Sök:

Sökresultat:

1414 Uppsatser om Specifik energianvändning - Sida 51 av 95

Miljökonsekvensbeskrivningar : Ett möte mellan teknik och etik

Verksamhetsutövare som söker tillstÄnd för att driva, Àndra eller anlÀgga miljöfarlig verksamhet mÄste enligt miljöbalken göra en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Detta Àr ett omfattande arbete som innebÀr att projektets direkta och indirekta konsekvenser för hÀlsa och miljö beskrivs sÄ att myndigheterna ska kunna ta beslut om tillstÄnd ska ges.Vad vi ser som risker och hur vi hanterar dem pÄverkas av mÄnga olika mekanismer. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att belysa sambandet mellan individens kunskapssyn och hur han/hon hanterar osÀkerheter i avgrÀnsningen och bedömningen av miljökonsekvenser. Detta diskuteras sedan utifrÄn de vedertagna principerna för BÀsta tillÀmpning av MKB. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med fyra miljökonsulter.

Förtroende - bankernas starkaste valuta

Bakgrund: I en artikel i nÀttidningen E24 menar Isacson (2009) att den finansiella krisen uppdagat att förtroendet för de svenska storbankerna har minskat och det visar sig genom att mÄnga kunder valt att lÀmna sin bank. NÀr kunderna inte lÀngre Àr lika lojala som de varit tidigare Àr det viktigt att bankerna arbetar med att ÄterfÄ kundernas förtroende. DÄ bankerna Àr en del av tjÀnstesektorn innebÀr det att de anstÀllda Àr av stor betydelse för att kunderna ska vÀlja en specifik bank och dÀrför spelar rÄdgivarna pÄ kontoren en viktig roll i förtroendeskaparprocessen.Syfte: Syftet med studien Àr att utifrÄn rÄdgivare pÄ de svenska storbankerna Swedbank, SEB och Handelsbankens perspektiv identifiera hur kundernas förtroende byggs upp och bibehÄlls för respektive bank. Studien undersöker Àven hur svÄrigheter som framtrÀder vid en förtroendeupplösning hanteras.Metod: Studien bygger pÄ kvalitativ metod dÀr det empiriska materialet bestÄr av intervjuer med 14 rÄdgivare och tvÄ kontorschefer pÄ tre olika banker i tio olika stÀder.Slutsats: Hur förtroendet byggs upp och bibehÄlls hos kunderna Àr likartat hos de olika bankerna Àven om det finns skillnader i deras sÀtt att arbeta. Förtroendeskaparprocessens tyngdpunkt lÀggs pÄ det personliga mötet.

Konstruktionen av valet i gemeinschaft och gesellschaft

Uppsatsen syftar till att skapa en sociologisk/socialpsykologisk förstÄelse av valet. För att skapa en sÄdan förstÄelse har jag valt att utgÄ ifrÄn begreppen gemeinschaft och gesellschaft, nÀrmare bestÀmt hur valet kan förstÄs i termer av gemeinschaft och gesellschaft samt vilka strategierna och förutsÀttningarna Àr för dessa val. Jag har arbetat med frÄgestÀllningen dels ur ett teoretiskt och metaforiskt perspektiv dÀr jag via smÄstad och storstad, kollektivism och individualism försökt att skapa en grundlÀggande förstÄelse för gemeinschaft och gesellschaft dels en specifik förstÄelse för valets konstruktion. I stora drag har jag urskiljt tvÄ strategier i gesellschaft, vilka jag kallat det tillfÀlliga valet/Puer aeternus och det kalkylerande valet/Homo oeconomicus. I gemeinschaft har jag urskiljt en strategi som jag kallat det naturliga valet.

Hur datakommunikationssÀkerheten pÄverkas vid införandet av en meddelandeförmedlare

IT-system i de flesta organisationer bestÄr ofta av en stor mÀngd olika applikationer som Àr utvecklade under Ären med varierad teknik pÄ olika plattformar. Applikationerna kommunicerar med varandra över ett datanÀtverk, med den information och teknik som passade för ÀndamÄlet dÄ de utvecklades. Med allt snabbare förÀndringstakt ökar behovet av applikationsintegration. För att hantera komplexiteten anvÀnds i allt större omfattning nÄgon form av Message Oriented Middleware (MOM) som bas för kommunikation mellanapplikationer. DÄ applikationer ansluts genom ett centralt MOM-system möjliggörs kommunikation som baseras pÄ en-till-mÄnga, vilket skapar förutsÀttningar för en specifik variant som kallas för publish/subscribe.

