I denna studie kommer vi att presentera vÄrt resultat om hur man genomför en god insourcing av ett annat företags IT. Vi kommer ocksÄ genom detta att först presentera hur vi tÀnkt nÄ det tÀnkta resultatet genom att presentera vissa teorier. Vi kommer ocksÄ presentera hur vÄr empiri gÄtt till samt hur vi gÄtt tillvÀga för att analysera dessa för att tillslut nÄ vÄrt resultat. VÄrt resultat har resulterat i normativ kunskap vilket menas att vi presenterar resultatet i rÄd, förslag och riktlinjer till hur man uppnÄr god insourcad IT-förvaltning. Vi kommer ocksÄ visa förslag pÄ mÄl som man uppnÄr genom att följa dessa riktlinjer för att Ànnu mer pÄvisa och stÀrka vÄrt resultat.Vi vill ocksÄ passa pÄ att tacka Anders Hjalmarsson som handlett oss genom denna uppsats och varit en ovÀrderlig hjÀlp genom hela processen, tack Anders..

Syftet med studien Àr att fÄ större insikt i hur pedagoger kan hjÀlpa sina elever att fÄ motivation till eget musicerande och spelglÀdje. Med en fenomenografisk utgÄngspunkt och genom kvalitativa intervjuer dÀr fyra trÀblÄslÀrare vid olika musik- och kulturskolor deltog, undersöktes deras syn pÄ hur de ser pÄ sina elevers motivation och hur de undervisar för att inspirera sina elever till fortsatt musicerande.Av intervjusvaren framgÄr tydligt att viktiga kÀllor till motivation Àr mÄl, samspel, grupptillhörighet och jag-kan kÀnsla. I resultatdelen har jag kategoriserat och analyserat intervjusvaren och avslutningsvis förs en diskussion kring resultaten i förhÄllande till begreppen motivation och didaktik..

Statliga byggnadsminnen Àr byggnader som genom dess speciella kulturhistoriska vÀrde Àr extra viktiga att bevara för framtiden. Att bevara, speciellt Àldre byggnader, Àr inte alltid helt enkelt. En av utmaningarna i detta Àr att hÄlla ett lÀmpligt inomhusklimat i byggnaden för att förhindra en allt för snabb nedbrytningsprocess av material. Det finns tre lÀmpliga metoder för styrning av inomhusklimatet; SkyddsvÀrme, avfuktning samt styrd ventilation. Beroende pÄ vad den byggnad eller det rum som studeras skall anvÀndas till och hur de unika förutsÀttningarna ser ut just dÀr kan olika metoder vara olika lÀmpliga.

Mitt examensarbete har gjorts i samarbete med Skrufs Glasbruk som Àr ett familjeföretag belÀget i SmÄland. Skrufs Glasbruk stÄr för klarglas, enkelt formsprÄk som görs pÄ traditionellt sÀtt och inriktar sig pÄ vardagliga bruks­föremÄl.Uppdraget gick ut pÄ att formge en glasartefakt till hemmiljö, en vÀrmeljus­lykta eller lampa, som ska passa in i Skrufs sortiment. Syftet har varit att öka förstÄelsen för samarbetet mellan mig som designer och min uppdragsgivare. MÄlet var att utveckla min kompetens inom glastillverkning i kombination med ljuset.Som utgÄngspunkt i mitt arbete har observationer och intervjuer gjorts samt ljustester löpande under hela projektet. I min designprocess har fokus legat pÄ formarbetet och ITK (identity tool kit).

Syfte: Att undersöka hur första linjens chefer tillskrivs auktoritet frÄn sina medarbetare.Metod: Kvalitativ intervjustudie med primÀrdata frÄn tvÄ chefer och totalt 7 medarbetare till dessa chefer.Teori: Denna studie utgÄr frÄn teorier kring ledarskap, ledarstil och auktoritet.Slutsats: Chefer tillskrivs inte auktoritet utifrÄn om denne Àr internt eller externt rekryterad utan personliga egenskaper och ledarstil verkar i vÄrt fall spela större roll..

