Denna studie är gjord för att undersöka ungdomars tankar kring musik och text, och då med utgångspunkt från forskningsfrågan: Vad är det som gör en låt "bra" och vilken roll spelar budskap och text i musik för tonåringar idag? Studien grundar sig i ett intresse för budskap i musik och funderingar kring huruvida detta budskap når fram till dagens tonåring. All musik förmedlar något men hur uppfattar mottagaren det? Handlar en bra låt endast om musik? Spelar texten den viktigaste rollen i sammanhanget eller är helheten det som tilltalar? Påverkas tonåringarna av musiken och det eventuella budskapet, eller är det något man inte alls bryr sig om? Under tre gruppsamtal med elever från årskurs 7-9 lät jag elever lyssna på låtar och läsa låtens text samt fritt reflektera kring detta. Slutsatsen man utifrån dessa samtal kan dra, är att musiken är det man först möter och således det som avgör hur låten tas emot, samt det som avgör om man är intresserad av att lyssna vidare.

Syftet med denna studie är att på ta reda på vad en bra hands-on-artefakt för museum är och hur den bör utformas. En kvalitativ fallstudie är gjord på utställningen Sinnrika människan på Naturhistoriska riksmuseet. Empirin har fåtts fram genom korta intervjuer och observation med museibesökare samt djupgående intervjuer med personer insatta i ämnet. Resultatet har sedan både analyserats individuellt och korsanalyserats, efter detta har resultatet kategoriserats. Slutsatsen för studien visade att det är många aspekter som spelar in vid skapandet av en interaktiv station, en av de viktigaste aspekterna är tydlighet om vad syftet med stationen är och hur den utförs..

Syftet med vår studie är att genom ett kulturperspektiv få en förståelse för vad som kan påverka anställdas syn på begreppen ledarskap och engagemang i arbetsorganisationen. Denna uppsats är en uppföljning av en tidigare enkätstudie som genomförts i den studerade organisationen. Då vi uppfattar att den undersökta organisationens strukturella utformning har betydande likheter men en mekanisk organisation, där människan i sitt arbetsutövande förväntas uppträda som maskinens förlängda arm,söker vi också förstå hur detta kan påverka de nämnda begreppen. Vi utgår ifrån kultur som en social konstruktion, det vill säga det är människorna i organisationen som skapar, vidmakthåller och återskapar kulturen. Vidare ser vi kultur som de gemensamma innebörder och symboler som en grupp människor delar i ett visst sammanhang eller en situation.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka grundskolelärares inställning till matematikläxor. Jag har genom kvalitativa intervjuer undersökt fem lärares inställning. Resultatet av studien visar att lärarna ger matematikläxor av olika anledningar. Repetera tidigare kunskaper, följa upp det som eleverna jobbat med i skolan, färdighetsträna och befästa kunskaper, upptäcka elevernas eventuella tankefel och försöka hjälpa dem att åtgärda det och information till hemmet är de viktigaste orsakerna för att ge eleverna matematikläxor.Studiens slutsats är att alla intervjuade lärare anser att matematikläxor spelar en viktig roll vid elevernas inlärning. De ser på läxorna som hjälpmedel..

Med utgångspunkt i aggregerade och individuella inkomstdata diskuteras vilken roll upphovsrätten spelar som incitament för det kreativa utbudet i stort. Resultaten visar att kreatörer får små andelar av sina inkomster från upphovsrätt och obetydliga andelar från direkt från upphovsrätt, med vissa skillnader mellan olika grupper av skapare. Kreatörernas inkomster fördelas ojämnt och de små inkomsterna från upphovsrätten fördelas extremt ojämnt. Mot bakgrund av redan existerande utbudsöverskott samt omfattande substitut för upphovsrätten bedöms upphovsrättens incitament som svaga för utbudet i sin helhet..

Ett utforskande av interpretation utfört i musik, akvarell och ord. En närgången bild av en levande musikalisk process studerad från en inre kärna. Arbetet består utav denna text, tre konserter från våren och sommaren 2013 som dokumenterades i DVD-format, ljudupptagningar av improvisationer och akvareller skapade i tiden för arbetet. Arbetets kärna, ögonblicksbilder från insidan av själva processen, presenteras i en egen del av arbetet och omsluts av förklarande, reflektioner och tankar. Författaren spelar viola och upplever synestesi..

