I detta forskningsarbete har vi velat belysa barns fria lek i åldersindelade grupper på förskolan. Vi har utgått från frågeställningarna vilka lekar barnen väljer, vem de leker med och vilket lekmaterial de väljer. Vidare vad det är som påverkar dem i deras val av lek. De åldersintergrerade grupperna i vår undersökning har varit ett till tre år och tre till fem år.Vi har använt oss av så kallad kvalitativ metod i vår undersökning. Undersökningen genomfördes på två förskolor, där vi var och gjorde vår studie för att undersöka hur leken ser ut.

Syfte och frågeställningarSyftet med detta forskningsarbete är att skapa en djupare förståelse för hur elever och lärare resonerar kring respekt och samarbete.Forskningsfrågor:Hur resonerar idrottslärare kring samarbete och respekt?Hur resonerar elever kring samarbete och respekt?Till detta följde en fördjupning av fenomenet respekt.MetodVid datainsamlingen användes tema-intervjuer av halvstrukturerad kraktär då en intervjuguide användes vid samtliga samtal. Då erhölls svar från 6 st informanter, två lärare och fyra elever, samtliga informanter var antingen lärare för- eller elever i grundskolans yngre åldrar.ResultatResultatet visade att lärarnas resonemang om respekt handlade om att kunna lyssna på eleverna, att man visar varandra lika värde. En av lärarna uppfattade respekt sammanlänkat med beundran som något positivt och respekt sammanlänkat till rädsla som något negativt. Den andre läraren menade att respekt inte är någon obehaglig känsla men att respekt som beundran var missbruk av respekt.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Ledningsgrupper i förändring Författare: Emelie Bischoff, Carolina Ericsson, Peter Johansson och Camilla Ringnér, studenter vid Ekonomihögskolan i Lund. Handledare:Jan-Inge Lind, Stein Kleppestø Syfte: Uppsatsens syfte är att studera i vilken utsträckning sammansättningen i ledningsgruppen förändras i företag som upplevt en ny förändrad situation. Vidare studerar vi situationens och sammansättningens effekt på samarbetet och samspelet i ledningsgruppen. Metod: Vår uppsats är en kvalitativ studie av de fyra fallföretagen Öresundskraft Marknad AB, Öresundskraft Underhåll AB, Sydkraft Gas AB och WM-data Industrial Solutions. Vi har genomföret ett antal intervjuer i fallföretagen samt en expertintervju.

Bakgrund: År 2010 kom den nya skollagen, vilket ställde krav på att alla skolor skulle ha en elevhälsa med tillgång till skolsköterska, kurator, specialpedagog, skolpsykolog och läkare. Elevhälsans uppgift är att tillsammans främja hälsa samt att hjälpa eleven uppnå skolans mål. Skolsköterskans arbete upplevs många gånger vara ensamt och individuellt, men att ett samarbete med andra professioner inom skolan är viktig för att elevhälsan ska vara tillgänglig och på så vis upptäcka ohälsa tidigt.Syfte: Syftet med studien var att belysa skolsköterskors erfarenheter av att samarbeta med övriga medarbetare inom elevhälsan för att främja hälsa.Metod: I denna studie användes en kvalitativ metod med induktiv ansats därdatamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Datamaterialet bygger på intervjuer som genomfördes med åtta skolsköterskor.Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde tre kategorier; väletablerat teamwork, tillgång till medarbetare, avsaknad av långsiktig planering med sju underkategorier.Konklusion: För att skolsköterskan tillsammans med övriga medarbetare inomelevhälsan ska uppnå ett framgångsrikt samarbete där de kan främja hälsa krävs det ett väletablerat team-work, god tillgång på medarbetare och att gruppen får den tid som krävs för att kunna utföra arbete. Det som behöver förbättras i samarbetet inom elevhälsan är tydligare riktlinjer för att kunna arbeta mer långsiktigt för att främja hälsa..

Syftet med denna studie var att beskriva hur intensivvårds- och akutmottagningssjuksköterskor upplevde samarbetet i traumateamet vid det akuta traumaomhändertagandet. Författaren till studien har valt att göra en intervjustudie medkvalitativ ansats. Fyra intensivvårdssjuksköterskor och sex akutmottagningssjuksköterskor vid ett medelstort sjukhus i östra Sverige deltog i studien. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

Det övergripande målet med palliativ vård är att uppnå bästa möjliga livskvalité för patienten och dennes familj. Vårdpersonalen måste vara förberedd både praktiskt och mentalt. Mötet mellan vårdpersonal och patienter beskrivs som en process respektive något som sker spontant. Författarna anknyter föreliggande studie till Benner och Wrubels omvårdnadsteori. Studiens syfte var att belysa det vårdande mötet mellan vårdpersonal och patienter i den palliativa vården.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka arbetslagets funktion i dagens skola utifrån ett lärarperspektiv med fokus på lärares lärande. Studiens frågeställningar handlar om vilken betydelse samarbete i arbetslag har för lärares lärande och hur lärare upplever att arbetslaget bidrar till utveckling i yrket. Studien har haft en kvalitativ ansats och insamling av material har skett genom intervjuer med lärare, samt litteraturstudier inom skolforskning som har behandlat lärande organisation och utvecklingsarbete i arbetslag. De huvudsakliga resultaten i denna studie är att arbetslagsfunktionen inte helt motsvarar den funktion som beskrivs i olika statliga utredningar och styrdokument, dvs. en bas för skolutveckling där lärare genom gemensam reflektion, engagerat och kreativt samarbete skapar en kollektiv lärandemiljö för lärare.

