Sökresultat:
1360 Uppsatser om Specifik omvćrdnad - Sida 45 av 91
Förekomst av felregistreringar till patientregistret: En pilotstudie inom psykiatrisk öppenvÄrd
Patientregistret Àr en av vÄra viktigaste kÀllor till sekundÀrdata och anvÀnds till forskning, epidemiologiska studier och till andra analyser av sjukvÄrden, sÄ som ekonomisk uppföljning och fördelning. SÀkerstÀllande av att korrekt data rapporteras in till registret Àr vÀsentlig utifrÄn dess breda anvÀndningsomrÄde. FrÄgestÀllningen för studien var att kartlÀgga förekomst av felregistreringar till patientregistret inom psykiatrisk öppenvÄrd genom att titta pÄ överensstÀmmelsen i faktiska registreringar i förhÄllande till journaldokumentationen. Studien Àr retrospektiv och beskrivande, med kvantitativ ansats. Urvalet skedde stratifierat med indelning i fyra grupper dÀr grupperna bestod av mottagningar med likartad behandlingsproblematik.
Kritiska faktorer vid implementering av ERP system
De flesta organisationer startar smÄtt och vÀxer allt eftersom. Inte alla organisationer vÀxer i samma takt utan vÀxer olika mycket vid olika tidpunkter. Men allt eftersom de blir allt större och större blir organisationen alltmer komplex. DÄ blir integration en lösning pÄ att kunna hantera denna komplexitet. Integration av informationssystem handlar om att slÄ ihop tidigare separerade system med mÄlet att tillhandahÄlla en mer och komplett informationsresurs för en organisation, detta Ästadkoms oftast genom affÀrssystem eller ERP som den vanligaste benÀmningen pÄ dessa system Àr.
FöretagsförvÀrv : en studie om revisorns roll i förvÀrvsprocessen
FöretagsförvÀrv Àr i dagens samhÀlle vanligt förekommande nÀr företag har som mÄlsÀttning att vÀxa. Det finns en del tidigare forskning kring detta omrÄdet, dÀremot finns det inte lika mycket forskat kring aktiva aktörer vid förvÀrvsprocessen. Vi har valt att inrikta oss pÄ en specifik aktör i denna studien, revisorn. Detta för att revisoryrket kan innebÀra flera olika roller och arbetsuppgifter, till exempel revisorn som granskare, revisorn som rÄdgivare samt en roll dÀr revisorn har en legitimerande funktion. I denna studie Àr det framförallt revisorn som rÄdgivare som behandlas och det vi vill undersöka Àr var i förvÀrvsprocessen revisorn Àr delaktig samt vad den dÄ bidrar med.Syftet med denna studie Àr att öka förstÄelsen för processen vid ett företagsförvÀrv samt vad revisorn bidrar med i denna.I denna studie har fem fallstudier genomförts dÀr semistrukturerade intervjuer har gjorts med revisorer som har eller har haft koppling till företagsförvÀrv.
Optimering av hemsidor - InteraktionsförbÀttringsarbete pÄ hemsidor
Alltför mÄnga företag dras idag med gamla strukturer och förlegade hemsidor. SÄ lyder i alla fall fördomarna, att smÄföretag Àr synonymt med otillrÀckliga hemsidor som ofta Àr ?good enough?. Vi har i vÄr studie utifrÄn en specifik hemsida som exempel försökt ta fram riktlinjer och rÄd för hur man kan designa en ny hemsida. Vi har tittat nÀrmare pÄ hur man kan designa en hemsida för att adressera olika typer av anvÀndare genom en och samma sida samtidigt som man förmedlar den information man vill utan kompromisser.För att faststÀlla krav och mÄl att arbeta efter genomförde vi intervjuer med anvÀndare av hemsidan.
Brus : en studie om finansinspektionens interna kommunikation
Uppsatsens syfte var att analysera Finansinspektionens kommunikationssystem samt att utvÀrdera hur deras interna kommunikation fungerar i praktiken. Författarna valde att utföra en fallstudie för att pÄ sÄ sÀtt kunna gÄ djupare inom en specifik organisation. Insamling av empiri har skett genom en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod med tre personliga intervjuer samt en större enkÀtundersökning med medarbetare pÄ Finansinspektionen. Respondenterna och informanterna valdes delvis medvetet men Àven genom ett slumpmÀssigt urval. Den teoretiska referensramen som studien bygger pÄ innefattar ett flertal kommunikationsmodeller, sÄsom Shannon och Weavers basmodell, olika slag av intern kommunikation och Osgood och Schramms kommunikationsmodeller.
