Penalty clauses is a term that can be put in an agreement and is an amount that shall be paid by a part of the agreement if they cause any damage to the other part by breaking the agreement. Penalty clauses have since around 100 years ago had a quite clear meaning in Sweden according to a lot of authors. These authors have the opinion that penalty clauses is an exclusive judgment of the compensation the victim has right to, that means that if the parties have put a lower amount in the clause the victim won?t get full coverage for the damages caused by the other party. That the penalty clause is an exclusive judgment of the victims right to compensation means that the victim doesn?t have the right to request other compensation above the compensation in the clause if nothing else is stated in the clause.A penalty clause may be viewed as a complement to compensation you get according to The Tort Liability Act (1972:206) where it is often difficult to obtain full compensation for damages when it is required that a number of conditions are to be met for damages deleted.

Bakgrund: Livet förändras för individer som drabbats av en brännskada. Många får beståendeärr och funktionsnedsättning som innebär stora sociala, fysiska och psykiska utmaningar sompåverkar deras liv. Brännskada är ett trauma som uppstår när huden kommer i kontakt medvärme. Huden fungerar som skydd för inre organ, reglerar kroppstemperatur ochvätskemängd, fungerar som känsel och kontaktyta samt infektionsbarriär.Syfte: Syftet var att belysa individers upplevelser av livet efter en brännskada.Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes baserad på kvalitativa och kvantitativavetenskapliga artiklar.Resultat: Resultatet visade att individer som drabbats av en brännskada upplevde sin kroppsom främmande och kände sig begränsad i vardagen på grund av funktionsnedsättning ochsynliga ärr. Stödet från närstående var ovärderligt för dessa personer och det hjälpte demgenom den långa rehabiliteringen.

Bakgrund: Fenomenet självskadebeteende har blivit allt vanligare i vårt samhälle och väcker många reaktioner hos omgivningen. Sjuksköterskor möter patienter som skadar sig själva i flera olika miljöer. Det har dock visat sig att sjuksköterskor själva utrycker bristfällig kunskap då de upplever det svårt att bemöta patienter med självskadebeteende.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskors attityder till patienter med självskadebeteende, samt dess konsekvenser för omvårdnaden.Metod: En allmän litteraturstudie, där empiriska artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter har analyserats. Fynd från artiklarna som svarade på syftet har identifierats och fyra kategorier skapades.Resultat: Resultatet presenteras utifrån fyra kategorier vilka är: Sjuksköterskors känslor och tankar, Sjuksköterskors erfarenhet och genus, Sjuksköterskors arbetsmiljö och Sjuksköterskors behov av utbildning. Detta är faktorer till sjuksköterskors attityder och påverkar den omvårdnad som patienterna får.Diskussion: Genom att påverka bakomliggande faktorer till sjuksköterskors attityder skulle de kunna förändras i en positiv riktning.

Syftet med undersökningen är att kartlägga skaderiskerna med att arbeta som marin maskinpersonal och jämföra skaderisken med anställda som har liknande arbeten iland. Undersökningen inbegriper även att kartlägga vilka typer av arbetsskador, som ger de mest allvarliga konsekvenserna för den anställde i förhållande till hur vanlig olyckan är.Undersökningen är en litteraturstudie där Arbetsmiljöverkets arbetsskadeanmälningar utgör grundmaterialet, där totalt 198 arbetsskador behandlades och kategoriserades. Transportstyrelsens statistik för ombordanställda jämfördes med Arbetsmiljöverket och Statistiska centralbyrån statistik över anställda iland. Detta för att se vilken yrkeskategori som hade högst skaderisk.Resultatet av undersökningen visar att arbetsolyckor under kategorierna ?Bära? och ?Halka/Snubbla/Trilla? och arbetssjukdomar under kategorin ?Tunga lyft/Arbetsställningar? är de arbetsskador, som ger de mest allvarliga konsekvenserna i förhållande till hur vanlig arbetsskadan är.