Studien genomfördes hösten 2013 pÄ ett logistikföretag i Sverige, med syfte att studera sÀ-kerhetsklimatets potentiella pÄverkan pÄ medarbetarnas förhÄllningssÀtt till incidentrapporte-ring. UtifrÄn teorier om sÀkerhetsklimat skapades en enkÀt, innehÄllande ett urval frÄgor frÄn samtliga av de sju sÀkerhetsklimatsdimensioner, som det nordiska frÄgeformulÀret NO-SACQ-50 (Kines et al., 2011) innehÄller. Dessa kompletterades med frÄgor som fokuserade pÄ uppfattningen av incidentrapportering. Resultaten visar att sÀkerhetsklimatet pÄverkar uppfattningen av incidentrapportering, som chefer och medarbetare delar. Ju bÀttre klimatet Àr desto större blir benÀgenheten att ha en positiv uppfattning av incidentrapporteringen, Àven nÀr man tar personlighetsdraget CFC (Consideration of Future Consequences) i beak-tande.

Detta examensarbete Àr en konceptuell fartygsprojektering av en ny serie fartyg Ät SjörÀddningssÀllskapet. Rapporten presenterar ett förslag till en ny sjörÀddningsbÄt som kan ersÀtta tvÄ Àldre fartygstyper, i storleksordningen tio meter, och det behov som tÀcks av dem. Fartygets huvuduppgifter faststÀlls vara bogsering och sjuktransport och det opererar mestadels i skyddade vatten under sommarhalvÄret. Examensarbetet Àr handlett av Thore Hagman, SjörÀddningssÀllskapet och examinator Karl Garme, KTH,Marina System. Mycket arbete har lagts pÄ att skapa ett kostnadseffektivt förslag vilket gav att en befintlig skrovform anpassades för att passa den kravstÀllning som togs fram tillsammans med SjörÀddningssÀllskapets ledning och rÀddningsbesÀttningar.Huvuddata:Loa 9,95 mBoa 4,2 mT 0,65 mDeplacement 5,65 ton fullastatMotorer 2x350 hk utombordareFart 42 knopBunker 1,5 m2 bensinRÀckvidd +280 Nm i 35 knopFartyget har ett fristÄende dÀckshus som, om det dimensioneras och byggs vattentÀtt, gör fartyget sjÀlvrÀtande.

Under utbildningen till Civilingenjör i Maskinteknik med inriktning Maskinkonstruktion ingÄr ett examensarbete som utförs i kontakt med ett företag under 20 veckor. Examensarbetet utfördes vid Megadoor AB. Uppdraget som Megadoor AB ville ha genomfört var att utveckla en ny fÀstanordning med en bÀttre justerbarhet för att kunna passa olika applikationer och dessutom ha ett lÀgre pris och en kortare leveranstid. MÄlet för Megadoor AB var att i slutet av augusti fÄ ta del av produktionsritningar pÄ en detalj som uppfyller deras krav. Examensarbetet kom att omfatta följande omrÄden: Idéframtagning av olika lösningar pÄ upphÀngningsanordning varav nÄgra med olika produktionsmetoder Vidareutveckling av en idé till produktionsfÀrdig produkt inklusive produktionsritningar, och visualiserad med bilder.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur dagens blockflöjtspedagoger arbetar med Tidig Musik med sina elever, och hur dessa elever mottar den repertoaren. Jag har ocksÄ stÀllt mig frÄgande till den ?popifiering? som jag tycker pÄgÄr i blockflöjtsundervisningen, dÀr man i allt större utstrÀckning rör sig bort frÄn blockflöjtens ursprungsrepertoar.Jag har djupintervjuat tre erfarna blockflöjtspedagoger, och utifrÄn dessa intervjuer kunnat dra slutsatsen att det visst spelas mycket Tidig Musik med blockflöjtseleverna, och att pedagogerna sjÀlva inte upplever nÄgon egentlig motsÀttning mellan Tidig Musik och den populÀrmusikaliska repertoaren. Dessutom verkar det som att eleverna sjÀlva instinktivt uppskattar och accepterar den Tidiga Musiken, eftersom den fungerar bra och lÄter fint pÄ instrumentet. DÀrmed finns det ett egenvÀrde i att spela just Tidig Musik pÄ just blockflöjt..