Arbetslösa akademikers lÀrande i en arbetsmarknadsutbildning : en kvalitativ studie om deltagares upplevelser under pÄgÄende utbildningsinsats
Arbetslösheten bland akademiker har ökat ganska rejÀlt de senaste Ären och i takt med detta ökar Àven arbetsmarknadsutbildningar för högutbildade. Vi ville ta reda pÄ hur deltagare i sÄdana ÄtgÀrder upplever den kontext de befinner sig i. Dels ville vi se vad som motiverade dem att deltaga i utbildningen, dels hur de upplevde det att vara i den situation som utbildningen innebar och slutligen hur de upplevde att det de lÀrt sig skulle kunna bidra till att lÀttare ta sig in pÄ arbetsmarknaden men Àven vilken nytta de trodde den nya kunskapen skulle kunna ge i framtida arbete. Vi har genomfört en empirisk studie av en specifik utbildningsinsats pÄ Pedagogiska institutionen i Lund under vÄren 2006 genom kvalitativa intervjuer med sex stycken av deltagarna. NÀr vi genomförde vÄra intervjuer befann sig deltagarna ungefÀr halvvÀgs genom utbildningen som totalt omfattade 24 veckor.
En granskande studie om kommunikation, konflikthantering, organisationsteori och tolkning vid en specifik verksamhet
Den hÀr uppsatsen handlar om organisationsteorier, konflikthantering och kommunikation, i syfte pÄ att upprÀtthÄlla sÄ bra miljö som möjligt i organisationen. Under studiens gÄng kommer vi att fokusera pÄ personalen vid psykiatriska kliniken och kommer i samband med detta att utesluta patienternas yttranden. Trots att vi kommer att avstÄ frÄn att ta initiativ kring patienternas uttalanden, kommer vi genom personalens yttranden fÄ en inblick i de anstÀlldas och patienternas vÀlmÄende pÄ verksamheten. Uppsatsen kommer att omfatta sex respondenters intervjusamtal, vilka kommer att framlÀggas under presentationen av materialet.   Tack vare de intervjuer som vi har genomfört tillsammans med de anstÀllda vid de olika avdelningarna pÄ psykiatriska kliniken, har vi pÄ ett indirekt sÀtt kunnat mÄla upp en bild av hur patienter pÄverkas av personalens vÀlmÄende pÄ jobbet.Via dessa ovannÀmnda intervjuer och annat litteraturmÀssigt material, har vi kunnat komma med förslag till hur man genom aktiviteter och terapeutiska metoder skall kunna frambringa bÀttre relationer och genom dessa skapa bra social miljö för bÄde personal och patienter.    Kvalitativ metodgranskning och hermeneutik har hÀr varit de principiella förhÄllningssÀtten inför dessa iakttagelser av att finna lÀmpligt material. Det vi under undersökningens gÄng kommit fram till Àr bland annat att kommunikation och olika terapeutiska samtalsmetoder Àr ett redskap för personalen och dess utveckling i arbetet inom vÄrden..
MÀtinstrument: Kundnöjdhet : ? Att jÀmföra image, förvÀntningar och upplevelser i modebutiker
Titel:    MĂ€tinstrument: Kundnöjdhet ? Att jĂ€mföra image, förvĂ€ntningar och upplevelser i modebutikerSyfte:Syftet Ă€r att undersöka de förvĂ€ntningar om nöjdhet som kunder baserar enbart pĂ„ en varumĂ€rkesmix. Vilka aspekter av ett butiksbesök dessa varumĂ€rkesbaserade nöjdhetsförvĂ€ntningar framförallt rör, hur nöjda kunderna förvĂ€ntar sig att bli med dessa aspekter och huruvida nöjdhetsförvĂ€ntningarna infrias vid ett besök i en butik som har en specifik varumĂ€rkesmix. Som ett delsyfte undersöks vad i ett butiksbesök som Ă€r viktigt för de deltagande konsumenterna nĂ€r de handlar klĂ€der.Metod:Vi valde att anvĂ€nda oss av en kvantitativ metod dĂ€r vi intervjuade 111 kvinnliga respondenter om vad de tyckte var viktigt, vilka förvĂ€ntningar en varumĂ€rkesmix skapar samt hur nöjda de var efter ett besök vid dammodeavdelningen pĂ„ Ă
hléns i UmeÄ. Vi utgick frÄn ett deduktivt angreppsÀtt med befintliga teorier som stöd för vÄra frÄgestÀllningar.
