Allt fler journalister världen över använder sig av mikrobloggen Twitter i sin yrkesutövning. Studier har visat att det handlar om allt från att hålla sig uppdaterad på nyhetsläget till att live-rapportera. Gruppen miljöjournalister valdes ut till den här studien vars syfte är att ta reda på mer om hur journalister använder Twitter och hur det påverkar deras arbete och inflöde. Miljöjournalister utmärker sig genom att de figurerar på ett brett och åsiktsspäckat fält där Twitter kan tänkas fylla en speciellt viktig funktion som plattform för kontakt med många olika aktörer. Fem miljöjournalister djupintervjuades för att få svar på frågorna.

1957 sände sovjetunionen upp den första satelliten av dom 27 i nulägets existerande satelliter som an-vänds för inom GPS. Senare under kalla kriget så påskyndades finansieringen av GPS och fler satelliter tillverkades för att kunna ge bättre och mer exakt position.I dagsläge används GPSen för allt inom tjänstearbete och fritid, från flygplan för att hålla koll på kursen till hobby sport som Geocaching..

Syftet med undersökningen är att utöka förståelsen på vilket sätt media förmedlar idrott ur ett genusperspektiv, och diskutera dess konsekvenser. Vi vill med undersökningen få en ökad insyn i medias makt kring föreställningar om kvinnligt och manligt på sportsidorna. Vi har med hjälp av kvantitativ innehållsanalys i kombination med kvalitativ textanalys argumenterat kring olika tänkbara svar. Underlaget för vår studie baseras på ett omfattande kodningsschema där sportbilagan i Dagens Nyheter (DN) under februari månad 2011 utgjort empirin. Resulta-ten av kodningsschemat har jämförts med litteratur om genus, media och idrott.

This thesis suggest an explanation for is how it is possible to understand that the large arena project in Växjö grew to cost sums of money that initially in the project not would have been an alternative to discuss, how goals changed and how the institutional environment changed the prerequisites of the project. As empirical part of the research, to describe and analyze the project, the municipality?s documentation of the project have been analyzed and semi-structured interviews have been made. Theoretical perspective is taken from the neo-institutionalism in sociology of organizations and change, and theories of the complexity of large projects with major symbolic value and importance. The project starts with the municipality?s investment and cost to be hold back, defined as a necessary condition in order to fulfil an ambitious drive towards new sport arenas.  Eventually the necessary condition was abandoned and the arenas were built with the municipality responsible for the investment, cost and risk in the project.

During several years we have been able to follow the victories and disappointments of Ludmila Engqvist through the scrutinising eye of the media. This essay will deal with how media?s picture perception of Ludmila Engqvist has changed by analysing articles from the Swedish newspapers Aftonbladet and Expressen from 1996 to 2001. Why and how the media?s picture has changed will be analysed through the perspectives of Ludmila Engqvist being an elite athlete, immigrant and woman.

Background: Sporting events conveyed by the TV medium affect people and can give many unforgettable experiences. Sport may be synonymous with excitement and drama or just serve as entertainment. Through TV broadcasts from different sporting events, millions of televiewers all over the world have enjoyed athletic feats of extreme top class. TV broadcast sport always attracts a great number of viewers, also in Sweden. The prices of broadcasting rights to sporting events have risen strongly during the last decade, much as a consequence of the increasing competition between different TV companies both internationally and in Sweden.

Syftet med min uppsats är att titta på hur maskulinitet och status framställs i sportmedia. Att sportvärlden är dominerad av män är en allmänt vedertagen uppfattning. Det är också en av anledningarna till att jag valt att titta på hur manlighet och maskulinitet framställ i just sport och idrottssammanhang. Massmedia, så som, tidningar, tv, radio och Internet, har inflytande på hur vi som individer i det postmoderna samhället uppfattar och skapar vår verklighet. Media påverkar oss mer än vi tror och bidrar därför till våra föreställningar och våra bilder av idrott.

The purpose of the study was firstly to describe the use of news articles from the largest Swedish news agency, TT Nyhetsbyrån, in four Swedish newspapers. Secondly, the purpose was to see if there was a homogenization of which TT-articles that was used. This was carried out by examining articles on the newspapers? local, domestic and foreign pages. The newspapers that was chosen were Aftonbladet, Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten and Nerikes Allehanda.

