Syftet med vårt arbete är att ur ett Specialpedagogiskt perspektiv belysa metoder som syftar till att främja språkutveckling samt förebygga och möta läs- och skrivsvårigheter. Vi vill lyfta fram olika pedagogers tankar kring förebyggande insatser och samverkan i arbetet med barns språkutveckling samt läs- och skrivinlärning. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om språk-, läs- och skrivutveckling, samverkan och den specialpedagogiska rollen. Den empiriska delen utgörs av en kvalitativ undersökning som bygger på halvstrukturerade intervjuer. Målgruppen har bestått av pedagoger från förskola, förskoleklass, skolår 1-2 samt specialpedagoger.

Problemområde Vi har båda arbetat en längre tid i skolans år F-6 och kommit i kontakt med många elever i behov av särskilt stöd. Vår erfarenhet är att arbetet med att utreda elevers behov av särskilt stöd ser väldigt olika ut på skolorna och att även specialpedagogens roll i detta arbete ser olika ut. Syfte och preciserade frågeställningar Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur specialpedagoger beskriver att de arbetar med pedagogisk utredning samt hur dokumentationen i detta arbete ser ut i skolår F-6. Vi vill ta reda på vilken roll specialpedagogen har, samt se vilka likheter och olikheter det finns inom detta område. De preciserade frågeställningarna är: ? Hur beskriver specialpedagoger att de arbetar med pedagogiska utredningar i skolår F-6? ? Hur ser dokumentationen i detta arbete ut? Teoretisk ram I undersökningen utgår vi från två teoretiska ansatser.

Syftet med undersökningen var att ta reda på och få insikt i hur specialpedagoger arbetar, och hur specialpedagogerna ser på lärande och utveckling. Vi ville också lyfta fram hur elever i behov av stöd får ta del av specialpedagogens insatser.Undersökningen har en kvalitativ ansats och gjordes med hjälp av halvstrukturerade intervjuer med sex specialpedagoger, i en och samma kommun. Undersökningen bygger på hur de upplever och ser på sitt arbete.Resultatet visar att specialpedagogerna har ett övergripande ansvar för specialpedagogiska verksamheter och viss undervisning. Samverkan och miljö är avgörande för elevers lärande och utveckling. Med miljö avses skolmiljön och närmiljöer.

I denna studie undersöks vilka uppfattningar SUM-elever, elever med särskilda utbildningsbehov i matematik, har av matematikundervisning när de i klassrummet får Specialpedagogiskt stöd i ämnet och hur de känner sig när de följer med specialläraren ut från klassrummet. Det övergripande syftet med studien är att belysa inkludering och exkludering ur ett elevperspektiv. Studien har en kvalitativ ansats och har genomförts i form av semistrukturerade intervjuer med åtta SUM-elever från åk 4 och 5. Till grund för analysen används Asp-Onsjös (2006) tre olika aspekter på inkludering; rumslig, social och didaktisk. Resultatet visar att den inkludering som eleverna anser vara viktigast när de lär sig matematik är den didaktiska inkluderingen, inte den rumsliga eller sociala. Alla elever i studien kände sig socialt inkluderade och vad gäller den rumsliga inkluderingen spelade den inte någon större roll för dessa SUM-elever.

Syftet med arbetet är att kartlägga och ta reda på vilka faktorer som påverkar hur det specialpedagogiska arbetet i matematik bedrivs på individnivå, gruppnivå och organisationsnivå. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om den specialpedagogiska rollen samt matematiksvårigheter. Med hjälp av enkäter till pedagoger som undervisar i matematik och intervjuer med specialpedagoger och skolledare vill vi få en klar bild av de faktorer som påverkar hur det specialpedagogiska arbetet bedrivs. Vi vill undersöka vad som styr valet av metod på individnivå, vad som styr hur specialpedagogen arbetar på gruppnivå samt vilka faktorer som påverkar hur det specialpedagogiska stödet är organiserat. Dessutom vill vi ta reda på vilka samverkansformer det finns mellan dessa nivåer. För att få en teoretisk grund redogör vi först för den litteratur vi utgått ifrån samt de inlärningsteorier vi tror kan vara giltiga för vårt arbete. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det specialpedagogiska arbetet i matematik inte prioriteras på samma sätt som i svenskämnet i de lägre årskurserna.

