Syftet med följande arbete är att belysa lekens betydelse i träningsskolan samt hur personalens syn på lek som kommunikation påverkar när det gäller barn i svårigheter. Arbetet inleds med en teoretisk översikt om lekens vara eller inte vara samt lekteorier. Min ambition är att lägga ett Specialpedagogiskt perspektiv på leken i träningsskolan. Genom intervjuer av personal och genom observation av dramalek hos eleverna ville jag belysa betydelsen av lek för barn med autism. Sammanfattningsvis verkar leken vara central och viktig för personal på träningsskolan. Lekens potentiala kraft att vara en källa att häva ur samt berikas även barn med autism och blir då särskild viktig genom lekstruktur och personalens samsyn på lek..

Studien undersöker hur matematiska begrepp etableras i diskursen i klassrummet och hur lärare planerar för, iscensätter och bearbetar matematiska begrepp. Studiens syfte är att studera hur lärare hanterar matematiska begrepp i undervisningen ur ett Specialpedagogiskt perspektiv. Utifrån studiens ansats väljs två kvalitativa datainsamlingsmetoder. Till detta infogas Selander & Kress (2010) formellt inramad lärsekvens och Hallidays (2004) tre metafunktioner och en ny metafunktion, den institutionell funktion (Boistrup- Björklund, 2010). Studien visar att procedurkunskap har en stor plats i undervisningen. Lärarna hanterar begrepp i förbifarten och funderar inte på vilken roll de språkliga uttrycken har.

SyfteSyftet med studien var att, ur ett Specialpedagogiskt perspektiv, belysa ett skolutvecklingsar-bete mot entreprenöriellt lärande. Det som studerats är hur entreprenöriellt lärande är initierat och implementerat på skolan, vad som kännetecknar entreprenöriellt lärande samt hur special-lärare, pedagoger och elever uppfattar det förändrade arbetssättet. I studien ställdes också frå-gan om det finns något som tyder på att entreprenöriellt lärande kan leda mot en skola för alla.TeoriOmråden där litteratur belyses är skolutveckling, lärande i ett sociokulturellt perspektiv, ent-reprenöriellt lärande samt litteratur kring elever i behov av särskilt stöd innefattande litteratur om den dolda läroplanen och en skola för alla, samt litteratur kring specialpedagogiskt stöd.MetodForskningsansatsen är etnografiskt inspirerad och de metoder som använts är en fokusgrupp-sintervju med skolans speciallärare, en gruppintervju med representanter från skolan arbets-lag, samt två veckors deltagande observation. Empirin består av två bandinspelade intervjuer, informella intervjuer samt anteckningar från observationer och dagbok. Vidare förekommer dokument såsom bedömningsmatris, riskanalys, tjänstefördelning, utvärderingar och ett elev-schema.

Syftet med vår studie är att upptäcka betydelsefulla faktorer och metoder för ett framgångsrikt arbete med elever på resursskolor/skoldaghem. Ett vidare syfte är också att undersöka om dessa faktorer utifrån ett Specialpedagogiskt perspektiv går att implementera i den ordinarie skolverksamheten för att redan där bättre kunna möta alla elever och på så sätt närma sig målet en skola för alla.Vi använde oss av den kvalitativa forskningsintervjun som metod då vi anser att den mest främjar vårt syfte. Studien lutar sig mot Bronfenbrenners utvecklingsekologiska miljöbegrepp där stor vikt läggs vid att ta hänsyn till hela det sammanhang som eleven befinner sig i.Resultatet pekar på att det finns flera faktorer som upplevs som framgångsrika i arbetet med elever inom resursskola/skoldaghem. Vi har kategoriserat dem i följande fem områden; miljö, tid och närvaro, metoder, relationer samt samarbete. Det finns enligt våra resultat flera av faktorerna som går att implementera även i den ordinarie skolverksamheten..

Johansson, Jenny och Overup, Charlotte (2014). ?Fem pedagogers syn på inkluderingsbegreppet?. En hermeneutisk studie ur ett Specialpedagogiskt perspektiv. (Five educators view on inclusion A hermeneutic study from the perspective of special education).

Abstract Heléne Slivka (2013). Kvalitetsarbete ur ett Specialpedagogiskt perspektiv ? en fallstudie. (Quality assurance process in the elementary school from a special education perspective ? a case study.) The research This essay investigates the language in the school´s quality assurance documents. An important aspect of this is the way in which language structures and informs how we think about, and work with, students with special needs. Aim The aim of this essay is to problematize how students with special needs are represented in the quality assurance documents of the school. The writer intends to point out how the ways in which the language used to describe students informs governing processes.

The aim of thesis was to, through a action research study and through individual interviews with five students, clarify their perspective on educational assistance in high school. The study shows that students prefer teaching in small groups outside of regular whole class because it gives the them access to the factors they consider crucial for a functioning support-time whit a skilled and dedicated teatcher, in a calm and safe environment. Moreover, the students claim the importance of technical equipment especially in the Swedish subject, but also in other subjects. Today the educational assistance varies from an outside-the-class teaching situation to a whole-class situation with teacher support as well as technicaal equipment. When the student were asked to describe the cinditions under which studies can be conducted with the whole class they tried to imitate the learning environment they have in a small group.

