Syftet med mitt projekt Àr att med arkitekturens synliggöra detta utbredda samhÀllsproblem. Genom att föreslÄ en egen byggnad i övrig stadsbebyggelse för dessa specifika brottsoffer sÄ visar jag att problemet finns samtidigt som jag ocksÄ meddelar kvinnorna att de brottsoffer med en sÄdan juridisk status och att de inte behöver gömma sig utan kan bo sÀkert inne i staden..

I den hÀr uppsatsen har vi undersökt hur Dagens Nyheter Insidan och Svenska Dagbladets Idag har skrivit om depression och om vi kan se nÄgon skillnad i rapporteringen pÄ dessa sidor under Ären 2002, 2007 och 2012. 110 artiklar har analyserats och de frÄgestÀllningar vi arbetet med Àr: I vilka sammanhang nÀmns depression, i vilken utstrÀckning nÀmns depression i Insidan och Idag och vilka medel anvÀnder sig Insidan och Idag av för att gestalta depression.För att besvara dessa frÄgor gjorde vi en kvantitativ analys dÀr vi samlade in alla artiklar om depression frÄn Insidan och Idag Ären 2002, 2007 och 2012 och kodade dessa. Vi mÀtte hur mÄnga artiklar om depression som har publicerats, vem som var huvudperson i texterna samt vilken behandlingsmetod som föresprÄkades. En massmedieretorisk textanalys pÄ tolv stycken artiklar gjordes ocksÄ, med frÄgor som vi ansett vara relevanta för att tolka SvD/ Idag och DN/Insidan gestaltning valts ut. I denna analys undersökte vi hur SvD/Idag och DN/Insidan skildrat samtalet om depression under de valda Ären.

Föreliggande arbete har syftat till att dels undersöka glimmers förmĂ„ga att absorbera och kvarhĂ„lla fukt genom kapillĂ€ra krafter i jĂ€mförelse med finfraktion utan glimmer, och dels att studera glimmers kohesiva egenskaper. Även en litteraturstudie har genomförts med inriktning att belysa den pĂ„verkan som glimmer har pĂ„ bergmaterialegenskaperna och vilka problem det medför i byggkonstruktioner. Fyra olika provmaterial av fraktioner mellan <0,063-2,0 mm med varierande glimmerhalt har studerats med avseende pĂ„ kohesion, absorptionsegenskaper samt förmĂ„ga att kvarhĂ„lla fukt. den specifika vattenabsorptionen (mg vatten/1 g prov) har berĂ€knats och volymförĂ€ndringar vid vattenmĂ€ttning har registrerats. undersökningens resultat indikerar stark att andelen fri glimmer i finfraktion har stort inflytande vad gĂ€ller magasinering av fukt.

Bakgrund: Demens ?r en obotlig sjukdom som utvecklas fr?n mild kognitiv funktionsneds?ttning till avancerad sjukdom med stora behov av st?d. P? v?rd- och omsorgsboenden har sjuksk?terskan stort ansvar f?r att bibeh?lla livskvalitet och ge en god palliativ v?rd som enligt nationella riktlinjer ska vara personcentrerad. Den palliativa v?rden av personer med demenssjukdom har visat sig ha l?gre kvalitet ?n den palliativa v?rden av personer med andra diagnoser. Syfte: Att belysa sjuksk?terskans upplevelse av att v?rda personer med demenssjukdom i livets slutskede p? v?rd- och omsorgsboende. Metod: Strukturerad litteratur?versikt d?r kvalitativa studier och studier av mixad metod s?ktes via databaserna Cinahl, PubMed, PsycInfo och genom manuell s?kning.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och fÄ kunskap om elevers upplevelse av sin situation pÄ en skola som bedriver ART- programmet och arbetar för integrering av ART i övrig undervisning och verksamhet.(ART - Aggression Replacement Training) Vi har Àven forskat i hur lÀrarna pÄ den specifika skolan upplever situationen för eleverna i sÄvÀl skolgÄng som socialt samt hur lÀrarna arbetar med ART. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökningsmetod dÀr intervjuer med sammanlagt sju informanter ligger som grund för vÄrt forskningsresultat. Till vÄr kvalitativa undersökning kopplar vi bland annat teorin om fenomenologi, vilken utgÄr frÄn en strÀvan att ÄsidosÀtta vÄr tidigare empiri och genom det fÄ möjlighet att gripa tag i den subjektiva erfarenheten hos informanten. Vi vill ocksÄ lyfta fram begreppet kontextualism, det vill sÀga att vi har en vilja att undersöka individer i det sammanhang de befinner sig i. Resultatet av intervjuerna med informanterna visar att lÀrarna anser att de ser en stor förÀndring hos elever som placeras pÄ den specifika skola vi undersökt samt vilka genomgÄtt eller genomgÄr ART: s program. De menar att efter genomgÄnget program visar eleverna prov pÄ mognad och utveckling vilket resulterar i en positiv förÀndring i bÄde skolarbetet samt i den sociala situationen. De ser en fördel med att ha ART integrerad i övrig verksamhet förutom de lektioner som Àr avsedda för programmet. Eleverna upplevde Àven de en förÀndring i sin livssituation sedan de börjat pÄ den specifika skolan och deltagit i ART-programmet.

