SammanfattningSyfte: Att få en fördjupad förståelse av hivsmittades erfarenheter av hur det är att leva med sjukdomen i Sverige.Bakgrund: Sedan mitten av 1990-talet definieras hiv som en kronisk sjukdom till följd av bromsmedicinernas utveckling. Detta betyder att de som drabbas måste lära sig att leva med sjukdomen samt hantera omvärldens reaktioner och värderingar som kan vara av diskriminerande/stigmatiserande karaktär.Design: En intervjustudie med kvalitativ ansats som utfördes under 2009.Metod: Nio hivsmittade personer intervjuades och dessa intervjuer analyserades genom att tillämpa Grounded Theory.Resultat: Resultatet synliggör hivsmittades erfarenheter av hur det är att leva med sjukdomen. Fyra kategorier framkom ur analysen; En livssjukdom, Omgivningens förhållningssätt till sjukdomen, Reglerad och Spontan diskriminering/stigmatisering samt Strategier vid diskriminering/stigmatisering. Dessa kategorier kunde samtliga relateras till en övergripande kategori; En kamp för livet.Slutsats: Studien har synliggjort att livet för hivsmittade kompliceras av psykosociala faktorer, bromsmedicinernas biverkningar och av den diskriminering/stigmatisering som de erfar. Beroende på vilka copingstrategier som de tillämpar för att hantera sin livssituation, har betydelse för deras hälsa och välbefinnande..

Denna studie har kvalitativt undersökt följande syfte: (1) att undersöka frivilligt- och Spontant visualiseringsanvändande hos styrketränande män utifrån faktorerna; var/när visualiseringen sker, vad visualiseringen innehåller, varför visualisering används, hur visualiseringen används och vilken upplevd effekt visualiseringen ger. I studien deltog 10 styrketränande män som var 19-26 år gamla. Individuella profilen för visualiseringsupplevelser i idrott (eng; Individual profile of imagery experiences in sport (IPIES; Weibull, 2008) modifierades och användes för att besvara studiens syfte.  Det fanns både skillnader och likheter i när, vad, varför, hur och effekten av visualiseringen upplevdes och användes. Resultaten visade att det frivilliga visualiseringsanvändandet var störst innan träning, den frivilliga visualiseringen återfanns även i sammanhang under och efter men inte i lika stor grad. Den Spontana visualiseringen var svår för deltagarna att medvetenhetsgöra och därför svårt att dra slutsatser ifrån.

Syftet med vår undersökning är att skapa en utökad förståelse för hur montessoripedagogiken bidrar till barns psykosociala utveckling. För att undersöka vår huvudfråga, hur montessoripedagoger bemöter barns vilja, har vi genomfört en kvalitativ undersökning på montessoriförskolor i Halland. Vårt insamlade empiriska material, av intervjuer och observationer, visar att det som utmärker montessori som pedagogisk inriktning är att barnet är i centrum och att pedagogerna står tillbaka med sin egen auktoritet för att inte hindra barnets Spontana aktivitet. Pedagogerna använder sig också av olika pedagogiska handlingar för att stimulera att barnen får frihet under ansvar. Utkomsten av de pedagogiska handlingarna har betydelse för barnens psykosociala utveckling då de bidrar till att utveckla självmedvetenhet, en förmåga att reagera och agera med hänsyn till både sig själv och andra.

Arbetsterapeuter är uppmärksammade för att utföra observation i aktivitet vid bedömning av klientens förmågor. Arbetsterapeuter verksamma inom slutenvården med strokepatienter utreder klienters förmåga i utförande av aktiviteter i det dagliga livet [ADL]. Som stöd till utredning i det praktiska arbetet kan observation användas för att se klientens utförandekapacitet. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av faktorer som kan påverka observation vid aktivitetsutförande. En kvalitativ ansats valdes som metod och datainsamling gjordes med halvstrukturerade intervjuer.

Bakgrund:Förskolan, en arena för lustfyllt lärande där barns välbefinnande och lärande har högsta prioritet. Det metaforiska begreppet lustfyllt lärande ligger som en viktig utgångspunkt i läroplanen, Lpfö 98, där leken är av stor betydelse. Utmärkande för leken är att den är Spontan, lustfylld och frivillig.Syfte:Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger använder leken som ett pedagogiskt verktyg i barns lärande.Metod:En kvalitativ metod med en fenomenografisk ansats. Där verktyget är deltagande observationer.Resultat:Denna studie visar hur några pedagoger använder sig av leken i barns lustfyllda lärande. Pedagogernas förhållningssätt uttrycker en respekt för barnens lek och tilltro till barns förmåga att skapa en mening i sitt lekande och deras lärande.

