Sök:

Sökresultat:

1414 Uppsatser om Specifik energianvändning - Sida 17 av 95

Ro?st och stra?ke : en analys av och ja?mfo?relse mellan tre folkmusikers ackompanjemang av sin egen sa?ng

FörvÀntanEn berÀttelse om en flicka som Àlskar att lÀsa.Som vÀxer upp och gÄr pÄ en skola dÀr hon fÄr lÀra sig att skapa rumsligheter.Som vill finna ett sÀtt som gör att hon kan omsÀtta allt det fantastiska hon finner i sina böcker i sitt rumsliga skapande.Hon utgÄr frÄn en specifik bok, The Night Circus, skriven av Erin Morgenstern. (2011, Vintage Books)Hon söker efter sÀttet. Genom att lÀsa. Och lÀsa igen. Genom att klippa.

Den fria leken i byggrummet : en studie gjord pÄ en smÄbarnsavdelning

Sammanfattning:Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur ett byggrum pÄ en smÄbarnsavdelning kan se ut och fungera. Fokus ligger pÄ vilka barn som Àr i byggrummet och vad de gör samt pedagogernas tankar kring hur ett fungerande byggrum ser ut. För att undersöka detta har jag observerat den fria leken i byggrummet, inventerat miljön och intervjuat pedagogerna pÄ avdelningen. PÄ denna avdelning visade det sig att det inte gick att se nÄgon specifik grupp som var i byggrummet mer Àn den övriga gruppen. Tydligt var dÀremot att barnen frÀmst utforskade materialet.

Att knyta ihop sÀcken : skriftlig reflektion inom sjÀlvstÀndigt, konstnÀrligt arbete

FörvÀntanEn berÀttelse om en flicka som Àlskar att lÀsa.Som vÀxer upp och gÄr pÄ en skola dÀr hon fÄr lÀra sig att skapa rumsligheter.Som vill finna ett sÀtt som gör att hon kan omsÀtta allt det fantastiska hon finner i sina böcker i sitt rumsliga skapande.Hon utgÄr frÄn en specifik bok, The Night Circus, skriven av Erin Morgenstern. (2011, Vintage Books)Hon söker efter sÀttet. Genom att lÀsa. Och lÀsa igen. Genom att klippa.

En arbetsprocess för att skapa 3D datorgrafik till film : FrÄn karaktÀrsdesign till 3D animation

Det Àr svÄrt att veta hur man pÄ snabbast möjliga sÀtt kan skapa 3D datorgrafik till film. Detta arbete handlar om processen (pipeline) för att skapa ett troll i 3D till filmat material med mÄlet att arbeta sÄ tidseffektivt som möjligt utan att försÀmra kvaliteten. Vi utformar en specifik pipeline med hjÀlp av kunskaper frÄn nyckelpersoner i filmindustrin, egna erfarenheter samt en litteraturstudie. Kortfilmen bestÄr av ett 3D troll sammansatt till en minuts filmat material. Kortfilmen förklarar de olika stegen i arbetsprocessen; filmskapandet och vad man ska tÀnka pÄ frÄn idé till slutlig animerad produkt samt val av programvaror..

What do you want to become, girl or boy? A genderstudy on a preschool

Vi har genomfört en studie pÄ en specifik förskoleavdelning dÀr vi undersökte hur pedagogerna pÄ avdelningen interagerar med flickor respektive pojkar. VÄrt syfte med studien var att se om pedagogernas arbete bygger pÄ sÀrskilda genusnormer och genusvÀrderingar, och hur dessa i sÄ fall kommer till uttryck. Genom utförda observationer och intervjuer som förstÀrkts med visuellt material i form av fotografier har vi försökt ge konkreta exempel pÄ hur förestÀllningar om begreppen ?flicka? och ?pojke? konstrueras i sociala sammanhang och i interaktionen mellan pedagoger och barn. VÄr studie visar att pedagogerna Àr bÄde medvetet och omedvetet aktiva i formandet av könsrelaterade normer, traditioner och vÀrderingar.