The aim of this study was to study how Swedish youth national football players handle stressful events in sports. A longitudinal questionnaire diary was constructed from a revised version of Nicholls and Polmans (2007) design with the intention of recording in-sport and psychosocial stress, choice of coping strategy and coping effectiveness. The participants were 59 Swedish youth national football players born 1992 observed during a four day national training camp held by the Swedish Football Association. Data were drawn from a quantifying analyzing method. The main result showed that the most common stressors reported were, physical injury or pain, experiencing teammates or opponents to perform better and feeling generally insecure during training camp.

Syftet med studien var att identifiera vilka primära strategier coacher använder sig av för att hjälpa en allvarligt skadad idrottare. Hur en skada upplevs och hanteras ur en coachs perspektiv är ett outforskat område. Podlog och Dionigis (2010) är en av få studier där man undersökt världselit coachers strategier. Författarna i föreliggande studie valde att använda sig av liknande tillvägagångsätt. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes med coacher som hade aktiva idrottare på en lägre nivå än den högsta världseliten, samt hade erfarenheter av allvarligt skadade idrottare.

Bakgrund och problemformulering: Sex som självskadebeteende är ett ämne som fått ökad medial uppmärksamhet de senaste åren. Den vetenskapliga forskningen är emellertid eftersatt.Syfte: Att undersöka upplevd erfarenhet och befintligt kunskapsläge om sex som självskadebeteende samt vilka omvårdnadsinsatser som ges till patienter med självskadebeteende. Detta för att kunna se hur lidande lindras och hälsa främjas i det dagliga vårdandet.Metod: Tvärsnittsstudie där 70 legitimerade sjuksköterskor besvarade en enkät med en kvantitativ del som redovisades med deskriptiv statistik samt en kvalitativ del där redovisningen skedde i form av en innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004).Resultatsammanfattning: Flertalet av sjuksköterskorna (83%) ansåg sig veta vad sex som självskadebeteende innebär. Dock upplevde 77% (n=54) att deras kunskaper ej var tillräckliga. Drygt hälften (60%) hade erfarenhet av sex som självskadebeteende och faktorer som kunde sammankopplas med det sexuella självskadebeteendet var andra psykiatriska diagnoser och låg självkänsla.

Bakgrund: Att vårda patienter med självskadebeteende är en utmaning f?ör sjukvårdspersonalen. Ur patienternas perspektiv i samband med vårdandet inom hälso och sjukvården den framkom att patienterna upplevde lidande. Samtidigt presenterades i tidigare forskning bland annat hur vårdpersonalen gjorde sitt bästa f?ör att hjälpa patienterna ur sina lidanden.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur patienter med självskada upplever vårdande inom hälso och sjukvården.Metod: En kvalitativ innehållsanalys enligt Evans metod användes av tolv artiklar som låg till grund för denna studie.Resultat: Resultatet av analysen bekräftade problematiken bakom vårdandet f?ör patienter med sjävskadebeteende.

During the last years, producers and consumers have become increasingly aware of food safety. Foodborne illness and foodborne injury are in best case unpleasant but they can also be fatal. HACCP (Hazard Analysis Critical Control Point) is a preventative food safety system which is aimed to guarantee production of safe food free from pathogens, foreign materials and substances with potential to cause adverse health effect. In order to succeed in developing, installing, monitoring and verifying a HACCP system, there is a mix of hurdles for the company to overcome. While larger food companies meet a difficult challenge, small and medium size enterprises often feel that the hurdles are almost impossible to manage.

SAMMANFATTNINGVårdpersonal möter patienter med självskadebeteende på olika avdelningar inom sjukvården. Vårdpersonalen har ofta svårt att bemöta denne patientgrupp eftersom de trots allt vårdar patienterna efter bästa förmåga ändå skadar sig igen. Detta väcker frustration och negativa känslor som vrede och mindre sympati för dessa patienter. Oftast är det unga kvinnor som lindrar sin ångest med att skada sig själva medan unga män oftare väljer att vara våldsamma eller aggressiva. Syftet med studien var att belysa vårdpersonalens uppfattning och bemötande av patienter med självskadebeteende.