Barnen som publik har blivit en allt viktigare målgrupp för medieorganisationerna. Det finns en mängd TV-program i olika kanaler som riktar sig mot barnen som publik och många studier är gjorda om innehållet i olika barnprogram, men mycket litet är skrivet om relationen mellan barn och TV-sport. Temat för den här uppsatsen är att från ett medievetenskapligt perspektiv beskriva vad innehållet i ett barnprogram som Lilla Sportspegeln kan berätta om vårt samhälles syn på sport, barn och kön. Genom att studera innehållet i 5 avsnitt av programmet har material till en innehållsanalys samlats in.För att göra materialet hanterbart har analysen tematiserats i 3 huvudområden : kollektiva identiteter och relationer mellan generation och mellan genus, i syfte att försöka förstå och synliggöra hur programinnehållet förmedlar en sportideologi som kan ha betydelse för hur vi uppfattar barn och sport.Med hjälp av medieteorier från bl a John B Thompson, lyfts mediernas betydelse för ideologireproduktion fram. Detta kommuniceras av TV-mediet med hjälp av vissa symboliska former i en viss kontext, dvs Lilla Sportspegelns framställningsform.

Syftet med studien var att studera lagsammanhållning, prestation och motivationsklimat i lagsporterna innebandy och ishockey för att jämföra eventuella skillnader. I enkätstudien medverkade totalt 106 deltagare varav 50 ishockeyspelare ( n = 50) och 56 innebandyspelare ( n =56). De var spelare från sju lag varav fyra ishockeylag ( n =4) och tre innebandylag Spelarna var i åldrarna 16 år till 32 år (M = 20.58, Sd = 3.60). Lagen var i division 1, 2, 3 eller 4-elit. Lagsammanhållning mättes med: Group Enviroment Questionarie, motivationsklimat med: The Perceived Motivational Climate in Sport Questionarie-3 och prestation med:Vragenlijst Evaluatie Sport Psychologische Begeleiding.

I en tid då tidningsbranschen står inför en omfattande strukturomvandling, är jakten igång att hitta komplement och substitut till gamla intäktskällor. Som ett led av detta har intresset väckts för att använda crowdfunding för att finansiera nyhetsjournalistik. Crowdfunding är en finansieringsform där privatpersoner och organisationer kan ansöka om ekonomiskt stöd från ett större antal finansiärer. Frågan är dock om det finns en potentiell marknad för crowdfunding-finansierad journalistik i Sverige. Den här rapporten ämnar kartlägga den svenska befolkningens kännedom om, och deras inställning till, att finansiera journalistik med crowdfunding. Detta görs genom en enkätundersökning som syftar till att svara på följande frågor: Vilken inställning har den svenska befolkningen till crowdfunding som en finansieringsform för granskande journalistik? Vilka förutsättningar krävs för att finansieringsformen ska accepteras av svenska nyhetskonsumenter? Vilka hinder upplever svenskarna till att betala för granskande journalistik med crowdfunding? Resultatet visade att kännedomen om crowdfunding är låg och slutsatsen är att marknaden för crowdfunding är omogen i Sverige.

This paper is about skiing and Swedish nationalism during the late 19th century and early 20th century. The aim is to investigate why skiing was considered so eminently suited for the incorporation of certain ideals in the national fellowship.The paper accounts an analyse of texts and documents about Swedish skiing from 1897-1924. Skiing was a nationalistic concern from the very beginning of this period. It was connected to heartfelt feelings towards the Swedish nature, the patriotic upbringing of the youth, as well as the health of the nation. Over the years skiing also became an increased object of sportification.

Authors: Malin Andersson & Mattias ÅsénTitel: ?Det här är ett plagiat?Level: Bachelor of JournalismLocation: University of GothenburgLanguage: SwedishNumber of pages: 44 (without appendix)Sportbladet is Sweden?s biggest sports newspaper online. Their audience, as for all online newspaper?s audience, has big expectations of a steady flow of news. The economic conditions of journalism, together with the interests from the owners, may force newspapers to produce large quantities of news for cheap costs.

This study is about how videogamecompanies and Swedish newspapers represent masculinity and femininity in the covers of the games Assassins Creed 3, Grand Theft Auto 5, Bayonetta and Tomb Raider along with the reviews being done in conjunction with the game. The reviews has been published in the following newspapers: Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Expressen and Göteborgsposten. The image that is formed in our society about how a man and a woman should be and behave will be the basics of this study. The covers of the games often represent what the game itself is about and what it contains and the reviews also conveys what the consumer who buys the game gets. The video game industry has grown in recent years to become one of the largest entertainmentindustries, but despite this, there has not been many studies on how this media represents masculinity and femininity.

Med utgångspunkt i en kritisk debatt gällande medias bristfälliga bevakning av EU är syftet med studien är att ta reda på hur den Europeiska unionen skildrades i svensk nyhetspress under 2000-talets första decennium. För att studera EU-journalistik tillämpas en kvantitativ innehållsanalys. Med hjälp av ett kodschema registreras variabelvärden för artiklar från 20 slumpmässigt utvalda veckor mellan åren 2001?2010, i tidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. För att förstå resultaten tas hjälp av ett teoretiskt ramverk med fokus på tidigare forskningsdiskurs samt resonemang kring en marknadsstyrd journalistik och nyhetsvärdering.