Motivation är en kraft som driver oss framåt mot ett mål. För att komma fram till målet, krävs det energi, ofta i form av rörelse, som leder till handling. Personer med funktionsnedsättning i någon form, kan ha svårighet att hitta den rätta energin. Med stöd av Funktionsinriktad Musikterapi ? FMT, finns möjlighet att locka fram spontana handlingar som leder till ökad helhetsutveckling hos individen.Under min utbildning till FMT-terapeut vid Musikhögskolan Ingesund i Arvika, som tillhör Karlstads universitet, har jag haft praktik med två barn med diagnosen autism och intellektuell funktionsnedsättning.

Att få ett barn med funktionshinder kan innebära många olika känslor. Situationen för dessaföräldrar kan vara mycket speciell då de ofta vårdar sina barn hemma och på så vis blirexperter både i sitt föräldraskap, men också på omvårdnaden som i vanliga fall ärsjuksköterskan expertkunnande. De har även vissa konkreta behov som kan skilja sig frånandra föräldrars. Detta gör att relationen mellan dem och sjuksköterskan är speciell och detfinns en balans av givande och tagande som är viktig att uppnå. Sjuksköterskor styrs av enmängd lagar och författningar som bland annat betonar de skyldigheter som de har gentemotmänniskor med funktionshinder och deras familjer.

Ett examensarbete om modebloggar för herrar/män. Hur ska modebloggen utformas för att uppfattas som en effektiv informations- och kommunikationskanal? Vilka betydelsefulla säljande argument är särskilt intressanta i modebloggar för män? Hur skall bloggen kommuniceras för att attrahera många läsare och aktiva deltagare?Vi har studerat om det finns ett behov av modebloggar hos män.A thesis about fashion blogs for men..

Detta examensarbete genomförs vårterminen 2009 i samarbete med Mälardalens högskola och Ankarstiftelsen. Det omfattar 30 högskolepoäng och är på avancerad nivå inom produkt- och processutveckling.Ankarstiftelsen är en ideell organisation som bedriver verksamhet i främst Brasilien, Colombia och Peru. Organisationen grundades 1996 och arbetar med utsatta samhällsgrupper, bygger skolor i behövande områden et cetera.Projektets främsta uppgift är att ta fram adekvat förvaringsmöjlighet för att ge invånarna i byn Puerto Rico (Colombia) förbättrad levnadsstandard. För att identifiera problemet sker inledningsvis en förstudie där en informationsinsamling svarar på vilken miljö det rör sig om, vilka användarna är, hur de löser problemet i dagsläget, vilka Speciella behov som finns och vart tillverkning kan ske. Detta följs av en kartläggning av liknande produkter för att få en uppfattning om hur liknande problem löses.

En bransch som står inför ett generations- och könskifte kräver en utbildning som visar framfötterna och följer med utvecklingen. Högskolan i Gävle har sedan hösten 2006 ett nytt fastighetsmäklarprogram, skapat i strävan efter att följa de nya kraven från fastighetsmäklarnämnden samt önskemålen från skolan. Har programmet reviderats tillräckligt? Detta har jag undersökt. Slutsatsen är att Högskolan i Gävle har kommit en bra bit på väg..

Syftet med denna studie var att unders?ka n?gra f?rskoll?rares beskrivningar av vilka barn de anser vara i behov av s?rskilt st?d samt hur f?rskoll?rare beskriver att det s?rskilda st?det ska utformas f?r att tillgodose barns varierande behov och f?ruts?ttningar. Dessutom unders?ks hur f?rskoll?rare resonerar kring sitt arbete med att skapa en inkluderande verksamhet. De fr?gest?llningar som studien syftade till att besvara var; Hur beskriver f?rskoll?rarna begreppet barn i behov av s?rskilt st?d? Hur beskriver f?rskoll?rarna deras arbete med att utforma och anpassa l?rmilj?erna f?r barn i behov av s?rskilt st?d? Hur resonerar f?rskoll?rarna kring inkludering i f?rskolan? Studien grundar sig i en kvalitativ ansats med intervju som metod f?r att samla in data material.

Forskning inom temporära organisationer har tidigare fokuserat på förtroende från projektledarens perspektiv, därmed fann vi det intressant att undersöka vikten av förtroende utifrån medarbetarnas perspektiv. Syftet med studien har varit att, med utgångspunkt från medarbetare i temporära organisationer, undersöka om projektledare behöver besitta vissa specifika egenskaper för att skapa förtroende. Vidare att undersöka om dessa egenskaper har en lika stor påverkan av skapandet av förtroende eller om det enbart är vissa egenskaper som anses vara grundläggande.Med en kvalitativ forskningsansats har vi genomfört elva semi-strukturerade intervjuer där insamlad data sedan har transkriberats, analyserats och diskuterats och jämförts med studiens teoretiska utgångspunkter. Vi kunde därefter urskilja vissa specifika egenskaper som en projektledare bör besitta vid skapandet av förtroende. Av insamlad empiri fann vi olika benämningar för egenskaper hos en projektledare som kunde kategoriseras.

Bakgrund: I Sverige lider 20-40 procent av befolkningen av psykisk ohälsa. Det är den tredje vanligaste orsaken till att söka hjälp i primärvården. Livsförändringar kan leda till psykisk ohälsa och samtalsbehandling kan vara exempel på bearbetning för att förbättra hälsan. Primärvården är den första instansen till psykisk omvårdnad och en av dess uppgifter är förebyggande hälsoarbete. Syfte: Var att beskriva patienters behov av samtal med sjuksköterska i primärvården vid psykisk ohälsa samt vad patienterna upplevde av samtalet.