Bakgrund: Fingersmärta är ett centralt besvär hos personer aktiva inom klättersport.Det råder idag brist på studier som beskriver förekomsten av fingersmärta hosklättrare.Syfte: Beskriva och jämföra skillnad mellan en grupp klättrare med fingersmärta ochen grupp klättrare utan fingersmärta avseende olika individ- och klätterspecifikafaktorer.Metod: Studien är en enkätstudie med en icke-experimentell design av tvärsnittstyp.Populationen bestod av 472 deltagare som via ett icke slumpmässigtbekvämlighetsurval fått svara på en elektronisk eller manuellt insamlad enkät.Resultat: Ingen signifikant skillnad fanns mellan de två testade grupperna avseendekön, ålder, BMI och antal aktiva år inom klättring. En signifikant skillnad fannsmellan grupperna avseende svårighetsgrad inom klättring.Konklusion: Den enda faktorn som är signifikant vid jämförelse mellan klättrare medoch utan fingersmärta är avseende svårighetsgrad inom klättring. Övriga faktorer varicke signifikanta vilket inte stämmer överens med tidigare gjorda studier inom ämnet.Vidare studier kring faktorer som skulle kunna påverka fingersmärta hos klättrareefterfrågas..

Självskadebeteende hos tonåringar och unga vuxna har fått ökad uppmärksamhet de senaste decennierna. Beteendet kan fungera som ett sätt att hantera svåra känslor, men innebär också ett stort lidande. En fungerande vårdrelation är central för att få till stånd en fungerande vård av patienter med självskadebeteende. Men vården av denna patientgrupp rapporteras ofta som problematisk, då sjuksköterskan upplever frustration och patienten upplever vårdlidande. Fortfarande saknas mycket kunskap om självskadebeteende och effektiva behandlingsmetoder.

This study will focus on how patients that suffer from self-injurious behaviours experience the relation between their self and body according to some professionals. The purpose is to enlighten why a person who has mental problems chooses to injure his or her body. We believe that the reason behind this is based on the early attachment between the parent and child. We also believe that a person only continues with this behaviour if he or she gains from it. The research questions this study raises are:· How does a person with self-injurious behaviour experience the relationship between their body and their self?· What is the effect of self-injurious behaviour on the body and what is the effect on the relationship between their body and their self.· How did the relationship between body and self evolve?This study is qualitative and is based on interviews from our respondents of whom all work or have worked with self-injurious behavioural patients.

Syftet med studie var att undersöka om intensiv knäträning i grupp kunde förbättra rörlighet, funktion och styrka i knäet efter artroplastikoperationen i jämförelse med sedvanlig rehabilitation. Interventionsgruppen tränade 2 gånger/vecka i cirka 14 veckor i jämförelse med kontrollgruppen som fick rutinmässig träning via primärvårdens sjukgymnaster. Interventionen utvärderas med Knee injury and Osteoarthritis Outcome Score (KOOS) och smärtskattning (Visuell Analog Skala) och funktionstest med modifierad Functional Assessment System (m- FAS), före operation och fyra månader efter operation. Resultaten visade att det fanns ingen signifikant skillnad mellan grupperna efter interventionen beträffande någon utvärderings parametrar. Resultatet visade en liten tendens (inte signifikant) för bättre rörlighet i knäet, mindre smärta och bättre funktion i det dagliga livet och bättre livskvalitet för interventionsgruppen.

Designingenjörsstudenterna, Aldin Sumic och Andrea Slaattelia Larsson på Högskolan i Skövde har i samarbete med företaget, AB Germa, arbetat med ett produktutvecklingsprojekt under våren 2014. Syftet med uppdraget var att hitta lösningar till en eventuell konceptuell ?vakuum-skop? genom att använda Germas befintliga vakuumteknik för att immobilisera en patient med misstänkt spinalskada och integrera den i den befintliga skopbåren med dess funktion att ?skopa upp? en patient från olycksplatsen. Syftet med uppdraget var också att reducera antalet patientförflyttningar samt att öka säkerheten och kvaliteten i räddningsarbetet. En av Germas strategier för att konkurrera på marknaden är att lansera två nya produkter årligen.