I vår vetenskapliga essä har vi valt att skriva om planeringstiden på förskolan. Anledningen till att vi har undersökt skillnaderna kring disponerandet av planeringstiden är den att vi sett sådana skillnader trots att vi arbetar i samma kommun. Att skriva i par har gett oss möjlighet att på ett mer objektivt sätt belysa våra frågeställningar genom både dialog och reflektion. Med våra enskilda berättelser som utgångspunkt har vi reflekterat över begrepp och teorier som berör hur planeringstiden används i praktiken.Vi har reflekterat över hur vi som blivande förskollärare ska räcka till för barngruppen samt kunna leva upp till läroplanens strävansmål, med den pedagogiska dokumentationen och reflektionen som det innebär.Begrepp som vi fördjupar oss i är praktiskt kunskap, systemteori, kommunikation och samarbete i arbetslagen. .

Delar av dagens samhälle fortsätter att datoriseras och nya möjligheter för interaktion med datoriserade produkter som stödjer social interaktion introduceras i ökad takt. Själva grunden för hur organisationer ser ut förändras och pekar mot ett allt mer distribuerat sätt där människor kan interagera med varandra utan att vara på samma plats, vid samma tidpunkt. Samtidigt visar forskning att det finns brister i användbarhet hos gruppverktyg. Kognitiva arbetsmiljöproblem (KAMP) kan uppstå när användbarhet brister men har hittills främst studerats ur ett enanvändarperspektiv. Syftet med den här rapporten är att identifiera samt klassificera socio-kognitiva arbetsmiljöproblem (SKAMP) inom datorstött samarbete för att bidra med kunskap som i förlängningen kan leda till en tydligare förståelse kring SKAMP.

Studiens syfte är att undersöka hur ett urval pedagoger på ett begränsat antal förskolor arbetar med lässtunderna för att främja barns språkutveckling. Studien tar sin utgångspunkt i Statens offentliga utredningar (SOU), Skolverket, forskare, teoretiker och författare som diskuterar på vilket sätt pedagoger kan arbeta med lässtunderna i förskolan för att påverka barns spårkutveckling. Som teoretisk utgångspunkt använder denna studie den sociokulturella teorin som Vygotskij förespråkar. Den empiriska delen består av fyra semistrukturerade intervjuer och den metodologiska utgångspunkten är kvalitativ. Resultatet visar på att pedagogerna är nöjda i arbetet med barns språkutveckling utifrån förskolans förutsättningar.

Syftet med detta arbete var att studera hur några andraspråkselever på SFI använder varandra som resurser vid två olika samarbetsuppgifter. Datainsamlingen består av transkriberade bandinspelningar från första respektive andra skrivuppgiften. Vi utgick från hypotesen att samarbetsinlärning resulterar i positiv interaktion som i sin tur gynnar språkutvecklingen. Resultatet av denna undersökning visar att det som diskuteras mest under dessa samarbetsuppgifter är innehållsepisoder. Uppgifter som ger utrymme för kreativitet och fantasi visar att de ger fler antal repliker.

Studien har genomförts i syfte att undersöka vad en arbetsmetod som utgår från aktivitetslådor kan tillföra elever i undervisningen av textilslöjd. Forskningsfrågorna har varit: Hur arbetar eleverna med aktivitetslådorna i textilslöjden? Hur kan de fungera i undervisningen av textilslöjd? Vilka personliga förmågor kan arbetet med aktivitetslådor ge elever övning i? Undersökningen har utförts genom att observera tre elevgrupper vid tre tillfällen, på två olika grundskolor. De observerade eleverna svarade efter avslutad övning på tre frågor och samtliga deltagare fyllde i en ?känsloenkät?.

Vårterminen 2006.

Background: The meeting industry has had undergone a extensive changes due to a number of factors. The globalization has meant that supply increases and congress organizers have more options to choose from. Development in communications, for instance internet, means that meetings can take place without a physical presence. Congress organizers as clients have also changes. Stockholm as position as a leading city to hold congresses in has also changed for the worse, in 2006 Stockholm dropped of the top-10 list.

Inom området entreprenörskap finns massor av böcker skrivna. De behandlar allt från innovationsprocessen och kreativitet till affärsplaner och marknadsföring.Så gott som alla av dessa böcker utgår dock ifrån att entreprenören har ett klart mål för sin förmåga till företagsamhet. I managementlitteraturen beskrivs tillvägagångssätt om hur entreprenören ska lägga upp sina strategier, knyta kontaktnät, skaffa kapital och andra metoder för att nå sitt mål för sin idé. Det verkar helt enkelt vara en idealbild där allt bara stegvis händer med ett lyckat mål. Ponera att entreprenören istället redan har givna resurser såsom partners och kapital, men ingen klar idé över vad man kan skapa med hjälp av dessa resurser. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur entreprenörer i verkligheten arbetar vid planering och beslutsfattande. Använder de sig av de metoder som beskrivs i managementböcker, eller låter det saker hända mer oplanerat och spontant? Med hjälp av kvalitativa intervjuer med tre entreprenörer ska jag försöka ta reda på hur entreprenörer i verkligheten förhåller sig till beslutsfattande och planering. Resultatet visar att förhållningssätten är lika olika som entreprenörernas personligheter.