Syftet med denna studie var att beskriva och granska vilka arbetssätt som specialpedagoger använder i arbetet med elever i matematiksvårigheter eller kombinationsproblemet matematik- läs- och skrivsvårigheter. Jag genomförde sju delvis strukturerade forskningsintervjuer med speciallärare/pedagoger i två olika kommuner kring följande områden: kartläggning, arbetssätt, kompensatoriska hjälpmedel och fortbildning ? aktuell forskning. Resultaten av intervjuerna jämförde jag med aktuell forskning inom detta område. Luhmanns sociala systemteori utgör den teoretiska ramen. Resultaten visar att samtliga specialpedagoger lägger stor vikt vid att kartlägga sina elever, de anser att tidig kartläggning är viktig.

Litteraturstudiens syfte är att skapa förståelse för det specialpedagogiska arbetet med elever som är i behov av särskilt stöd. Studiens frågeställningar berör vilka metoder som använts i arbete med dessa elever, samt vilken betydelse specialpedagogisk kompetens har i bemötandet av elever i behov av särskilt stöd. Teorin som används i studien är Specialpedagogiskt perspektiv. Metoden som studien bygger på är en systematisk litteraturstudie. Intentionen med detta är att belysa delar av de tillgängliga tillvägagångssätt som förespråkas i nutidens skola i artiklarna.

Uppsatsens syfte är att med hjälp av livsberättelser få en inblick i elevers upplevelser av specialpedagogiska insatser. Metoden är en livshistorieansats med tyngdpunkt på elevers syn på sin skolsituation och lärande, i relation till miljö och grupptillhörighet. Studiens teoretiska hållning har ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, vilket innebär att verkligheten, kunskap och lärande skapas i social samverkan.Arbetet bygger på en empirisk studie av två elevers berättelser om sin skoltid. Eleverna går båda i årskurs sju och har under sin skoltid haft olika former av specialpedagogiskt stöd. Studien gör en forskningsanknytning bland annat inom områdena: en skola för alla, elevers upplevelser, pedagogers roll och föräldrars syn.

Abstract Bauer, Petra, Johansson, Petra (2012). Handlingsplan som pedagogiskt verktyg i förskolan ? ur ett Specialpedagogiskt perspektiv (Actionplan as a pedagogical tool in pre-school - from a special education perspective). Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola. Bakgrund Kravet på dokumentation i förskolan synliggörs i Lpfö- 98, rev.

Problemområde Att kunna läsa och förstå vad man läser är viktigt för att man som elev ska nå framgång i skolans alla ämnen. Det är också färdigheter som är nödvändiga för att delta i samhälles demokratiska processer. I vår digitaliserade värld är skriftspråket viktigt och de allra flesta arbeten förutsätter en god läsförmåga. I skollagen står det att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Hur använder då pedagogerna den beprövade erfarenheten för elever i behov av stöd i den tidiga läs- och skrivinlärningen? Syfte och frågeställningar Syftet med undersökningen var att få en bild av hur pedagoger, i förskoleklass och i de tidiga skolåren, uppfattar stöd och tidiga insatser för läs- och skrivsvårigheter.

Syftet med följande arbete är att undersöka om barn i behov av särskilt stöd är inkluderade i Reggio Emiliainspirerade förskolor och beskriva vilket arbetssätt som används för att möta dessa barn. Arbetet behandlar Reggio Emilias pedagogiska filosofi och arbetssätt utifrån litteratur och intervjuer. Vi har intervjuat pedagoger från olika verksamheter, alla med anknytning till Reggio Emiliainspirerade förskolor. Med hjälp av intervjuer vill vi belysa pedagogers syn på huruvida arbetssättet stödjer barn i behov av särskilt stöd. Sammanfattningsvis tyder resultatet på att Reggio Emilias pedagogiska filosofi stödjer barn i behov av särskilt stöd och att den pedagogiska filosofins strävan är inkludering. De specialpedagogiska insatserna är på olika sätt en viktig del i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Specialpedagogen har en betydelsefull roll att fylla i arbetet med att stödja barn i behov av särskilt stöd, deras familjer och pedagoger..

Studien undersöker hur matematiska begrepp etableras i diskursen i klassrummet och hur lärare planerar för, iscensätter och bearbetar matematiska begrepp. Studiens syfte är att studera hur lärare hanterar matematiska begrepp i undervisningen ur ett Specialpedagogiskt perspektiv. Utifrån studiens ansats väljs två kvalitativa datainsamlingsmetoder. Till detta infogas Selander & Kress (2010) formellt inramad lärsekvens och Hallidays (2004) tre metafunktioner och en ny metafunktion, den institutionell funktion (Boistrup- Björklund, 2010). Studien visar att procedurkunskap har en stor plats i undervisningen. Lärarna hanterar begrepp i förbifarten och funderar inte på vilken roll de språkliga uttrycken har.

Syftet med denna studie var att få kunskap om och förståelse för hur pedagoger upplever ett kommunalt förändringsarbete för tidiga insatser. Förändringsarbetet syftar till att minimera antalet elever som inte når målet för utbildningen. Studien har genomförts genom att kartlägga, beskriva och analysera pedagogernas upplevelser och erfarenheter, utifrån enkäter och intervjuer. Resultatet visar på ett förändringsarbete som kan beskrivas som toppstyrt och, på samtliga undersökta skolor, initierat av rektor. I resultatet framkommer att förändringsarbetet är mer förankrat bland specialpedagoger/lärare och rektorer än bland skolans övriga pedagoger.