Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur unga människor framställer sin online identitet genom Facebook. Samt vilken betydelse informationen, som individerna delar med sig av på Facebook, har för själva identitetsskapandet. De frågeställningar som jag har utgått ifrån är: ?Hur framställer unga människor sin online identitet genom Facebook?? och ?Vilken betydelse får informationen som individerna delar med sig av på Facebook för deras identitetsskapande?? För att bäst kunna besvara dessa frågeställningar valde jag personlig semi­strukturerad intervju som huvudmetod samt att genomföra en onlineobservation för att få inspiration och skapa mig en uppfattning om informanterna. De utvalda teorier som jag har kopplat ihop med den insamlade empirin återfinns i litteraturen Mediekultur, mediesamhälle av Jostein Gripsrud, Jaget och maskerna av Ervin Goffman, Modernitet och självidentitet av Anthony Giddens samt A networked self av Zizi Papacharissi.

Denna uppsats handlar om hur nyanlända elever integreras i det svenska skolsystemet. Syftet med studien är att analysera dessa elevers möte med den svenska skolan samt hur de skapar sina identiteter utifrån utsagor om sin skolsituation i förberedelseklass. Undersökningen består av kvalitativa intervjuer med åtta nyanlända elever som nyligen introducerats i den svenska grundskolan samt antingen går i förberedelseklass eller nyligen har slussats vidare från den. Resultatet visar att elevernas identiteter skapas av en rad referenspunkter, varav de mest framträdande är placeringen i förberedelseklass, språket samt relationerna till de ordinarie klassernas elever. Här bildas ett hierarkiskt system mellan eleverna där "vi", "förberedelseklasseleverna" står lägst i rang medan "dem", "svenskarna" står högst.

AbstraktTitel: Halal eller haramFörfattare: Fatima VeladzicHandledare: Åke TilanderUtbildning: Religionsdidaktik C, 30 hp Antal sidor: 25Sökord: Koran, haditherna, slöja, hijab, kultur identitet, kultur och kulturmötenBakgrund: Koranen och haditherna samt förklaring av olika hijab hjälpte mig att hitta de religiösa skällen till slöjanvändning.Syfte: Syfte med denna studie är att genom kvalitativa fenomenografiska intervjuer undersöka en grupp bosniska muslimska kvinnors erfarenheter kring hijab. Det är intressant att se om det är religionen, identitet, traditionen eller kultur som avgör bärande av slöjan.Metod: Kvalitativ fenomenografisk metod användes i studierna. Det var en halvstrukturerad intervjuguide med två övergripande frågor. Sju informanter intervjuades i olika åldrar men med bosnisk bakgrund. Insamlingen av data har skett både med telefon och med mötes intervjuer på plats där jag har utgått från två frågor: Varför bär/ inte bär du slöja?Teori: Studiens teoretiska utgångspunkter är identitet, tradition, kultur och kulturmöten.

Det har vuxit fram en ny identitet inom resekulturen, flashpackern, som har sitt ursprung i backpackerkulturen. Denna identitet skiljer sig dock från den traditionella backpackern på olika plan. Jag antog mig att följa flashpackern jorden runt vilket resulterade i en fältstudie.Syftet med denna undersökning är att diskutera identitetsförändringar inom resekultur, som sker när samhällets struktur förändras och en ny kontext uppstår.Uppsatsen inleds med en bakgrundsdel vars syfte är att ge en förståelse till terminologin. Här förklaras hur termen backpacker samt flashpacker och även eurocentrism och en nationell aspekt på backpacking. Den andra delen syftar till att ge en teoretisk förklaring till den förändrade samhällsstrukturen och en förändring i kontext som sker i Europa och Nordamerika.

Det blir allt vanligare med teknik såsom mobiltelefoner som pratar med människor och vardagen blir allt mer lik en verklighet som tidigare endast existerat i fiktion. Tekniken talar med hjälp av så kallade röstgränssnitt, system som låter datorer tolka och/eller förmedla information genom tal. Uppsatsen ifrågasätter strävan efter att göra dessa gränssnitts röster mänskliga och undersöker hur tekniken kan ges en egen individualitet. Undersökningen grundas i tidigare forskning som behandlar hur människor bemöter röstgränssnitt. Genom en filmanalys med utgångspunkt i identitet och relationer undersöks hur relationen människa-maskin gestaltas i fiktion.