VÀsterbottens LÀns Landsting arbetar kontinuerligt för att minimera sin verksamhets negativa pÄverkan pÄ miljön. För att göra detta har de satt upp mÄl för 2020. Detta examensarbete kommer att försöka hjÀlpa dem att uppnÄ sina mÄl om en minskning med 17 procent av den specifika elanvÀndningen och en minskning med 22 procent av den specifika vÀrmetillförseln jÀmfört med nivÄn Är 2009.Syftet med detta projekt har varit att bidra till en ökad kunskap om hur kylsystemet för nÀrvarande anvÀnds och undersöka möjligheterna för en mer effektiv drift. Detta arbete fokuserar pÄ tre huvudaspekter, driftsÀkerhet, ekonomisk vinning och energieffektivitet. MÄlet med projektet har varit att undersöka tre eller fyra förbÀttringsförslag relaterade till de ovan nÀmnda aspekterna.Arbetet har delats upp i tvÄ delar för att uppnÄ projektets syfte och mÄl.

I l?roplanen f?r f?rskolan kan man l?sa att ?Barnen ska erbjudas en stimulerande milj? d?r de f?r f?ruts?ttningar att utveckla sitt spr?k genom att lyssna till h?gl?sning och samtala om litteratur och andra texter.? (L?roplan f?r f?rskolan, Lpf?, 2018 s. 8). Syftet med den h?r studien ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar av h?gl?sning med boksamtal som medel f?r att berika och fr?mja barns spr?kliga f?rst?else i f?rskolan och vidare vad f?rskoll?rare ser som gynnsamma didaktiska strategier. Unders?kningen ?r kvalitativ och bygger p? intervjuer av f?rskoll?rare.

The background to this paper is the events that have taken place in the Swedish area of responsibility in Afghanistan where Swedish troops have been ambushed by the insurgents. Although the troops primarily where riding in Toyota Land Cruisers they had no casualties. I think that the Swedish force needs other vehicles that can be armed and are armoured.When I compared three different types of armoured vehicles, I found that PTGB 6 is the vehicle of choice, according to the special needs that a Swedish EOD-squad, their task and their equipment have. .

Studiens syfte ?r att unders?ka hur n?gra elever med spr?kst?rning i mellan- och h?gstadiet upplever l?rande i relation till spr?k, l?s- och skrivundervisning. Studiens syfte unders?ks genom f?ljande fr?gest?llningar: Vilka m?jligheter och hinder upplever elever med spr?kst?rning i sitt l?rande, kopplat till spr?k- l?s- och skrivundervisning?, Vilket st?d upplever eleverna att de f?r idag och vilket st?d ?nskar de f? i relation till spr?k, l?s- och skrivundervisning?, Hur upplever eleverna delaktighet, sj?lvk?nsla och tilltro till sin egen f?rm?ga i relation till sitt l?rande och till undervisning? F?r att svara p? studiens fr?gor antas en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer som huvudsaklig datainsamlingsmetod. F?r att bearbeta och analysera intervjuerna anv?ndes en kvalitativ inneh?llsanalys.

FörÀndringsmotstÄnd vid införande av IT-stöd Àr ett förekommande fenomen inom vÄrdorganisationen. Kan detta beskrivas och förstÄs som ett samlat begrepp? Syftet med uppsatsen var att fÄ ökad förstÄelse och kunskap om fenomenet ?förÀndringsmotstÄnd?. Kvalitativ ansats dÀr litteraturstudien med begreppsanalys, som instrumentet, Àr den valda metoden för denna uppsats. Begreppet visade sig vara tudelat i orden förÀndring och motstÄnd, tillika varandras motpoler, vilket skapar en rörelse.

SAMMANFATTNINGBakgrundHudcancer a?r en av Sveriges vanligaste cancerformer. Omkring 50 000 ma?nniskor insjuknar varje a?r i de tre olika hudcancerformerna basalcellscancer, skivepitelcancer och malignt melanom. Forskning har konstaterat att hudcancer a?r en av de mest o?kande cancerformerna i Sverige samt att tidig diagnos a?r viktigt fo?r o?verlevnadsmo?jligheterna.