Syftet med den hÀr rapporten var att skapa ett ljudbaserat skrÀckspel utifrÄn vissa ramar och modeller. Spelet bestÄr av tre banor med tre olika ljudbilder som utgÄr frÄn Murch (2005) fem spektrum. Med hjÀlp av undersökningen ville jag ta reda pÄ vilken av de tre banorna som var tydligast att följa och förstÄ och vilken som var, om nÄgon, mest skrÀmmande. Undersökningen bestod av tre urvalsgrupper, personer med mycket spelerfarenhet, personer med liten spelerfarenhet och synskadade. Personerna som deltog fick spela hela spelet för att sedan svara pÄ enkÀtfrÄgor samt medverka i en intervju.

Fem kvalitativa intervjuer gjordes med syfte att undersöka huruvida olika typer avmetoder att tÀnka anvÀnds dÄ en person transponerar en notbild, och i sÄ fall hur dessametoder kunde beskrivas. Intervjupersonerna spelar brassinstrument pÄ högamatörnivÄ och i nÄgra fall professionell nivÄ. UtifrÄn resultatet kunde fyrahuvudsakliga metoder urskiljas: 1. Notflyttning ? dÄ man tÀnker sig en annan skrivennot och kan lÀsa av den.

Sverige har den nÀst högsta frekvensen i vÀrlden pÄ barn och ungdomar som drabbas av diabetes typ 1. Syftet med studien var att beskriva ungdomars upplevelse av att leva med diabetes typ 1. Metoden som anvÀnts var en litteraturstudie som byggde pÄ sju artiklar. Sökningen genomfördes i Pubmed, Cinahl, Psycinfo och Elin@Kalmar. Artiklarna som inkluderades bedömdes till medel eller hög kvalitet enligt en modifierad checklista.

Syftet med denna uppsats Àr att studera och beskriva om och hur gröna tak kan vara en del av den hÄllbara planeringen i stadsutvecklingen. Vi vill utveckla kunskapen och förhoppningsvis ge nya perspektiv pÄ hur den hÄllbara stadsplaneringen kan se ut. Detta Àr viktigt dÄ stÀder som vÀxer och förtÀtas mÄste bli bÀttre pÄ att utnyttja ytorna samt göra rum för grönskan.Denna uppsats undersöker om vegetationsklÀdda tak, s.k. gröna tak kan spela en roll i den hÄllbara stadsplaneringen dÀr Göteborg Àr utvalt undersökningsomrÄde. Idag bor större delen av vÀrldens befolkning i stÀder vilket gör att det Àr viktigt att planeringen av staden sker pÄ ett hÄllbart sÀtt.

Syfte:Uppsatsens syfte Àr att studera och förklarahurbemanningskonsulters yrkesidentitet pÄverkas av attverka i ett interorganisatoriskt sammanhang. Vidare Àr syftet att studeraoch förklara hurbemanningskonsulters lojalitet pÄverkas som en följd av de temporÀra grupperna.Metodik:I den hÀr kandidatuppsatsen sÄ har en tvÀrsnittsstudie tillÀmpats som forskningsstrategi. Fortsatt sÄ har en abduktiv forskningsansats anvÀnds. Datainsamlingen har skett genom kvalitativa intervjuer med bemanningskonsulter som Àr verksamma i bemanningsbranschen.Slutsatser:Vi har sett att bemanningskonsulters yrkesidentitet och lojalitet har pÄverkats av att verka i ett interorganisatoriskt sammanhang. Studien har visat att bemanningskonsultersyrkesidentitet prÀglas av flexibilitet och anpassningsbarhet och att de omdefinierar sig sjÀlva i syfte att passa in i de olika kundföretagen.

Rapporten beskriver konstruktionsarbetet av det vertikala vindkraftverket V3 frÄn prototyp till produkt. Det Àr det nystartade företaget Windforce som arbetar med att ta fram smarta hybridsystem dÀr V3 Àr en del i konceptet. En serieproduktion av V3 Àr planerad till hösten 2010. V3 Àr klassat som ett litet vindkraftverk, har en rotordiameter pÄ 3 meter och en kapacitet pÄ 5 kW. Vindkraftverket krÀver inget bygglov i Sverige och ska sÀljas till gemene man som vill bli sjÀlvförsörjande pÄ el.