Rekryteringsbranschen hävdar att kandidater som svarar på annonser eller söker spontant är mer motiverade till att söka ett arbete vilket ger högre arbetsprestation efter anställning. Mot bakgrund av det har 163 anställda på ett energiföretag undersökts i frågan om motivation till att ansöka tjänsten i förhållande till valet av rekryteringskälla och deras engagemang, arbetsinlevelse, arbetstrivsel och commitment till organisationen efter anställning. I en variansanalys med kovariater visades att rekryteringskällor där kandidaten har ett aktivt beteende som att svara på en annons var mer motiverade än de som haft ett passivt beteende, ex. genom att bli rekommenderad. Attityderna till organisationen skiljde sig inte åt beroende på vilken rekryteringskälla medarbetaren rekryterats från.

Försvarsmaktens slutrapport från perspektivplaneringen 2007 innehåller ett avsnitt vilket avhandlar strategiskt samarbete med andra stater. Flera områden, vilka berör Försvarsmaktens operativa förmåga, identifieras som lämpliga för samarbete med de nordiska länderna. I detta sammanhang uttrycker Försvarsmakten ett bibehållande av nationell strategisk handlingsfrihet trots att uppbyggnaden av den operativa förmågan föreslås delas mellan olika länder. Uppsatsens problem och syfte tar sitt avstamp i ovan beskrivna sammanhang. Detta sker genom att undersöka vad begreppet handlingsfrihet kan sägas betyda när det uttrycks i sammanhang av mellanstatligt samarbete.

Syftet med undersökningen var att beskriva utifrån förskollärarnas åsikter och tankar om hur de använder sig av musik i förskolan och till vilket syfte det används. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer som vi gjort med åtta förskollärare på åtta förskolor. Utifrån resultatet som uppkom fann vi likheter och skillnader inom användningen av musik i förskolan. En likhet som upptäcktes var att musiken används och genomsyrar verksamheterna i stort. Dock fann vi skillnader på hur ofta samlingar med musikaktiviteter används, då en del hade det varenda dag och en del varannan vecka.

Föreliggande studie handlar om föräldrars upplevelser av mötet med skolans personal samt om samtalet där åtgärdsprogram upprättas. Målgruppen för undersökningen är föräldrar. Den genomgående metoden är kvalitativa intervjuer, där sex föräldrar ingår.Av resultatet framgår att dessa föräldrar anser sig ha ett bra samarbete med skolans lärare. Det som nämns av föräldrarna som avgörande för en bra respektive mindre bra dialog med skolan är läraren.Grunden till att en elev får stöd eller inte återfinns i utvecklingssamtalet. Samtliga föräldrar i undersökningen refererar till det samtalet och dess betydelse för fortsatt samarbete mellan skola och hem.

Syftet med undersökningen var att analysera och problematisera samarbeten mellan skola och museum i historieundervisningen. I undersökningen användes kvalitativa intervjuer för att undersöka tre museipedagogers och tre lärares tankar och erfarenheter av samarbeten mellan skola och museum i historieundervisningen. Undersökningen visar att ett samarbete mellan skola och museum i historieundervisningen är något som upplevs som positivt och önskvärt, och att lärare och museipedagoger upplever en rad olika vinster med ett sådant samarbete. I undersökningen har dock även en rad hinder för en givande samverkan mellan skola och mu-seum identifierats. Dessa hinder är främst av organisatorisk art, men även fördomar och olika syn på kunskap kan utgöra hinder.

Syftet med studien är att undersöka hur elever med typ I-diabetes upplever sin skolsituation samt hur personer i deras omgivning involveras i skolsituationen. Vi har tagit reda på om det förekommer något samarbete runt dessa elever och hur de bemöts i skolan. Litteraturen beskriver patofysiologiska-, psykosociala aspekter av sjukdomen och även teorier om det sociala samspelet.För att få svar på syfte och frågeställningar gjorde vi en kvalitativ undersökning via intervjuer och enkäter. De som deltog i undersökningen var: elever, klasslärare, idrottslärare, skolbespisningspersonal, skolsköterska, sjuksköterska och föräldrar till elever med diabetes. Resultatet visar att eleverna upplever sin skolsituation som väl fungerande tack vare ett gott samarbete mellan de involverade, där eleven står i fokus.

Sekretessbelagd.

Sammanfattning saknas..

