Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka skillnader i hälsa mellan hjälpsökande Spelberoende personer och den vuxna populationen i Sverige.Har hjälpsökande Spelberoende sämre upplevd hälsa än den övriga befolkningen? Är hjälpsökande Spelberoende mer rastlösa eller stressade än den övriga befolkningen? Kan komorbiditet konstateras hos hjälpsökande Spelberoende? MetodEn stödförening för Spelberoende kontaktades och enkäter delades ut och samlades in under två möten. Totalt svarade 31 personer på enkäten. Resultaten jämfördes med data från undersökningen LIV 2000 för att se eventuella skillnader mot en population som mer motsvarar befolkningen i Sverige. I de fall en skillnad upptäcktes togs hänsyn till andra faktorer som kunde påverka resultatet.ResultatInga skillnader i smärta, värk, upplevd fysisk och psykisk hälsa förekom.

Ett Spelberoende kan påverka en person på olika plan men syftet med denna uppsats är att studera hur relationen mellan ett Spelberoende och ingången till kriminalitet ser ut. För att beskriva denna relation har fem kvalitativa intervjuer utförts med fem före detta Spelberoende med kriminell bakgrund. Utifrån Bourdieus teori om habitus och fält samt normer och normalitet som en social konstruktion förklaras också en Spelberoendes väg in i kriminalitet. Resultatet visar att personer med ett Spelberoende ofta vistas i en miljö där kriminella handlingar inte ses som något avvikande och att det därför blir enklare att bryta mot samhällets normer. Utöver det framgår det att Spelberoendet i vissa fall har försvagat informanternas band till samhällets institutioner vilket har lett till en normupplösning.

Enligt tidigare forskning har ungdomar lättare än vuxna att utveckla spelproblem. Idrottsutövande ungdomar utmålas dessutom som en grupp särskilt i riskzonen när det gäller utvecklandet av Spelberoende. Syftet med denna studie är därför att undersöka ett antal idrottsföreningars medvetenhet om problemet Spelberoende och desammas attityder till spel inom den egna föreningen. Syftet är också att belysa tre tidigare Spelberoende personer och deras förhållande till föreningslivet. Slutsatser är: Att kunskaper om spel och Spelberoende ute i föreningarna är dåliga generellt, att för lite ansvar i denna fråga tas av idrottsföreningarna generellt, men att de större föreningarna tar ett större ansvar än de små.

I denna uppsats diskuteras hur det kommer sig att vissa människor utvecklar ett Spelberoende. Diskussionen utgår ifrån nationalekonomiskt teori, mer precist är det antagandet om den ekonomiska rationaliteten som står i fokus. Författaren frågar sig om nationalekonomisk teori kan förklara ett till synes irrationellt beteende, det vill säga om en Spelberoende person kan anses agera ekonomiskt rationellt..

Studien syftar till att belysa och skapa en större förståelse för hur Spelberoende män uppfattar fenomenet nätkasinoreklam på TV. Vem bör bära ansvaret och hur upplever man sig påverkas av den typen av reklam, är centrala frågor i uppsatsen.Den metod som används i studien är kvalitativ intervju med bildstöd och detta sker utifrån en fenomenografisk ansats. Resultatet visar att många Spelberoende personer uppfattar nätkasinoreklam på TV som ett fenomen som borde tas mer på allvar. Att reklamfilmerna upplevs vara missvisande och skapa obehag är gemensamt hos alla deltagare.En gemensam uppfattning är att en tydligare lagstiftning samt ett mer framträdande ansvarstagande är av vikt..

I takt med att Spelberoende alltmer har börjat uppmärksammas och problematiseras i samhället, har det utvecklats olika diskurser kring fenomenet. Hur kan det komma sig att människor utvecklar ett Spelberoende? Vilka förklaringar finns? Finns det något gemensamt kulturellt behov i vårt samhälle kring spel om pengar? Syftet med denna uppsats är att undersöka två olika diskurser kring Spelberoende ? kognitiv beteendeterapi (KBT) samt psykoanalytisk/psykodynamisk teori. Diskursanalys har använts som metod för att försöka utröna frågeställningarna som innefattar hur Spelberoende framställs inom de båda diskurserna samt vilka skillnader och likheter kring Spelberoende de både diskurserna presenterar. Vidare diskuterar jag i uppsatsen kring huruvida det i samhället finns ett gemensamt kulturellt motiv kring att spela om pengar.

Studien var en kvantitativ undersökning som genomfördes vid Socialhögskolan i Stockholm. Syftet med denna C-uppsats var att öka kunskapen om socionomstuderandes kunskaper och attityder till spel och Spelberoende. Forskningsfrågorna var: ?Vilka kunskaper och attityder kan socionomstuderande ha till spel och Spelberoende??, ?Finns det bland socionomstuderande några skillnader i attityder till Spelberoende jämfört med attityder till alkoholberoende?? samt ?Finns det några skillnader, i kunskaper och attityder till spel och Spelberoende, beroende på hur långt man har kommit i socionomutbildningen?. För att besvara forskningsfrågorna gjordes en enkätundersökning i två klasser ur termin 1 och två klasser ur termin 5.