UtlÀndskt Àgande i SKF : En fallstudie i utvecklingen av utlÀndskt Àgande och dess pÄverkan pÄ ett svenskt börsföretag.

Det övergripande syftet med uppsatsen var att undersöka hur och till vilken grad SKF:s utlÀndska investerare har pÄverkat utvecklingen i SKF mellan 1988 och 2002. Jag valde att inrikta mig pÄ tre specifika omrÄden. För det första valde jag att undersöka utvecklingen kring Àgarstrukturen och makten inom SKF. För det andra valde jag att undersöka utlÀndska investerares pÄverkan pÄ SKF:s finanser och för det tredje att undersöka ett eventuellt samband mellan andelen utlÀndska investerare och SKF-aktiens kursutvecklingUndersökningen resulterade i att det Àr vÀldigt svÄrt att pÄvisa ett samband mellan utlÀndska investerares ökande Àgarandel och SKF:s generella utveckling. Ingen specifik andel kan tillmÀtas dem, men vi fÄr trots det inte förbise att de faktiskt Àgde en allt större del i SKF..

Casemetoden i undervisning

Syftet med min studie Àr att beskriva möjligheterna och konsekvenserna att anvÀnda casemetoden som undervisningsmetodik i en kommunal gymnasieskola i Sverige. Jag vill ocksÄ utforska hur anvÀndandet av ?casemetoden? som inlÀrningsprocess för gymnasieeleverna kan komma att öka intresset för att anvÀnda en specifik undervisningsform, som ?casemetoden?.Undersökningen visar att casemetoden Àr lÀmplig undervisningsform för lÀrare att anvÀnda om lÀrare ska stimulera elevers delaktighet i sin undervisning. Elever uppfattar att det Àr ett roligt och motiverade arbetssÀtt jÀmför med den traditionella undervisningsformen. Den betonar betydelsen av att ta mer ansvar för sig sjÀlv i den lÀrande processen och lÀr ut konsten att presentera sin Äsikt och ta emot andras.

Att planera en turné : skriftlig reflektion inom sjÀlvstÀndigt, konstnÀrligt arbete

FörvÀntanEn berÀttelse om en flicka som Àlskar att lÀsa.Som vÀxer upp och gÄr pÄ en skola dÀr hon fÄr lÀra sig att skapa rumsligheter.Som vill finna ett sÀtt som gör att hon kan omsÀtta allt det fantastiska hon finner i sina böcker i sitt rumsliga skapande.Hon utgÄr frÄn en specifik bok, The Night Circus, skriven av Erin Morgenstern. (2011, Vintage Books)Hon söker efter sÀttet. Genom att lÀsa. Och lÀsa igen. Genom att klippa.

Upplevelser och erfarenheter av ?Personlig coaching?

I dagens snabbt förÀnderliga samhÀlle Àr coaching ett begrepp, som blir allt vanligare bÄde i individuella och organisatoriska sammanhang. Coaching Àr en kreativ process som hjÀlper individen eller organisationen att utvecklas och maximera sin potential för att nÄ önskade mÄl. Syftet med denna studie var att fÄ en förstÄelse av enskilda individers subjektiva upplevelser och erfarenheter som de anser sig ha nytta av efter en specifik kurs i Personlig Coaching. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med de tvÄ ansvariga coacherna samt fyra kursdeltagare. Materialet analyserades enligt induktiv tematisk analys.

Kvinnors underrepresentation inom delade mobilitetstj?nster. Akt?rers perspektiv p? orsaker och l?sningar

Utvecklingen av delade mobilitetstj?nster, s?som bildelning, cykeldelning och mikromobilitet, har framh?llits som lovande l?sningar f?r att adressera de utmaningar som pr?glar urbana transportsystem. Dock visar tidigare forskning att dessa tj?nster huvudsakligen anv?nds av m?n. Det finns ocks? en brist p? kunskap om varf?r kvinnor ?r underrepresenterade i anv?ndningen av delade mobilitetstj?nster och hur dessa tj?nster kan anpassas f?r att gynna kvinnors r?rlighet. Denna uppsats bidrar till att ?ka f?rst?else f?r de hinder som begr?nsar kvinnors j?mst?llda anv?ndning av delade mobilitetstj?nster samt vilka anpassningar som kan g?ras f?r att b?ttre tillgodose kvinnors r?rlighet.