Examensarbetet har gått ut på att genom kvalitativa undersökningar ta reda på hur grafisk form ochinformationsstruktur samverkar för att skapa användarcentrerade webbplatser. Målet var att ta fram en grund för huranvändarcentrerade webbplatser bör byggas. Denna grund är tänkt att fungera som riktlinjer för formgivare som villskapa användarcentrerad webbdesign.Studien visar att det viktigaste för att skapa användarcentrerad webbdesign är att involvera användarna kontinuerligti utvecklingsprocessen. Detta sker genom användartester och intervjuer med representanter för målgruppen. Vi harkommit fram till att graden av användbarhet spelar stor roll för hur målgruppen uppfattar webbplatsen som sådan,men också vilken uppfattning de får om företaget bakom..

Empati är att kunna uppleva och förstå andra människors känslor. Tre studier gjordes för att undersöka socialsekreterares empati för sina klienter och hur de upplever sin professionella och genuina empati. Två studier var kvantitativa och en var en mixed design. Deltagarna var 26 socialsekreterare och 57 socionomstudenter. Studie 1 och 2 visade att socialsekreterare och studenter på socionomprogrammet hade mer empati för en sympatisk person än för en osympatisk.

Syftet med vårt arbete har varit att undersöka vad lärare har för uppfattningar om att integrera matematiken i sin tematiska undervisning. Vi har också studerat om det finns några samband mellan lärares uppfattningar om matematik och deras användning av matematik i tematisk undervisning. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med sju matematiklärare som i olika utsträckning arbetar tematiskt. Lärarna arbetar i årskurs fyra och fem. Resultatet i vår undersökning visar att lärarens uppfattningar om matematik och hur matematikundervisningen ska gå till spelar roll för i vilken utsträckning och hur de integrerar matematiken i sin tematiska undervisning..

 Självkänslan och skuldkänslor påverkar människan dagligen och kan ha betydelse för individens välbefinnande. Syftet var att undersöka om självkänsla som är avhängig på kompetens och status samt olika aspekter av skuldbenägenhet har samband med livstillfredsställelse. Etthundraåtta undersökningsdeltagare deltog i enkätstudien och resultaten visade att alla skuldaspekter; trait och state guilt samt moral standards var signifikanta prediktorer för livstillfredsställelse. Dessa resultat gav stöd åt hypotesen och indikerade att skuldbenägenhet spelar roll för livstillfredsställelse. Dock var resultaten angående kompetensbaserad självkänsla mer motstridiga.

This is a study of the work of a Danish music teacher at a free school (grade 1 9) in Copenhagen. The teaching is based explicitly on playing in ensemble and the pupils play at a high artistic level compared to a normal school. Data collection was made during three days with the help of observation, video recording and qualitative interviews. The report contains video clips where the pupils and the teacher play together. The great differences between this model of teaching and the normal, lie in the teacher participation in the music making, the central role of the rhythms, the early start (grade two), the form of songs and arrangements and the lack of notation in favor of music making by ear.

Denna undersökning är en intervjuundersökning med inlärare av svenska som har lyckats lära sig grunderna i svenska på kort tid. Intervjuerna syftade till att ta reda på vilka faktorer som har varit gynnsamma för inlärarna i deras inlärning av svenska. Resultatet visar att det är komplext vilka faktorer som spelar in när man ska lära sig ett nytt språk. Av intervjuerna kan man dra slutsatsen att motivation är en av de tyngsta faktorerna för dessa inlärares inlärning av svenska. Tidigare språkkunskaper och eventuellt även språkbegåvning kan också ha bidragit till inlärningen..

Projektet går ut på att konstruera ett dataprogram som hjälpmedel för att koreografera olika dansrutiner till musik. Programmet är skrivet i Java och låter användaren bestämma hur olika dansare ska röra sig. Dansrutinen beskrivs med hjälp av två textfiler. Dansarna illustreras på bildskärmen i form av cirklar och trianglar. Programmet spelar upp musiken och dansarnas rörelse i den musiktakt användaren valt.

Vikten av att vara en god fo?rhandlare har pa? senare tid blivit ett popula?rt a?mne att sa?va?l studera som att skriva om. Det finns en uppsjo? av handbo?cker med strategier och taktiker som har till syfte att hja?lpa ma?nniskor att bli bra fo?rhandlare. Kvalite?n i bo?ckerna varierar men ma?ngden visar a?nda? pa? att fo?rhandlingsspelet a?r ett omdiskuterat och popula?rt a?mne.Det kan finnas olika syften till varfo?r en part va?ljer att fo?rhandla.

Barthelsson, Marie & Zetterman, My (2009). ?Man vill ju inte se helt knäpp ut liksom ? en kvalitativ studie av en grupp ungdomars relation till bilder på internet. (You Don't Want to Look All Crazy ? a Qualitative Study of a Group of Young People and Their Relations to Pictures on the Internet).