SammanfattningSpelberoende är ett ökande samhällsproblem som börjat uppmärksammas allt mer i takt med att spelindustrin expanderar. Allt fler blir Spelberoende och drabbas hårt både privat och ekonomiskt. Vi har i den här uppsatsen undersökt hur individens väg in i Spelberoendet ser ut samt vilka händelser som lett fram till individens beslut att lämna spelandet bakom sig. Den teoretiska utgångspunkten koncentrerar sig till Custer & Milts tre faser om vägen in i Spelberoende och Dolans tre faser om vägen ut samt en litteraturgenomgång. Undersökningen är kvalitativ och baserar sig på intervjuer med fyra Spelberoende män som idag är spelfria och är eller har varit aktiva i en spelförening i Göteborg.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka de möjligheter som personer med Spelberoende har till att få hjälp från socialtjänsten. Vi vill också få en förståelse för socialtjänstens ansvar och deras agerande i sammanhanget. Resultatet som vi fått fram har vi analyserat utifrån ekologisk systemteori. Vår studie har genomförts i en mellanstor kommun och i en liten kommun i västra Sverige. Resultatet av studien visar att det är svårt för en person med Spelberoende att få hjälp.

Denna uppsats är en kvalitativ studie som söker kunskap om hur Spelberoende personer berättar om sin spelhistoria och sina möten med socialtjänsten. För att lyckas med detta har vi valt att arbeta utifrån frågeställningarna: Hur beskriver och förstår den Spelberoende sig själv i sin berättelse? Hur beskriver och förstår den Spelberoende socialtjänstens roll i berättelsen? Hur beskriver och förstår den Spelberoende socialtjänstens bemötande och kunskaper om Spelberoende i berättelsen? Materialet till studien består av sex individuella intervjuer med personer aktiva på Spelberoendes förening i Göteborg. Den insamlade empirin har sedan bearbetats med hjälp av narrativ analys och tidigare forskning. I studien har vi kunnat identifiera ett antal olika beroendeprofiler utifrån hur respondenterna berättar om sig själva som spelare.

Syftet med den kvalitativa studien är att beskriva och analysera varför unga män fortsätter spela trots negativa konsekvenser. Samt belysa vad det finns för behandling till att ta sig ur sitt Spelberoende.  För att besvara frågeställningar har semistrukturerade intervjuer gjorts med behandlingspersonal från både behandlingshem och öppenvårdsverksamhet. Slutsatserna som dras är att den primära drivkraften är till en början euforikänslan av spelet, senare jakten på de förlorade pengarna samt att kunna styra och kontrollera spelmaskinen och ha makt över spelet och sig själv. Det som gör att känslan blir så stark och att spelaren blir styrd är att belöningssystemet och dopaminsystemet aktiveras i hjärnan. Det mest beroendeframkallande spelet är Jack Vegas maskiner eftersom det är kort tid mellan insats och vinst.

Syftet med denna uppsats är att belysa fenomenet Spelberoende utifrån tre områden, vilka är omfattning, karaktär och behov av behandling. Vi undersöker överensstämmelsen mellan forskning och behandling kring Spelberoende. De metoder som använts är litteraturöversikt samt halvstrukturerade intervjuer med personal på Folkhälsoinstitutets Spelberoendeprojekt i Malmö och i Göteborg. Den forskning som projektet grundats på gjordes innan den digitala spridningen av spel slog igenom. Därför täcker inte forskningen alla målgrupper för behandling och behandlingen måste ha stöd i forskningen för att få legitimitet.

Spel om pengar är vanligt förekommande för människor i vårt samhälle. Spelproblematik är ett folkhälsoproblem, där unga män i åldern 18-24 år står för den största ökningen. Enligt vetenskapliga studier är de främsta riskfaktorerna för att utveckla Spelberoende tillgänglighet, tidig speldebut, kognitiva störningar, alkoholmissbruk och psykisk ohälsa. Ålder, kön och etnicitet utgör riskgrupper. Syftet med studien är att undersöka vad som gör att en människa hamnar i ett Spelberoende och vad som utgör vändpunkten i en människas liv.

Bortom mytomspunna drömvinster, och den lättillgängliga arena som idag finns för spel, döljer sig även spelets baksida. För en del leder spelet till ett beroende. Spelberoende kan förstås som ett dolt samhällsproblem då det varken luktar eller syns. I likhet med andra beroenden kan det innebära svåra ekonomiska problem, trasiga sociala relationer samt en psykisk ohälsa. Syftet med studien har varit att från ett inifrånperspektiv belysa hur individen introduceras till spel, hur det utvecklas samt hur möjliga vägar ur ett Spelberoende kan se ut.

Syftet med vår studie är att utifrån en sociologisk frågeställning belysa utvecklingenav spel om pengar över tid. Vidare vill vi också se hur spelandet övergår från sporadiskt spelande till mer vanemässigt spelande samt utvecklingen av ettSpelberoende och hur detta kan avlösas av en situation utan spel. Vi är riktigt intresserade utav processen in i ett Spelberoende och vilka faktorer som ligger till grund att en person utvecklar ett Spelberoende samt vägen ur. Detta är inte likaväl belagt i forskningen och därför har vi valt att uppmärksamma det. De frågeställningar vi kommer att belysa i uppsatsen handlar om vilka förhållanden som bidrar till att en person börjar spela om pengar och hur någon tar sig ur sitt Spelberoende.