Bland idrottare idag Àr ÄterhÀmtning inte ansedd att vara en av de viktigaste bestÄndsdelarna i deras trÀning. För en optimal prestationsutveckling och framgÄng krÀvs optimal trÀningsplanering samt att som idrottare balansera trÀningsbelastningen med tillrÀcklig och effektiv ÄterhÀmtning. Inom idrotten nÀmns ÄterhÀmtning som en psykosociofysiologisk process vilket visar pÄ att för att uppnÄ optimal ÄterhÀmtning behöver idrottaren ÄterhÀmta sig ur ett helhetsperspektiv. Syftet med studien Àr att kartlÀgga om och i sÄdant fall hur en grupp svenska friidrottare, 18 Är och Àldre, ÄterhÀmtar sig under en specifik trÀningsperiod. Undersökning skedde genom en webbaserad enkÀt som bestod av bÄde öppna och fasta frÄgor.

Privat Tystnad ? Offentlig Transparens? ? Redaktionellt ansvarigas syn pÄ journalisters privata aktivitet pÄ sociala medierFörfattare: Sofi Engström och Thina GrotmarkUppdragsgivare:Dagspresskollegiet. Ett forskningsprogram pÄ institutionen för Journalistik och Masskommunikation vid Göteborgs Universitet (JMG). Programmet genomför, sedan 1979, forskning om medieanvÀndning med fokus pÄ dagstidningar och dess publikKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för Journalistik och Masskommunikation, Göteborgs universitet (JMG)Termin:Höstterminen 2009Handledare: Ulrika AnderssonSidantal: 46 exklusive bilagorSyfte: Att undersöka redaktionellt ansvarigas syn pÄ journalisters privata aktivitet pÄ sociala medierMetod: Kvalitativa intervjuerMaterial: Intervjuer med 6 stycken redaktionellt ansvarigaHuvudresultat: Resultatet visar att man bland vÄra respondenter anser att den största pÄverkan av privat anvÀndning av sociala medier Àr att trovÀrdigheten och den journalistiska objektiviteten riskerar att ifrÄgasÀttas. Endast en respondent menar att en sÄdan problematik inte existerar, dÄ man pÄ den specifika redaktionen endast anvÀnder sociala medier i yrkesmÀssigt syfte.Vi ser bland respondenterna ocksÄ en hög grad av medvetenhet om vilken betydelse de yrkesetiska reglerna har för det journalistiska arbetet och det förefaller vara av vikt att stÀndigt ta reglerna i beaktning nÀr man i egenskap av privatperson rör sig pÄ sociala medier.Resultatet visar ocksÄ tendenser till att det existerar en grÄzon mellan privat och offentligt och hur man som journalist bör förhÄlla sig till de olika sfÀrerna.

I juli 2006 trÀdde BBR:s nya krav om byggnaders energiförbrukning ikraft, vilka jÀmfört med de tidigare kraven vÀntas medföra förÀndringar för hela byggprocessen vad gÀller hanteringen av energifrÄgor. De hÄrdare kraven kommer bland annat i skepnad av ett nytt begrepp, ?byggnadens specifika energianvÀndning?, ett begrepp som med stor förmodan kommer att stÀlla bÄde högre krav pÄ utförande av energiberÀkningar i ett tidigare skede av byggprocessen samt med större noggrannhet. PÄ VVS GRUPPEN AB i Lund utför man egna grövre energiberÀkningar i samband med projektering i ett ganska tidigt skede av processen, frÀmst berÀkningar för hand, för att i ett senare skede lÄta en byggnadskonstruktör genomföra mer ingÄende energiberÀkningar. Med de nya hÄrdare kraven uppstÄr ett eventuellt behov av att framöver utföra egna energiberÀkningar pÄ en noggrannare nivÄ redan i ett tidigare skede. BBR anger inga krav om metod för berÀkningarna, utan lÀmnar upp till var och en att vÀlja lÀmplig metod för aktuellt projekt. I samarbete med VVS GRUPPEN utfördes dÀrför en undersökning av en alternativ metod, energiberÀkning med hjÀlp av simuleringsprogrammet IDA Indoor Climate and Energy. Undersökningen begrÀnsades till ett pÄgÄende projekt i form av en ny biblioteksbyggnad i Lomma, samt till att huvudsakligen syfta till berÀkning av den specifika energin.

Det hÀr examensarbetet beskriver en specifik optimeringsteknik och undersöker dess förmÄga att öka exekveringshastigheten. Optimeringstekniken ersÀtter villkorliga hopp i form av if-satser med ovillkorligt hopp. Ett program har utvecklats som mÀter exekveringstiden för flera smÄ programkoder, som bÄde anvÀnder respektive inte anvÀnder optimeringstekniken, sÄ att de kan jÀmföras med varandra. Med hjÀlp av mÀtresultaten frÄn programmet har optimeringstekniken utvÀrderats. Resultaten visar att optimeringstekniken inte kan öka exekveringshastigheten i de flesta av testerna, men i nÄgra specifika fall kan optimeringstekniken öka exekveringshastigheten..