En helhetssyn på barnet är en förutsättning för ett bra Specialpedagogiskt arbete. Denna helhetssyn kan vara möjlig på familjecentraler, där många olika verksamheter samarbetar. Sett ur ett utvecklingsekologiskt perspektiv sker barnets utveckling i interaktion med miljön. Syftet med studien är att se vilken roll specialpedagogen kan ha på en familjecentral där olika instanser verkar kring det enskilda barnet som är i behov av särskilt stöd. Målgruppen består av specialpedagog med förskollärarexamen, barnskötare med ansvar för öppna förskolans verksamhet, två förskollärare, socialchef, BVC-sköterska samt skolsköterska.

Det övergripande syftet med denna uppsats är att undersöka hur specialpedagoger i segregerade områden med låg måluppfyllelse ser på högstadieskolors möjligheter att förändra sitt arbetssätt och därmed minska andelen elever i behov av särskilt stöd. Följande studie är menad som ett bidrag för att komma ett steg närmare hur lärare och specialpedagoger bör agera på den allra närmaste nivån dvs. klassrumsnivån och skolnivån utan att för den skull förutsätta att det finns någon övergripande undervisnings- eller organisationsmodell som passar alla skolor eller klasser. Varje elev, pedagog, klass, skola och situation måste behandlas efter sina unika förutsättningar.Studien är kvalitativ och har en livsvärldsfenomenologisk forskningsansats. Utifrån denna ansats har jag försökt ta reda på hur fem specialpedagoger/speciallärare, verksamma på högstadieskolor i förortsskolor, ser på hur undervisningen bör anpassas för att fler elever ska uppnå målen.

SAMMANFATTNINGFörfattare Fahria ErikssonÅtgärdsprogram under luppen Antal sidor: 44 Åtgärdsprogram kan ses som en del av den dokumentation som inom skolan innebär en språklig handling där föreställningar om verkligheten konstrueras. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur åtgärdsprogram upprättas, hur elever och skolsvårigheter beskrivs samt vilka mål och åtgärder som föreslogs i undersökta åtgärdsprogram. Det empiriska materialet bestod av 139 åtgärdspro-gram som analyserades i den ena fasen och 48 åtgärdsprogram som närlästes och analyserades i den andra och tredje fasen. Analysen hade sin metodiska grund i kritisk diskursanalys.Resultatet av hur åtgärdsprogram upprättas visar att det återstår en del arbete med att genomföra de riktlinjer som anges för arbetsgången. Problematiken visar sig främst när det gäller pedagogiska utredningar, närvaro av vårdnadshavare vid upprättandet av åtgärdsprogram, elevens möjligheter till att beskriva sin skolsituation samt i lärares dilemman med att beskriva elevers styrkor och svå-righeter.När det gäller den sociala praktiken visar resultatet att det fortfarande är ett traditionellt specialpe-dagogiskt perspektiv som gör sig gällande på alla plan.

Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hur Specialpedagogiskt stöd är organiserat i förskolan för barn med språkstörning och att samla yrkeserfarenheter om hur man skapar en kommunikativ miljö i förskolan. Vi har valt en kvalitativ metod för att få reda på hur förskolor organiserar stödet till barn med språkstörning. Vi har intervjuat förskollärare, specialpedagoger, chefer och en logoped och frågat dem dels hur stödet är organiserat och dels vilka förväntningar de har på specialpedagogiska insatser. Vi har funnit att organisatoriskt så är stödet till barn med språkstörning ofta knutet till logopedkontakt, men också specialpedagog. Barnen remitteras till språkförskola via logoped eller specialpedagog.

Syftet med undersökningen har varit att studera hur ett antal elever på IV-programmet med matematiksvårigheter har upplevt sin matematikundervisning i grundskolan. En kvalitativ metod i form av intervjuer användes. Studien har haft en retrospektiv karaktär där eleven i efterhand har sett tillbaka på vad som hänt i grundskolan och matematikundervisning. Eleverna som intervjuades var tio stycken, 16-19 år gamla. I analysen av resultatet framkom att elevernas matematikupplevelser ofta överskuggades av andra minnen.

Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hur Specialpedagogiskt stöd är organiserat i förskolan för barn med språkstörning och att samla yrkeserfarenheter om hur man skapar en kommunikativ miljö i förskolan. Vi har valt en kvalitativ metod för att få reda på hur förskolor organiserar stödet till barn med språkstörning. Vi har intervjuat förskollärare, specialpedagoger, chefer och en logoped och frågat dem dels hur stödet är organiserat och dels vilka förväntningar de har på specialpedagogiska insatser. Vi har funnit att organisatoriskt så är stödet till barn med språkstörning ofta knutet till logopedkontakt, men också specialpedagog. Barnen remitteras till språkförskola via logoped eller specialpedagog.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka hur lärare upplever att arbetar med en metod som riktar sig till elever som har läs- och skrivsvårigheter. Mina frågeställningar berör hur lärare upplever att det är att arbeta med Wittingmetodens ominlärning samt hur de upplever att elevernas syn på sig själva som läsare och skrivare påverkas och slutligen hur de upplever att eleverna påverkas av metoden. De teoretiska perspektiv som är utgångspunkterna i arbetet är dels Specialpedagogiskt perspektiv som berör hur skolan ser på elevers svårigheter samt vilka åtgärder som lämpar sig och dels ett strukturellt perspektiv gällande vad som är goda arbets- och lärmiljöer för elever som har svårigheter med läsning och skrivning. Jag har varit inspirerad av fenomenografisk ansats och den metod jag har valt att använda mig av är kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med lärare som arbetat med Wittingmetoden för att hjälpa elever åtgärda sina läs- och skrivsvårigheter. Intervjuerna har sedan analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys som har resulterat i teman. Resultatet visar att lärarna har en positiv inställning till Wittingmetodens ominlärning och att eleverna utvecklar en medvetenhet om sina styrkor och svagheter, får en starkare tilltro till sin egen förmåga och därmed även ett ökat självförtroende..

Examensarbetets syfte är att undersöka hur skolan identifierar och hur speciallärare ser på orsaker till matematiksvårigheter, samt hur speciallärare arbetar med elever som visar på matematiksvårigheter under de senare åren. Under tredje frågeställningen ställs även frågan om vad speciallärare anser om integrerad samt segregerad undervisningsform. De kvalitativa intervjuerna genomfördes på speciallärarnas arbetsplats efter deras önskemål. Intervjuerna genomfördes med sex olika speciallärare, varav tre stycken har speciallärarexamen och tre stycken har bara lärarexamen men jobbar som speciallärare, på grundskolor i Växjö kommun, Ljungby kommun och Värnamo kommun.Undersökningen visar att identifieringen av elever som visar på matematiksvårigheter sker huvudsakligen genom diagnoser men också genom den ordinarie lärarens observationer i klassrummet. De flesta av speciallärarna anser att dåligt självförtroende är en stor bidragande orsak till elevers matematiksvårigheter, men även att elever med läs och skrivsvårigheter får svårigheter i matematik.Vidare framgår det av intervjuerna att arbetet med elever som visar på matematiksvårigheter alltid börjar med en ordentlig kartläggning av orsakerna till elevens matematiksvårigheter.

Syftet med studien är att undersöka vilka förutsättningar tre skolors pedagoger har för arbetet med särskilda behov. Detta med utgångspunkt i lärares, specialpedagogers/elevassistent och rektorers förhållningssätt till barn i behov av särskilt stöd. I forskningsarbetet synliggörs det specialpedagogiska arbetet, men också den kunskap som finns i relation till barn i behov av särskilt stöd, rättigheter och skyldigheter mellan skola och individ. Vår studie har tre forskningsfrågor som i sin tur ligger som grund i studien och inför insamlingen av arbetsstoff. Genom kvalitativa intervjuer samlade vi kunskap om pedagogers vardagsarbete.

Ellström Larsson, S. & Persson, S. (2011). Hjälp mig att växa ? en studie av förskollärares upplevelser och arbetssätt med inkluderande specialpedagogik i förskolan.