Konsumentbaserat varumÀrkeskapital : - En studie i varumÀrkeskapitalsbyggande för försÀkringsbolag som erbjuder hemförsÀkring -
Denna uppsats syftar till att öka förstÄelsen för vad konsumentbaserat varumÀrkeskapital innebÀr för försÀkringsbolag som erbjuder privat hemförsÀkring. Detta dels genom att identifiera vilka dimensioner som kan utgöra varumÀrkeskapital, dels förstÄ vilken inverkan dessa har. För att göra detta har en kvalitativ samt en kvantitativ studie genomförts. Först gjordes djupintervjuer med en specifik kundgrupp. DÀrefter fick ett större urval ur samma kundgrupp svara pÄ en enkÀt som baserades pÄ litteratur och den kvalitativa studien.Analysen av kvalitativ data visade att dimensionerna kÀnnedom, attitydmÀssig lojalitet och unikhet kan sÀgas utgöra varumÀrkeskapital.
Perspektiv pÄ fostran : En begreppsanalytisk studie av fostran i Lgr-11
Syftet med denna uppsats Àr att göra en begreppsanalys av begreppet fostran för att undersöka vad begreppet innebÀr, hur begreppet anvÀnds i den senaste svenska lÀroplanen, samt undersöka vem som tillskrivs ansvaret för elevens fostran dÄ begreppet förekommer i grundskolans lÀroplan utan vÀgledning för tolkningen av begreppet.Begreppsanalysen gjordes i tvÄ delar. Den första delen gjordes genom att studera och sammanstÀlla fostrans betydelse i ordböcker, -listor och lexikon, samt hur begreppet anvÀnds för att belysa vem som tillskrivs ansvaret för elevens fostran. Resultatet av begreppsanalysens första del visar att det Àr en innehÄllsmÀssig, och inte bara grammatisk, skillnad mellan begreppen fostra och fostran, dÀr fostra handlar om att överföra kunskaper medan fostran mer handlar om att pÄverka beteende.Begreppsanalysens andra del gjordes genom att studera hur begreppet fostran anvÀnds i lÀroplanen. Resultatet visar att det i lÀroplanen talas om tvÄ olika sorters fostransarbeten. Det första handlar om specifika vÀrden som skolan ska förmedla och gestalta och det andra fostransarbetet Àr det elevens förÀldrar som har ansvar för, det innefattar bl.a.
Hur tillförlitliga Àr verkliga vÀrden för fastigheter? : En kvantitativ studie av resultatanpassning i Svenska fastighetsbolag.
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka om en individs tro och sjÀlvtillit pÄ sin egen förmÄga att genomföra uppgifter (sÄ kallad self-efficiacy) vid start av en trÀningsperiod pÄverkar kommande trÀningsfrekvens. Ett sekundÀrt syfte var att studera om deras intentioner av hur ofta de skulle vilja trÀna och den faktiska trÀningsfrekvensen pÄverkas av self-efficacy. FrÄgestÀllningarna var dels ? PÄverkar self-efficacy trÀningsfrekvens?? och dels ?PÄverkar self-efficacy förmÄgan att uppnÄ uppsatta intentioner av trÀningsfrekvens??.MetodEn kvantitativ metod har valts med enkÀter. Urvalet gjordes till de individer som tecknat ett medlemskap pÄ minst sex mÄnader pÄ en specifik trÀningsanlÀggning under en viss tid och som dessutom behÀrskade svenska i tal och skrift.
