillgÀngligt Àven för nyanlÀnda elever med bristande kunskaper i svenska anvÀnds följande fyra strategier: delar av kommunikationen under lektionstid sker pÄ engelska och/eller elevens modersmÄl, eleven fÄr sprÄkligt och innehÄllsmÀssigt stöd utanför lektionstid, lÀraren demonstrerar valda delar samt lÀraren anpassar uppgifter och redovisningskrav.

Antalet nyanlÀnda elever ökar i den svenska skolan, men nyanlÀnda elevers skolsituation Àr ett omrÄde dÀr den akademiska forskningen Àr underutvecklad. Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur undervisning och bedömning av nyanlÀnda elever i Àmnet hem- och konsumentkunskap kan utformas. Detta har undersökts genom intervjuer med fyra lÀrare som arbetar i tvÄ olika kommuner. Vid intervjuerna framkom att organiseringen av nyanlÀnda elevers HK-undervisning skiljer sig Ät pÄ de olika skolorna, dÄ eleverna börjar delta i HK-undervisning alltifrÄn första veckan i svensk skola till efter ett till tvÄ Är. För att göra lektionsinnehÄllet tillgÀngligt Àven för nyanlÀnda elever med bristande kunskaper i svenska anvÀnds följande fyra strategier: delar av kommunikationen under lektionstid sker pÄ engelska och/eller elevens modersmÄl, eleven fÄr sprÄkligt och innehÄllsmÀssigt stöd utanför lektionstid, lÀraren demonstrerar valda delar samt lÀraren anpassar uppgifter och redovisningskrav.

Syftet med undersökningen var att undersöka hur fem lÀrare i Ärskurs 3-6 uppfattar sitt arbete med skönlitteratur i sin undervisning. Vilka Àr deras motiv för att anvÀnda den skönlitterÀra texten i sin undervisning? Hur anvÀnder man den? Hur vÀljs litteraturen ut? Studien genomfördes med hjÀlp av intervjuer av fem yrkesverksamma pedagoger vilka arbetar i Ärskurs 3-6. De har dÀrefter transkriberats och analyserats. I diskussionen  har  intervjusvaren kopplats till teoretiska begrepp  och tidigare forskning pÄ omrÄdet.  Resultaten tyder pÄ att de intervjuade pedagogerna anser den skönlitterÀra texten vara mycket viktig i under-visningen, speciellt som verktyg i lÀstrÀning och som utgÄngspunkt för att diskutera svÄra vÀrdefrÄgor men Àven som grund för eget skrivande, som kompensatorisk ÄtgÀrd eller som ren underhÄllning.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka metoder lÀrare anvÀnder vid undervisning för hÄllbar utveckling i grundskolans tidigare Är. För att operationalisera begreppet hÄllbar utveckling i vÄr studie anvÀnde vi oss av fyra av de förmÄgor som presenteras i Inger Björneloos studie; förmÄgan att se helheter och sammanhang, förmÄgan att med inlevelse ha förstÄelse för andra mÀnniskors livssituation, förmÄgan att se sin delaktighet och sitt ansvar samt förmÄgan att argumentera för olika stÄndpunkter. Vi undersökte i vilken utstrÀckning relationen mellan lÀrares metodval och ett specifikt undervisningsinnehÄll överensstÀmmer med de miljöundervisningstraditioner som vÀxt fram i den svenska skolan. Studien bygger pÄ en enkÀt som delades ut till lÀrare i en liten kommun i Sverige. För att analysera vÄra data anvÀnde vi oss till viss del av programmet IBM SPSS Statistics 22.Resultatet visade att det inte var nÄgra markanta skillnader gÀllande lÀrares metodval vid undervisning för hÄllbar utveckling.

Syftet med denna undersökning var att fÄ kunskap om hur ett antal lÀrare i grundskolan planerade sin matematiska undervisning. UtifrÄn undersökningens syfte stÀlldes denna frÄgestÀllning: Vad har en grundskolelÀrare för fokus nÀr den planerar sin matematik lektion? I undersökningen genomfördes sex informella intervjuer med lÀrare som arbetade med Àmnet matematik pÄ grundskolan. I resultatet tydliggjordes att lÀrarens planeringsarbete kunde utföras pÄ mÄnga olika sÀtt till exempel tillsammans med arbetslagen.  Informanter gav en tydlig bild om hur denna process genomfördes i grundskolan. Relevant litteratur behandlades och jÀmfördes med resultatet i slutsatsen..