Bakgrund: Antalet äldre ökar vilket utgör en stor utmaning för samhället. Nationella satsningar pågår för att åstadkomma en sammanhållen vård och omsorg för de multisjuka äldre.Syfte: Att beskriva primärvårdsläkares och kommunala sjuksköterskors erfarenheter av samverkan för multisjuka äldre i ordinärt boende samt vilka faktorer de anser viktiga för att förebygga inläggning i slutenvården.Metod: Kvalitativ metod med fokusgruppsintervjuer där sammanlagt 15 sjuksköterskor och läkare deltog. Materialet analyserades med systematisk textkondensering.Resultat: Informanterna anser att flera faktorer påverkar om de multisjuka äldre kan vårdas kvar hemma, samverkan mellan primärvårdsläkare och kommunala sjuksköterskor utgör en viktig del men ansvaret för en allt högre medicinsk nivå i ordinärt boende kräver också andra resurser. En medicinsk vårdplanering underlättar men eftersom de mest sjuka äldres tillstånd snabbt kan förändras behöver de regelbundna hembesök. Detta är en förutsättning för att den medicinska säkerheten ska tryggas, särskilt efter utskrivning från slutenvården.  En utebliven planering och bristande information till patient och närstående ökar risken för sjukhusinläggningar som hade kunnat undvikas.

Konsumtion av mode har gått från att tillfredsställa våra grundläggande behov till att vara ett sätt att uttrycka identitet, status och grupptillhörighet. Behoven möts genom mode, det går dock att ifrågasätta huruvida behoven är möjliga att tillfredsställa. Vår empiriska studie visar att unga kvinnors konsumtion av mode främst handlar om att uttrycka identitet, att belöna sig själv och att känna ett stärkt självförtroende. Mode är ett sätt att uttrycka sin personlighet. I uppsatsen diskuteras huruvida unga kvinnors konsumtion av mode går hand i hand med fast fashion konceptet.

Vi har undersökt hur de ansvariga i en organisation arbetar med informationssäkerheten i ett verksamhetskritiskt system. Undersökningen har gjorts hos två organisationer i tidningsbranschen. Många organisationer tar inte hot och risker på allvar och inser inte vilka konsekvenser ett avbrott kan ge. Administrativa system som från början var tänkt som ett hjälpmedel för att få en effektivare organisation har blivit verksamhetskritiska. För organisationer som har verksamhetskritiska system är det viktigt att arbetet med informationssäkerheten görs enligt fastställda rutiner och regler.

Inskolning i förskolan, förskollärares tankar kring små barns första möte med förskolan, av Sara Andersson och Magdalena Wasowska. Detta examensarbete handlar om förskollärares tankar kring inskolning av små barn i förskolan. Enligt förskolans läroplan, Lpfö 98 (Utbildningsdepartementet, 2006) har förskolans verksamhet skyldigheten att ge varje familj ett gott välkomnande in i denna miljö. Studien bygger på tankar från sex förskollärare som deltagit i en kvalitativ intervju där de berättar om hur de tänker kring barns förstagångsinskolning. Studiens syfte är att belysa vilka aspekter som förskollärare anser vara viktiga att tänka på vid en förstagångsinskolning på en småbarnsavdelning. Följande frågeställning besvaras: Vad anser förskollärare som arbetar på småbarnsavdelningar är viktigt att tänka på vid en förstagångsinskolning, utifrån det nya barnets behov, föräldrars behov, verksamheten och barngruppens behov samt personalens behov? Tidigare forskning berättar om känslan av att känna sig trygg med sin omgivning där en anknytning sker till någon annan människa, vilka är grundläggande för allas behov vid en inskolning.

Vi har valt att kalla vårt examensarbete för; Barn med "större uppmärksamhetsbehov" ? Hur bemöter förskolans pedagoger dessa individer. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka och få en inblick i hur pedagogerna i verksamheten möter de barn som utmärker sig genom större uppmärksamhetsbehov. Vår frågeställning lyder som följande; Hur bemöter förskolans pedagoger barn med större uppmärksamhetsbehov? Vi, (Caroline & Jenny) har använt oss utav kvalitativa intervjuer som metod för vår undersökning.

Inom akutsjukvården drabbas många anhöriga av plötsliga och oväntade situationer när en närstående blir oväntat och hastigt sjuk. Detta är för de anhöriga en kaotisk, traumatisk och overklig situation som visar sig i olika former av kriser. Det finns teorier hur en kris ser ut och hur anhöriga upplever den. Syftet med studien var att skaffa fördjupande kunskaper om anhörigas utryckta upplevelser och behov i samband med närståendes plötsliga, oväntade sjukdomstillstånd eller annat hot. Metoden som användes var en litteraturstudie där en innehållsanalys gjordes.

"KISSNÖDIG MELLAN 9-19" En kvalitativ intervjustudie med hemlösa kvinnor i Lund.Syftet med denna studie är att undersöka hur hemlösa kvinnor i Lunds kommun upplever sin situation samt hur de upplever det stöd som erbjuds. Stämmer det stöd kvinnorna erbjuds överens med kvinnornas behov? Vem formulerar de behov som styr det stöd kvinnorna erbjuds? Tidigare studier visar att begreppet hemlös-het är svårt att definiera och det stöd som erbjuds inte alltid stämmer överens med det behov kvinnorna anser sig ha. En kvalitativ intervjustudie med fyra hemlösa kvinnor i Lunds kommun genomfördes. I resultatet framkommer dels informan-ternas personliga erfarenheter, dels deras generella uppfattning om andra hemlösa kvinnors situation samt konkreta förslag utifrån formulerade behov.