Alla människor har behovet att känna tillhörighet. I interaktionen med omgivningen byggs vår identitet och sociala ramar skapas. Som en naturlig del i vuxentillvaron finns arbetet, och det sociala sammanhang arbetslivet ger oss. Vi får utlopp för våra kunskaper och känner oss behövda. Arbetslivet ger oss också tidsramar och trygghetsskapande rutiner.

Med syftet av undersöka hur väl IKEAs marknadsföring, värderingar och identitet stämmer överens med studenters uppfattning om företaget har en fallstudie gjorts. Empiri har inhämtats genom en kvalitativ enkätundersökning, intervjuer, IKEAs material och tidigare studier och har sedan analyserats med hjälp av teorier främst rörande Employer Branding och Företagsidentitet. Resultatet från undersökningen visar att uppfattad, kommunicerad och faktisk identitet stämmer väl överens gällande IKEAs önskvärda målgrupp. Dock har en mer kritisk inställning framkommit hos studenter som inte anses passa in i IKEAs målgrupp..

Mat är essentiellt och starkt förknippat med vårt fysiska jag och således en central del av vår identitet. ?Man tager vad man haver? har i och med livsmedelsbutikernas globala utbud fått en helt ny innebörd och vi ställs dagligen inför åtskilliga matval. Dagens valmöjligheter skapar förutsättning för människor att forma sin egen matidentitet och vi lägger större vikt vid identitetsskapande idag jämfört med tidigare. Syftet med studien är att belysa hur matval kan skapa identitet.

Vår uppsats handlar om serbisk identitetsbildning i Malmö. Syftet med uppsatsen är att med hjälp av konstruktivismen undersöka serbers identitetsbyggande.Vår frågeställning lyder - Hur ser serbisk identitetsbildning ut i en svensk kontext? Vi har även försökt ringa in våra informanters syn på skillnader mellan det typiskt "svenska" och det typiskt "serbiska".Utifrån 6 stycken samtalsintervjuer har vi funnit olika beståndsdelar för byggandet av en identitet som vi behandlar under fyra olika teman: historia, mediabilden av serber, att vara serb i Sverige samt skillnader mellan svenskhet och serbiskhet.Uppsatsen inleds med en teoridel där vi behandlar konstruktivismens utgångspunkter samt metodologiska ansatser för intervjuerna.Sedan följer del två som behandlar identitetsskapande och diskursanalys. Diskursanalysen blir ett verktyg för att förstå och förklara våra informanters konstruktion av deras identitet. Resultatet av vår undersökning blev att vissa aspekter återkom som viktiga när våra informanter beskrev sin egen identitet och vad den grundade sig på.

 Bakgrund: I dagens Europa finns aktörer med delade åsikter kring hijab och dess betydelse. Debatten handlar om att eventuellt förbjuda slöjan i det offentliga rummet, detta på grund av att den bland annat anses vara en symbol för kvinnoförtryck. Ett förbud kan eventuellt leda till att de muslimska kvinnorna isoleras från samhället och integrationen försvåras.Syfte: Syftet med denna studie är att genom kvalitativa intervjuer undersöka en grupp muslimska slöjbärande kvinnors erfarenheter kring hijab. Det är även intressant hur föreställningar och upplevelser om slöjan hänger samman med processer som rör identitet och kultur. En människas identitet och kulturella tillhörighet kan krocka med omgivningens, därför är det intressant att undersöka om dessa muslimska kvinnor upplever sig som stigmatiserade.Metod: Studien är baserad på en kvalitativ metod.