Moderna redovisningssystem erbjuder idag småföretag en ny typ av informationstillgänglighet som tidigare inte existerade. Studier visar däremot att användandet av ekonomisk information från redovisningssystemen vid beslut fortfarande är lågt i småföretag. Syftet med studien var därför att beskriva och analysera hur småföretag använder ekonomisk information samt om moderna digitaliserade redovisningssystem hjälper deras förståelse och användning och i sådant fall hur. För att uppfylla studiens syfte undersöktes även vilken ekonomisk information som används för uppföljning samt hur ofta respektive informationsslag används. Studien utgick från ett deduktivt upplägg och genomfördes med en kvalitativ fallstudiedesign.

I studien undersöker vi vilka faktorer som bidrar till ett välfungerande arbetsteam utifrån ett arbetstagarperspektiv. Vi har avgränsat oss till en kommunal verksamhet och mer specifikt till två tillagningskök som genomgått en omorganisering. Vi har genomfört åtta intervjuer med två arbetsteam som vi valt att kalla Hagaboda och Rosalund. Vi har då använt oss av en kvalitativ metod och utgått från en hermeneutisk ansats. Vi har utgått från fyra olika teorier Abraham H Maslows behovsteori, Jack R Gibbs kommunikationsmönster, Robert Karsek och Töres Theorell utvecklande krav- kontroll och stödmodell samt Karl Marxs alienationsteori.

En expansion av grönytor i urbana och semiurbana miljöer skedde under 1960- och 1980-talet och pågår fortfarande i takt med att städer breder ut sig. Den kraftiga expansionen har inneburit ett ökat skötselbehov som ofta ska tillgodoses med samma budget som innan. Detta har lett till att många gräsytor idag lider av en eftersatt skötsel. Nya tillvägagångssätt söks för att minska kostnader och för att göra tidsbesparingar beträffande grässkötseln, vilken idag står för ca 20-25 % av de kommunala förvaltningarnas skötselbudget. Andelen ängsmark utgör endast 3 % av den totala parkmarken i svenska kommuner och är idag vår mest hotade naturtyp. I föreliggande arbete undersöks ängens betydelse i urbana och semiurbana miljöer.

Hållbar utveckling är ett välkänt begrepp som alltfler företag väljer att ta med i deras redovisning. Genom att utforma en hållbarhetsredovisning kan företag framföra deras påverkan på samhället och vad de åstadkommit under ett år. Samtidigt ökar trovärdigheten hos företagens intressenter när de väljer att få deras hållbarhetsredovisning externt granskad, vilket i sin tur skapar legitimitet.Under utvecklingen av hållbarhetsredovisning har Corporate Social Responsibility (CSR) blivit ett begrepp som påverkat företag att redovisa ett miljömässigt socialt och ekonomiskt ansvar. Genom att synliggöra detta, skapas en möjlighet för företagen att generera starka band till sina intressenter och i den dagliga verksamheten.Syftet med vår studie är att få en förståelse för vad som påverkat hållbarhetsredovisningens utveckling de senaste åren. Vidare vill vi se på de förändringar som skett kring området och vad experter tror, att hållbarhetsredovisningen kommer få för roll framöver.Studien har varit av kvalitativ ansats där vi valt att intervjua experter inom hållbarhetsredovisning.

Syftet med studien är att beskriva fenomenet idrottsskola som ett verktyg för att ge barn möjligheter till mer idrott och fysisk aktivitet. De frågeställningar vi använt oss av är; vad kännetecknar idrottsskolan och hur arbetar verksamheten för att uppnå de riktlinjer som riksidrottsförbundet satt upp för barnidrott? Bakgrunden till vår studie ligger i vetskapen om att barn i dagens samhälle har fått en allt mer stillasittande fritid och ohälsosam livsstil. Oroväckande är också faktumet att skolidrotten har fått en mindre plats på schemat. För att komma fenomenet idrottsskola närmare valde vi att göra en explorativ studie.

Hästens ytliga böjsena är en mycket viktig men samtidigt utsatt struktur som får ta emot stor belastning. Den hjälper till att göra hästen till den atlet den är genom att lagra och frige energi för effektiv rörelse. Skador på den ytliga böjsenan hos häst medför stora problem i och med långsam läkning, brist på effektiva behandlingar samt försämrad funktion i vävnaden efter skada. Sammantaget leder det till lång konvalescens och stor risk för att skadan återkommer. På grund av detta har man länge poängterat betydelsen av att förebygga istället för att behandla dessa skador.