SammandragSyftet med mitt arbete var att undersöka modersmålslärares arbetssituation ochförutsättningar för utlärning, hur samarbete mellan klasslärarna och modersmålslärarnafungerar och hur samarbetet påverkar språkundervisningen. Jag har använt en kvalitativ undersökningsmetod och spelat in intervjuer med fem modersmålslärare och tre klasslärare. Resultatet av undersökningen visar att både klasslärarna och modersmålslärarna har förståelse förmodersmålets betydelse för elevernas språkutveckling och inlärningsförmåga. Ett bättre samarbete ärett önskemål från båda håll men för att lyckas med detta behöver modersmålslärarens arbetssituationförbättras, vilket modersmålsläraren inte själv kan påverka utan det ligger på de olika skolornas viljaatt samarbeta. En av de viktigaste frågorna rör tidpunkten för modersmålsundervisningen som idag ärplacerad efter ordinarie skoltid. En av förutsättningarna för att kunna samarbeta är att lärarna harsamma arbetstider. Detta problem måste lösas av kommunen.Det framgår också att många klasslärare inte har tillräcklig kunskap om flerspråkiga barns behov trotsatt de har ansvar för elevernas kunskapsutveckling på andraspråket..

Bakgrund: Behovet av palliativ v?rd ?r n?got som ?kar allteftersom det blir fler m?nniskor p? jorden och som lever allt l?ngre. Globalt men ?ven i Sverige finns en ?nskan att f? d? hemma. Det finns en diskrepans med verkligheten d? de flesta m?nniskor d?r p? sjukhus eller institution s?som s?rskilt boende.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare i Trelleborgs kommun uppfattar och arbetar med en specifik samarbetsform - dialogsamtal. Dialogsamtal är ett nytt begrepp som införts inom ramen av projekt ?Spjutspetsskolan? höstterminen 05 och innebär att alla elever har en mentor som en gång i månaden ringer till elevens vårdnadshavare och diskuterar om och hur eleven når sina kortsiktiga mål. En studie av dialogsamtalen har genomförts vid två skolor, där totalt sju lärare har intervjuats om sin uppfattning av dialogsamtalen. Till detta har det kopplats litteratur i form av tidigare forskning, med betoning på samverkan samt utvecklingssamtal och kvartssamtal..

Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka arbetssätt klasslärarna och modersmålslärarna använder i två olika förskoleklasser i en grundskola för att stimulera barnens språkutveckling. Alla barn på vår skola har utländsk bakgrund, vilket betyder att de har svenska som andraspråk.Viktigt för oss är också att ta reda på om det finns något samarbete mellan förskollärarna och modersmålslärarna och hur detta fungerar.För att få en klar bild på det har vi utgått från fallstudiemetoden. Vi har använt oss av kvalitativ metod i form av intervjuer och observationer.Våra informanter är två klasslärare och två modersmålslärare.Vår undersökning visar att lärarna använder olika arbetssätt för att stimulera barnens språkutveckling. Arbetsmiljön spelar en stor roll för barnens trygghet och därmed också deras inlärning.Nästan alla lärare var överens om att det behövs mer modersmålsundervisning. Genom att stärka barnens modersmål underlättas deras inlärning av det svenska språket.Vårt resultat visar att i den ena klassen finns ett bra samarbete mellan klassläraren och modersmålsläraren men att i den andra klassen saknas detta..

Mitt examensarbete har främst bestått av inhämtande av kunskap om EU-bidrag. Om möjligheter / förutsättningar för att söka bidrag för ett internationellt samarbete, med två skolor, i två olika Europeiska länder. Det viktigaste är att göra de olika momenten i rätt ordning. Till min hjälp har jag haft kommunens internationella sekreterare, Karin Wessman, som kan det här på sina fem fingrar. Samtidigt som jag inhämtat informationen, har jag jobbat med att vår skola ska starta upp ett internationellt samarbete med andra europeiska skolor.

Nowadays, cooperation is necessary and this study tries to illuminate the possibilities and problems about cooperation in fiction between 7 small/midsize farms in Skåne. Conventional Farming is done with grain and sugarbeets as specialization. Calculation of machine costs have been done and compared in the study, both for the farms in thorough and the fictitious operation companies. Business ratios as depreciation/ha, interest/ha and maintenance/ha have been calculated. In this essay we present a proposal about how a practical implementation can be done. In the proposal there is an example how the distribution of work can be done.

Denna studie undersöker lärares attityder, föreställningar och undervisning om livsfrågor inom ämnet religionskunskap. Huvudfrågorna fokuserar på hur lärare resonerar kring sin undervisning, vilket material som används och hur undervisningen kan se ut. Studien lyfter även vad barns livsfrågor är utifrån ett lärarperspektiv. Åtta mellanstadielärare från två olika skolor i södra Sverige har intervjuats. Resultatet visar bland annat att livsfrågeundervisningen till stor del flyter ihop med värdegrundsundervisningen, både begreppsmässigt och i den praktiska undervisningen.