Föreliggande studie syftade till att undersöka medarbetares, chefers och konsulters upplevelse av identitet och lojalitet gentemot IT-bolaget AB. Ytterligare ett syfte var att belysa kundserviceorganisationen genom deltagarnas upplevelser av sammanhållning, prestation, incitament, bemanning, personalomsättning, rekrytering och arbetsberikning samt ge idéer om vad som kunde förändras. 17 personer deltog i studien. Sex före detta medarbetare intervjuades enskilt och elva personer ur den nuvarande arbetsstyrkan deltog i två fokusgruppsintervjuer. Resultatet av studien visade att samtliga personalgrupper identifierade sig med IT-bolaget AB och kände en stor lojalitet mot bolaget.

This study is generated from a European Union project founded Barcelona, Spain and contents a questionnaire that is the same in the different studies, but with different questions or thesis in each of them. Our question is if there is an identity creation in the meeting with other people and if so, how that identity creation is constructed. The identity-creation-meeting in the study is a fictive love relation story. Two high school classes in the Stockholm area have participated in the inquiries.The work of Bjerrum-Nielsen & Rudberg (1991) shows that the two sexes differ in their opinion about what is desired in a relationship. The result of our study points out that both young men and women mostly prefers the same qualities in a relation in spite of that gender socialisation directs the informants towards stereotypical roles.

Syfte och frågeställningarDenna studie är en ungdomsundersökning genomförd i Longyearbyen på Svalbard, som syftar till att undersöka fritidskulturer hos ungdomar mellan 14-19 år. Ungdomarna ger sin syn på tillvaron i förhållande till sig själva och sin omgivning och beskriver fritidskulturen och de möjligheter till personlig utveckling som finns.FrågeställningarHur ser fritidskulturen ut i Longyearbyen enligt ungdomarna? Vilka resurser och lokaler finns till förfogande och vad prioriteras hos myndigheter? Är unga tillfredställda med fritidsutbudet och vad som prioriteras? Finns förutsättningarna till att skapa sig den identiteten man önskar i Longyearbyen?MetodUndersökningen är baserad på kvalitativa intervjuer av 9 ungdomar som alla studerade i olika årskurser vid Longyearbyen Skole och har bott i byn under olika lång tid. Intervjuerna har sedan sammanställts och analyserats enligt ett antal teoretiska begrepp och satts i perspektiv till tidigare forskning på området ungdomskulturer.ResultatResultatet visar en ungdomskultur som skiljer sig mot fastlandet och som rör sig som en stor enhet. Identitet och status tar också helt olika utryck i byn som präglas av nära vänskap, närheten till natur och snöskoterkultur.

 Uppsatsen syftar till att undersöka hur avståndstagandet från sexuell praktik ? det vill säga asexualitet ? problematiseras inom vardagliga kanaler, så som inom film och media. I det samtida samhället utgör den heterosexuellt aktiva parrelationen en norm utifrån vilken alla andra intima relationer jämförs, granskas och bedöms. Genom att analysera och dekonstruera denna sexualitetsdiskurs traditionellt tvingande praxis, lägger uppsatsen vidare fokus på att synliggöra den asexuella erfarenheten i relation till nämnd heteronorm. Uppsatsens material utgörs av tre filmer som på sina respektive sätt presenterar, och samtalar kring, sex, sexualitet och sexuell identitet.

Vårt syfte är att undersöka på vilket sätt kulinarisk turism har potential att särskilja en region från andra. Vår empiriska studie tar sin utgångspunkt i ett regionalt matkoncept, en picknickkorg, och dess förmåga att synliggöra fem begrepp; rörlighet, plats, upplevelse, identitet och äkthet. Våra frågeställningar är:Hur påverkar matkonceptet turistens rörelse på Österlen?På vilket sätt bidrar matkonceptet till att skapa Österlen som plats? Hur skapas matupplevelsen på Österlen? Hur skapas identitet utifrån symbolvärden som kan kopplas till matkonceptet?På vilket sätt kan matkonceptet skapa en känsla av äkthet? Vi har använt oss av en kvalitativ metod och vårt empiriska material bygger på intervjuer och observationer. Intervjuerna utfördes med fem turist- och matproducenter på Österlen.