Denna undersökning grundar sig på erfarenheter där jag sett att rita är en aktivitet som uppstår Spontant i stort sett alla dagar på förskolan och jag anser därav att det är relevant för min profession att undersöka denna aktivitet närmare. Syftet med undersökningen är att bidra med ökad kunskap om ritandet som Spontan aktivitet och jag valde av den orsaken att rikta blicken mot vad, varför och hur barn ritar. För att undersöka aktiviteten ville jag även fånga pedagogers förhållande till- och avsikter med det Spontana ritandet. Resultatet av undersökningen berättar att då barnen ritade som del av den fria leken var målet för barnen att rita något föreställande. Resultatet visar även att det finns flera möjliga svar till varför barn ritar.

2006 trädde en ny försäkringsavtalslag i kraft. Den nya försäkringsavtalslagen innebar bland annat vissa förändringar i försäkringstagarens upplysningsplikt. På grund av de stora konsekvenser som följer av en brist i upplysningsplikten är det av yttersta vikt att parterna vid tecknandet av ett försäkringsavtal vet om vad som gäller.Denna uppsats utreder vad som utgör gällande rätt rörande upplysningsplikten vid tecknandet av företagsförsäkringar. Uppsatsen analyserar såväl upplysningspliktens omfattning som vilka eventuella rättsföljder som kan bli aktuella vid ett brott mot upplysningsplikten.Upplysningsplikten kan delas in i två separata delar vad gäller företagsförsäkringar. Det finns dels en passiv upplysningsplikt som innebär att försäkringstagaren är skyldig att svara på frågor och lämna de upplysningar som försäkringsgivaren begär om de är av betydelse för såväl den faktiska försäkringsgivarens riskbedömning som för risken eller en eventuell skadas storlek.

Dialogen är något som genomsyrar undervisningen på folkhögskolan. Att som lärare ge eleverna i klassrummet möjlighet att diskutera med klasskamrater om vad de har läst eller hört ökar deras förståelse och kunskaper. När man för några år sedan gav sig in på området distansutbildning ville man på folkhögskolan även där föra med sig dialogen från klassrummet.Eftersom jag själv har arbetat vid denna folkhögskola fann jag det intressant att titta närmare på hur dialogen mellan elever fungerar på distans. Syftet med denna uppsats är att få en ökad förståelse för dialogen mellan elever samt att ge konkreta förslag på hur läraren kan stimulera till dialog mellan elever på distans.I uppsatsen har fem lärare och fem elever intervjuats. Samtliga lärarrespondenter arbetar vid samma folkhögskola och var och en av eleverna läser för en av lärarna.

Vid vår FHV-enhet har vi under 2000-talet haft kontakt med många personer med utmattningssyndrom, depressioner och ångestsjukdomar. Behandlingsresultaten bedömer vi vara mycket goda och vi tror att detta delvis kan hänföras till ett bra bemötande vilket utifrån klinisk erfarenhet och tidigare studier visat sig vara viktigt avseende hälsoupplevelse och behandlingsresultat.Syftet med denna studie var att få behandlade personers egen syn på hur de upplevde bemötandet och om de ansåg att detta var viktigt för deras tillfrisknande och arbetsåtergång.Elva personer som hade kontakt med läkare och psykolog/beteendevetare i samband med sjukskrivning på grund av ovan nämnda diagnoser telefonintervjuades enligt ett på förhand bestämt sätt.Alla ansåg att de fick ett mycket bra bemötande från både läkare och psykolog/beteendevetare och att detta hade betydelse för deras tillfrisknande och arbetsåtergång.I kontakt med läkare betonades upplevelsen av kompetens och lyssnandeförmåga medan man i kontakt med psykolog/beteendevetare betonade stöd, vägledning, information och bekräftelse.En person hade önskat en tidig Spontan telefonkontakt med läkare vilket sannolikt kan spegla den osäkerhet och otrygghet man kan känna i initialskedet av en sjukskrivning. Det framkom önskemål om mer företagskontakter, hjälp från sjukgymnast samt återkoppling efter återgång i heltid vilket kan tolkas som att personernas behov inte i tillräcklig grad lyssnades in.En person kände sig obekväm när läkaren upplevdes sitta tyst för länge vilket talar för att det är viktigt man som vårdgivare lär sig att ?känna av? och individualisera den unika situation som varje patientmöte är..