Total Risk Classification

Ett företag med ett flertal leverantörer mÄste pÄ sikt vÀlja ut vilka leverantörer man önskar arbeta aktivt/passivt med. För att kunna göra detta krÀvs att man tar fram konkurrenskraftiga leverantörsstrategier som bygger pÄ vÀlgenomtÀnkta beslut. Dessa beslut mÄste ta hÀnsyn till inköpets totala risk för leverantör och komponent. Den totala risken Àr oftast vÀldigt specifik för varje företag och bygger pÄ ett flertal olika parametrar. Författarna ger i denna uppsats förslag pÄ tre parametrar som kan hjÀlpa företag att ta fram effektiva leverantörsstrategier.

UtvÀrdering av cachningsalgoritm för dynamiskt genererade webbsidor

Webbservrar pÄ Internet anvÀnder idag dynamiska webbsidor genererade med hjÀlp av databassystem för sina anvÀndare. Detta har lett till en stor belastning pÄ webbservrar och en metod för att minska belastningen Àr att anvÀnda cachning. Detta arbete implementerar och utför tester pÄ en specifik cachningsalgoritm kallad Online View Selection i ett webbspelsscenario. Ett potentiellt problem identifieras hos algoritmen som kan leda till att inaktuell information levereras till klienten och algoritmen modifieras för att hantera problemet. Testresultaten visar att bÄde den modifierade algoritmen och originalet ger likvÀrdig prestanda.

Meningsfulla landskap? : en undersökning av hur begreppet genius loci kan tolkas idag

Studenter och yrkesutövare i landskapsarkitektur blir tidigt bekantade med termer som genius loci - ?platsens sjÀl? men ofta utan vidare betraktelse. Finns det nÄgot som ?meningsfull? plats? Kan en plats betyda eller representera nÄgot? Vad har ett ord som meningsfull för konnotationer i skapade eller naturliga rum? Denna uppsats redogör en fördjupning i Àmnet meningsfullhet - besjÀlade platser i landskapsarkitektur dÀr uppsatsförfattaren blickar in i andra författares förestÀllningar om meningsfullhet i landskap och trÀdgÄrdar, samt redogör tretton besökares varseblivningar av en specifik plats ? Alnarps vÀsterskog i Lomma, SkÄne..

Fritidspedagog - kollega eller hjÀlplÀrare? : En studie av lÀrares uppfattning om fritidspedagogens roll i det dagliga arbetet i skolan

Syftet med studien var att undersöka hur lÀrare sÀger sig uppfatta fritidspedagogens yrkesroll i skolan. Ett skriftligt frÄgeformulÀr skickades ut via e-post till fem olika pedagoger i skolÄr 1- 3. FormulÀret bestod av öppna frÄgor. Urval av respondenter till studien gjordes frÄn fem olika skolor i samma stad. Respondenterna hade olika lÄng arbetserfarenhet.

ÅtgĂ€rder för Energieffektivisering vid Gummifabriken i VĂ€rnamo

VÀrnamo kommun förvÀrvade 2008 gummifabriken i VÀrnamo. Tanken Àr att omvandla den nÀstan 20 000 m2 stora fabriken frÄn 1930-talet till ett utvecklings- och kulturcenter. Den befintliga byggnaden utformades för att slÀppa ifrÄn sig vÀrme frÄn industrins processer. Till följd av byggnadens utformning och de ökade driftkostnader som det skulle innebÀra att underhÄlla denna byggnad idag sÄ Àr en energieffektivisering av byggnaden nu aktuell.Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka vilka ÄtgÀrder som Àr lÀmpliga och krÀvs för att energieffektivisera gummifabriken. Samtidigt som byggnadens energihushÄllning skall förbÀttras sÄ finns krav pÄ att exteriören och frÀmst fasaderna skall bevaras.

<- FöregÄende sida 17 NÀsta sida ->