Konstruktion av modulÀr turbinstyrning i hydroelektrisk kraftproduktion

Syftet med detta examensarbete Àr att designa en modulÀr turbinstyrning för anvÀndande inom hydroelektrisk kraftproduktion. Normalt specialbyggs styrenheterför varje specifik kund, men denna arbetsmetod Àr bÄde dyr och tidskrÀvande. De lokala förutsÀttningarna (sÄ som turbintyp eller generatorantal) kan skilja sig mellan kraftstationer, och enheten mÄste sÄledes designas för att vara sÄ kompatibel och allsidig som möjligt.Styrenheten skall kunna kontrollera turbinens ledskenepÄdrag, och bladvinkel i stationer med Kaplanturbin. Enheten skall designas för att fungera som en fristÄende enhet, sÄvÀl som en del i ett nÀtverk av kontrollenheter. Konstruktionen mÄste vara sÀker, inom vattenkraftssammanhang sÀtts stora krafter i rörelse och nödvÀndiga ÄtgÀrder för att garantera sÀkerheten mÄste dÀrför vidtas.Det övergripande mÄlet Àr att konstruera en billig, mÄngsidig produkt för vattenturbinstyrningsom kan anvÀndas under sÄ mÄnga olika förutsÀttningar som möjligt.Projektet delas upp i tre olika delar, Design, Hydraulikkonstruktion och Styrprogram.

Anslutning av ny havsbaserad vindkraft frÄn Hakefjord till regionnÀtet - Utredning av vindplats Göteborg

Göteborg satsar pÄ att bli en grönare stad och planerar dÀrmed pÄ att bygga ut en vindkraftspark vid Hake fjord. Göteborgs Energi NÀt AB (GENAB) har fÄtt i uppdrag att lösa hur man ska gÄ tillvÀga frÄn generatorsidan Ànda fram till regionnÀtet. Uppgiften Àr att utreda vilka komponenter som skall vÀljas, hur kablarna skall förlÀggas och hur det blir sÄ ekonomiskt som möjligt. Eftersom det Àr en vindkraftspark som skall byggas och det Àr en förnyelsebar energikÀlla, har andra aspekter pÄ miljövÀnligt tÀnkande som materialval hafts i Ätanke pÄ val av komponenter. Under arbetets gÄng var det mÄnga dialoger med experter inom olika omrÄden.

Genreundervisning : olika sÀtt att undervisa med genrer i en skolklass

Undersökningen gjordes i en klass tre med 26 barn och en klasslÀrare. Syftet med undersökningen var att se hur en lÀrare som inte arbetade efter en specifik genrepedagogik arbetade med genrer i en klass, dÄ det uttryckligen stÄr i kursplanen att alla elever skall kunna skriva och lÀsa olika genrer. Uppsatsen Àr utformad efter tre intervjuer rörande genrer samt observationer kring vad för genre de arbetade med samt i vilken utstrÀckning de förekom. Resultatet av intervjuerna och observationerna stÀlldes sedan mot teoriavsnittet och analyserades mot varandra i analysen, för att se om lÀrarens sÀtt att arbeta kring genrer stÀmde överens med det som forskare och teoretiker anser vara gynnande för eleverna. Resultatet av analysen visade att lÀraren inte ansÄg att hon arbetade med genrer utan med texttyper, genrer visades i detta fall vara en synonym till hennes uppfattning av texttyper.

FrÄn SöderkÄkar till SoFo : En förÀndring genom gentrifiering och platsmarknadsföring

Denna kandidatuppsats ?FrÄn SöderkÄkar till SoFo- En förÀndring genom gentrifiering och platsmarknadsföring? handlar om hur ett specifikt omrÄde, i detta fall SoFo som Àr en akronym för South Of Folkungagatan belÀget mellan gatorna Folkungagatan-Renstiernas gata-RingvÀgen samt Götgatan pÄ Södermalm i Stockholm, har utvecklats frÄn att vara ett relativt oattraktivt omrÄde till att bli attraktivt genom förÀndringar i miljöer och fastigheter. Denna förÀndring Àr ett begrepp inom bland annat sociologin och innebÀr att ett omrÄde genom detta fÄr en social höjning. Syftet med uppsatsen Àr att studera förÀndringen och utvecklingen av SoFo genom gentrifieringsprocessen samt undersöka om denna förÀndring pÄverkat att omrÄdet fÄtt en identitet genom platsmarknadsföring. FrÄgorna i vÄr frÄgestÀllning fokuserar pÄ om omrÄdet utmÀrks av en specifik identitet, samt om denna eventuella identitet skapat en skillnad i konsumtions- och produktionsmönster i SoFo.

Information Overload - ett problem inom akutsjukvÄrden?

Information overload förekommer pÄ alla arbetsplatser dÀr informationsbearbetning Àr viktigt för arbetsprocesserna. I vissa fall kan information overload medföra allvarliga konsekvenser bÄde för den enskilda medarbetaren och för verksamheten i stort. PÄ akutmottagningen pÄ Centrallasarettet i VÀxjö har sjuksköterskorna en viktig roll som samordnare av den information som anvÀnds i patientarbetet. Syftet med denna undersökning Àr att undersöka vilka faktorer som frÀmst orsakar information overload hos sjuksköterskorna pÄ akutmottagningen CLV, samt att undersöka hur fenomenet IO pÄverkar vÄrdkvaliteten.Under mars och april 2007 genomfördes intervjuer med sju sjuksköterskor pÄ den aktuella akutmottagningen utifrÄn en frÄgemall som utformats med hjÀlp av aktuell forskning pÄ information overload. Resultatanalysen skedde utifrÄn en specifik orsakstabell som tagits frÄn en litteratursammanstÀllning av Eppler och Mengis (2004).