En vinnare pÄ jobbet? : Om idrottserfarenheter i arbetslivet
Uppsatsen Àmnar diskutera om idrottare socialiserats in i en specifik kultur som de sedan kan ta med sig Àven efter idrottskarriÀren. Vad kan alla de timmar de lagt ner I trÀningshallar, pÄ fotbollsplaner och I gym ge dem för fördelar Àven efter karriÀren? Genom att intervjua tre tidigare idrottare har jag försökt fÄ en bild av vad de utvecklat och förbÀttrat under sina idrottsÄr samt hur de kan dra nytta av dessa erfarenheter i det övriga arbetslivet. Flera egenskaper som utvecklats inom idrottsvÀrlden Äterkommer i diskussionen med de olika idrottarna och kan dÀrför beskrivas som resultatet av min uppsats. Jag har beskrivit dessa egenskaper, hur de nyttjas I bÄde idrotts- och arbetslivet och sedan vÀnt mig till teoretiker för att styrka mitt resultat.Bland de egenskaper som Äterkommer finns vinnarmentalitet, sjÀlvkÀnsla och lagsammanhÄllning men ocksÄ negativa aspekter som för tidig utslagning och mobbning.
Plantmaterialets spÄrbarhet frÄn fröplantage till etablerad ungskog : en analys baserad pÄ Holmen Skogs plantproduktion i GideÄ
Syftet med vÄrt arbete var att ta reda pÄ hur spÄrbarheten för plantor sÄg ut i det praktiska skogsbruket, vilka effekter det har pÄ kostnaderna i föryngringsfasen och om ökad spÄrbarhet skulle kunna förbÀttra kvalitén pÄ de uppföljningar som görs. Vi utredde vilken information som fanns tillgÀnglig i de olika stegen i plantproduktionskedjan och hur informationsflödet sÄg ut. I dagslÀget strÀvar de stora skogsbolagen efter att skapa skogar som ger sÄ hög ekonomisk avkastning som möjligt. AnvÀndning av förÀdlade plantor Àr ett av stegen i att öka denna avkastning. För att kunna utvÀrdera och se om detta ger nÄgot resultat ansÄg vi att det vore viktigt att kunna spÄra vilka plantor, tillika vilka plantpartier, som hamnade var.
NÀr jag dokumenterar har jag ryggen fri. Om omvÄrdnadspersonalens upplevelse av social dokumentation.
Syftet med denna studie Àr att belysa hur upplevelsen gÀllande dokumentation bland personal inom hemvÄrden ser ut. Detta gjordes genom en kvalitativ studie med sex slumpmÀssigt utvalda ur personalen pÄ tre arbetsplatser inom en medelstor stad i Sverige. Den huvudsakliga faktorn som formar upplevelsen gÀllande dokumentationen bland personal tenderer att vara hur arbetstiden Àr fördelad, dÄ ingen specifik tid till detta finns utsatt i deras schema. Detta verkar vara ett stressmoment bland personalen. Vikten av kunskap, bÄde gÀllande möjligheten till att anvÀnda de redskap som finns tillgÀngliga inom arbetsplatsen samt tillrÀckliga sprÄkkunskaper för att ordentligt kunna dokumentera har Àven nÀmnts som viktiga faktorer.
Insynshandel och effektiviteten pÄ svenska aktiemarknaden. : En eventstudie om sambandet mellan insynshandel och överavkastning
Syfte: Att testa hypotesen om effektiva marknader. Denna uppsats avser att undersöka effektiviteten i samband med att ny insiderinformation tillfaller den svenska aktiemarknaden.Metod: Kvantitativ studie som via en deduktiv forskningsansats ska teori pröva effektiva marknadshypotesen. Med en eventstudie som statistisk metod försöka mÀta effekterna av en specifik hÀndelse. Genomsnittlig avkastning samt ackumulerande genomsnittlig avkastning berÀknas och signifikanstestas utifrÄn formulerade hypoteser.Teoretisk referensram: Givet syftet för uppsatsen tillÀmpas effektiva marknadshypotesen för att analysera empiriska resultat.Empiri och resultat: Kvantitativ data har anvÀnts i form av avkastningen för 35 börsnoterade bolag under 11 dagar, vilka frÀmst redovisas genom tabeller och grafer.Slutsats: Resultaten pÄvisar inget samband mellan information om insynshandel och överavkastning pÄ kort sikt. Resultaten frÄn studien tyder pÄ att det inte gÄr att imitera insynspersoners handel och genom detta skapa en överavkastning.