It's un-African

Surdegsbrödet har förekommit i den mÀnskliga historien sedan 7000 Är tillbaka. Populariteten har varierat men brödet har de senaste Ären frekvent synts sÄvÀl i media som i bagerier. Brödindustrin har uppmÀrksammat trenden och resultatet av den dynamiska produktutvecklingen kan ses i livsmedelsbutikernas utbud. Produktutvecklingen Àr idag konsumentinriktad och endast ett fÄtal av nylanserade livsmedelsprodukter överlever pÄ den tuffa marknaden. För att produkten ska sÀlja Àr det enligt flera forskare av största vikt att involvera konsumentens tankar och uppfattningar tidigt i produktutvecklingen Ett pÄgÄende forskningsprojekt Àr en del av statens och livsmedelsbranschens storsatsning pÄ livsmedelsforskning.

HÄrda mÀn och leende kvinnor : en studie om hur dagspress skildrar makthavare

Syftet med den ha?r uppsatsen har varit att genom ett genusperspektiv underso?ka hur dagspress framsta?ller makthavare, det vill sa?ga beslutsfattande kvinnor och ma?n pa? ho?ga positioner inom na?ringsliv och politik. Underso?kningen har fokuserat pa? om gestaltningarna sker utifra?n ko?nsstereotyper och hur det i sa?dana fall ser ut.Materialet har varit Dagens Nyheter, DN och Svenska Dagbladet, SvD under perioden 2011-10-01 till 2012-04-01. Underso?kningen har gjorts genom kvalitativ inneha?llsanalys av artiklar som inneha?ller personintervjuer, da?r makthavaren fa?r komma till tals genom citat och i lo?pande text.

Bildskapande i förskolemiljö - Art in preschool environment

Detta examensarbete syftar till att undersöka och synliggöra hur det arbetas med tvÄdimensionellt bildskapande. Vi har för avsikt att utforska vad barn och pedagoger sÀger om bildskapandet pÄ förskolan. Med utgÄngpunkt i Reggio Emilias pedagogisk filosofi och Vygotskijs teorier om skapande och utveckling vill vi fÄ förstÄelse för vad skapande innebÀr i förskolan. Med hjÀlp av intervjuer med bÄde pedagoger och barn visar vi hur tvÄ förskolor utan uttalad specifik pedagogisk inriktning arbetar med bildskapande. Resultatet av intervjuerna behandlats utifrÄn tre olika omrÄden; bildskapande, material och utveckling.

Styrka och hoppförmÄga 4-7 Är efter frÀmre korsbandsrekonstruktion.

Bakgrund: FrÀmre korsbandsskada Àr en av de vanligaste traumatiska skadorna bland fysiskt aktiva. FrÀmre korsbandsskada Àr det största isolerade problemet inom ortopedisk idrottsmedicin. MÄnga studier har funnit att en tidigare skada i nedre extremitet i sig ger en ökad risk för ny knÀledsskada. För att utvÀrdera rehabiliteringen och för att kunna bedöma om den aktive Àr redo att ÄtergÄ till idrott ska personen uppnÄ 90-100% av det icke opererade benets funktion. För att behÄlla god knÀfunktion verkar det vara av stor vikt att försÀtta med specifik trÀning för det opererade benet Àven efter ÄtergÄng till idrott.

Övervikt hos barn - Utformning av handlingsplan för skolsköterskor

Förr i tiden var övervikt ett tecken pĂ„ att en mĂ€nniska var vĂ€lmĂ„ende. Nu ser man det hela som en hĂ€lsorisk. Den största orsaken till att barn blir alltmer feta Ă€r deras stillasittande vardag och att de Ă€ter mer energi Ă€n vad de hinner göra av med. Även om övervikt och fetma hos barn ökar, finns det en hel del som bĂ„de förĂ€ldrar och skolsköterskor kan göra för att hjĂ€lpa dem. Skolsköterskorna som trĂ€ffar barnen kontinuerligt har goda möjligheter att pĂ„verka.

Är Socialstyrelsens verktyg för att identifiera ohĂ€lsosamma matvanor trubbigt och behöver vĂ€ssas?

Socialstyrelsen har utformat ett index för ohÀlsosamma matvanor som Àr tÀnkt att anvÀndas nationellt inom hÀlso- och sjukvÄrden. Kostindexet syftar till att identifiera vilka mÀnniskor som har ohÀlsosamma matvanor och dÀrför bör erbjudas kvalificerade rÄdgivande samtal för att fÄ hjÀlp att förbÀttra sina matvanor. Studies syfte Àr att utifrÄn exempelvis Älder, kön och BMI kartlÀgga hur populationen inom slutenvÄrden pÄ ett akutsjukhus i södra Sverige besvarade Socialstyrelsens index för ohÀlsosamma matvanor under en specifik dag. Dessutom undersöks betydelsen av olika komponenter i indexet. Studiedeltagarna besvarade fyra olika enkÀter, varav en utgjordes av Socialstyrelsens kostindex.

<- FöregÄende sida 51 NÀsta sida ->